.
Jag lyssnade lite på vad Miljöpartiets nya språkrör, Per Bolund, sa i ”Sodom & Gomorra”, det vill säga i Almedalen i Visby där politiker, deras låtsasgranskare och wannabes i största allmänhet årligen samlas för att äta, dricka, kopulera och sola sig på skattebetalarnas och arbetsgivarnas bekostnad, men inte nödvändigtvis i nämnd ordning.
Bolund förefaller vara en klok och förnuftig person, i ledningen för ett koppel virrpannor, den åsikten har jag landat i redan tidigare. Men det verkar onekligen som om förnuftet tillåtits tagga ned för att paketeringen av budskapet ska tilltala den manipulerade mobben.
När Bolund säger att det är lönsamt för oss och bra för miljön att vi ska ta täten i omställningen mot ett klimatmässigt uthålligt samhälle så saknar han antingen grundläggande ekonomiska insikter och verklighetserfarenhet eller så talar han mot bättre vetande. Alla erfarenheter talar för att man ska vara tidigt ute med modern teknik - men inte först. Den som tar täten får bära alla kostnader för utveckling av den nya tekniken, dock utan att komma i åtnjutande av fördelarna som den medger. Att vara först i det här sammanhanget är förmodligen lika lönsamt som invandringen som politikerna också hävdat att är lönsam och som nu står i begrepp att låta vårt land slitas sönder av grova våldsdåd på våra gator och torg samt i våra hem.
Miljöflummarna, understödda av industrins lobbyister, vill att vi ska gå över till elbilar, snabbt och massivt, trots att miljöbelastningen ökar mer om vi kasserar fullt fungerande bilar. Det är bara miljövänligt om man blundar för miljöbelastningen som tillverkningen av bilen orsakar och som det tar lång tid att arbeta igen. Det vi ska göra istället - om vi vill värna miljön - är att behålla våra bilar, inte köpa några nya och istället sluta köra bil i onödan. Samhället måste, om man värnar miljön, ändras så att vi inte bor i en stad och jobbar i en annan, eller bor på ena sidan av stan och jobbar på den andra sidan. Men det ögat vill politikerna inte se med. De värnar nämligen inte miljön. De värnar istället konsumtionssamhället samtidigt som de låtsas värna miljön.
Den bistra verkligheten är att det inte spelar någon roll för miljön vad ett litet puttefnaskland som Sverige gör i miljöfrågan. Det har bara betydelse för att säkra politikernas platser vid köttgrytorna med hjälp av en lagom ansvarsfull miljöprofil som förväntas tilltala väljare som är oroliga för miljön.
Om man verkligen vill göra något åt miljön måste man göra något åt den globala befolkningsökningen. Det innebär inte nödvändigtvis att ta hit människor från redan överbefolkade delar av världen och använda Sveriges skattebetalares medel till att försörja deras barn. Det är nämligen helt betydelselöst för miljön vad puttefnasklandet Sverige gör åt miljön så länge som afrikaner, indier och kineser vardera ökar med 500 miljoner de närmaste åren. Sverige är i sammanhanget knappt en piss i Mississippi. Utrotningen av djurarter och kollapsande av ekosystem är direkt beroende av att människan förökar sig så mycket att människan tränger ut alla andra livsformer. På lite sikt leder det till att människan utrotar sig själv. Det är förmodligen den enda kontroll av mängden människor vi kommer att få se, den som följer av att även mänskligheten helt eller delvis dör ut när när ekosystemen vi är beroende av skadas.
Att som politiker låtsas göra något åt miljön utan att adressera det riktiga problemet är djupt ohederligt. Inte bara är det verkningslöst, det lurar dessutom människor som skulle vilja att något gjordes och får dem att tro att någonting verkligen görs. Men det enda som görs är att mindre nogräknade personer exploaterar människors oro och ”köper” sig en plats vid köttgrytorna med hjälp av den. Inte bara är dessa falska miljöprofeters åtgärder meningslösa, de hindrar även att de verkliga problemen hanteras.
Problemet är att vi är nio miljarder människor på en jord som när den är i gott skick kanske uthålligt kan föda 2,5 miljarder. Allt annat är underordnat och i hög grad konsekvenser av överbefolkningen. Men jag är mycket pessimistisk i fråga om något kan göras åt den saken. Den enda verkningsfulla decimeringen av populationer - i toppen av näringskedjorna - är den som naturen själv gör, när som i detta fall människan har bäddat för sin egen undergång genom rovdrift på naturen.
Falun måndagen den 1 juli 2019
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar