Ännu mer verklighetsfrånvänt från Persiska Viken och Donald Duck

.

Om uppgifterna som publicerats i media innebärande att Donald Duck, alias Trump, marknadsför platser i ett ”fredsråd”, för en miljard kronor per styck, talar det mesta för att han slutligt har släppt all verklighetsförankring.

Rådet kan förväntas sysselsätta sig med olösliga internationella konflikter efter hand som Trump skapar dem. Det outtalade syftet är att göra tunga eller f d tunga offentliga personer till Trumps lockfåglar, redskap och alibi. På en Con Mans sedvanliga sätt får de som först ansluter sig fribiljett eftersom det är deras deltagande som ska locka andra att slösa bort deras uppdragsgivares medel på meningslösheter som i bästa fall smeker deltagarnas ego.

Det säger väldigt mycket om hur han, med rätt eller orätt, ser ned på sin omgivning och sina kollegor eftersom han uppenbarligen är av uppfattningen att övriga länder styrs, eller har styrts, av så lättlurade människor.

Kanske har han under senare tid umgåtts för mycket med ledare för oljestater, vilka badar i pengar och är helt befriade från både politisk opposition och ekonomiskt förstånd, och därav fått den felaktiga uppfattningen att alla - eller många - statschefer kan hantera offentliga medel på snarlikt sätt?

Hur det står till med verklighetsförankringen runt Persiska Viken är ingen större svårighet att inse. Man behöver bara studera de allt högre skyskrapor som byggs, vilka sedan länge överskridit höjden över vilken byggnaderna inte längre kan komma till praktisk nytta. Inredningen präglas i hög grad av uppenbara svårigheter att lyckas göra av med pengarna i lika hög takt som de rasar in. Andra exempel är förstås de många konstgjorda öar som byggts ute i Persiska Viken. Hur det går med dessa på lite sikt är svårt att veta. Men så mycket vet man som att projekten åtminstone inte präglas av någon överdriven försiktighet med medlen. Sådana där omvälvande förändringar av markanvändningen har typiskt sett en förmåga att bjuda på överraskningar. Men de har typiskt sett alla som skär guld med pennkniv under projektens genomförande till ihärdiga beskyddare.

Det finns säkert fler exempel, men ett som jag kommer att tänka på är Kansai internationella flygplats utanför Osaka i Japan, som byggdes på fyllnadsmassor ute i havet och långsamt sjunker. Hur det går med den på sikt är svårt att veta. Men det finns av naturliga skäl dåligt med dokumenterad erfarenhet som kan tala om hur det kommer att gå. Skillnaden mellan Osaka och Persiska Viken är dock betydande. Osaka är ett mycket tättbefolkat områden i vilket byggande av en stor internationell flygplats inte är en helt lättlöst fråga. Området kring Persiska Viken har ett överflöd inte bara av olja utan även av bebyggbar öde mark. Den är förstås inte lika attraktiv att visa upp som exempelvis en konstgjord palmformad arkipelag. Framtiden visar förstås om man har turen eller oturen med sig. Bättre grundlagda än så är nog dessvärre inte projekten i fråga.

Det där som pågår runt Persiska Viken är varken den första eller den sista guldruschen i mänsklighetens historia. Som med det mesta annat kommer en del att finna sig till rätta som fisken i vattnet, medan andra finner sig ha blivit sittande med ”Svarte Petter”. Det skulle inte genomföras utan ett överflöd av pengar som inte vet vart de ska ta vägen. Det är också orsaken till att Donald Trump söker sig dit. Bedragare sugs alltid till områden med överflöd av herrelösa pengar.

”Con man” tror jag att sådana som Trump kallas i USA.

Tänk att USA har förfallit så till den milda grad att man, på ett eller annat sätt, utsett en uppenbar bedragare till president och tycks ha en väldigt lång och tung väg att vandra för att befria sig från honom.

Många av Trumps påhitt är så uppenbart fantasifulla att de osökt leder tankarna till många sedelärande sagor om mänsklig dumhet som man fick höra under sin uppväxt. Kanske har man numera upphört med dem eftersom framför allt USA med 340 miljoner invånare, men även stora delar av resten av världen dansar efter Trumps pipa.

Jag tänker på sagor som Korpralen från Köpenick, Kejsarens nya kläder, Koka soppa på en spik m fl.

Många tecken tyder på att det redan nu är möjligt att åtala Donald Duck för omfattande grova brott. Men oron för vad det kommer att resultera i tycks ha resulterat i att ett flertal utredningar gått över i ett stadium av navelskåderi, innebärande att rädslan för konsekvenserna av att fullfölja åtalen har fått utredningarna att göra ”på stället marsch”. 

Ett land där många är beväpnade till tänderna har sin egna speciella problem. De blir inte mindre av att Donald Duck har rekryterat ett oräkneligt antal stollar till sin egen motsvarighet till Adolf Hitlers SA-trupper eller Papa Doc’s TonTon Macoute och gjort dem straffriförklarade genom systematiskt utbyte av offentliganställda mot lojalister.

Framtiden visar när - om någonsin - Trump blir så försvagad att det amerikanska rättsväsendet vågar sig fram ur buskaget för att djärvt sparka på Trumps mössa.

Falun onsdagen den 21 januari 2026

Mikael Styrman

.