Zaida Catalán och Eliassons grabbar

.
Om man jämför Sverige och Kongo finner man att Kongo har fem gånger större yta och nio gånger större befolkningen. Sverige har ännu betydligt bättre infrastruktur. Berättelserna om grova - mycket grova - övergrepp mot kvinnor i Kongo är legio. Om det fanns ett sätt för oss att få veta hur många män som återkommande ägnar sig åt grova övergrepp mot kvinnor tror att jag att vi skulle ha svårt att förstå siffran. Sannolikheten för att man under dessa omständigheter ska kunna finna Zaida Cataláns våldtäktsman/-män och hennes och kollegans mördare är nära nog obefintlig om gärningsmännen står att finna i lokalbefolkningens krets.

Varför var då liken begravda i grunda gravar? Jag saknar naturligtvis lokalkännedom, men utifrån min horisont kan jag svårligen tänka mig, givet omständigheterna, att infödda våldsverkare skulle bekymra sig med att gräva ned liken. Varför är de då begravda?

Det talar starkt för att gärningsmännen står att finna i kretsen nära Zaida Catalán och att nedgrävningen av liken är ett sätt att undgå dna-identifikation. Om detta antagande är riktigt riktas ljuset mot Eliassons grabbar. FN:s hantering av liknande ärenden talar ju inte precis för att de har någonting att frukta.

Att gravarna är grunda talar möjligen för att gärningsmännen är lata och/eller att åtgärden inte planerats noggrant i förväg varför gärningsmännen inte haft tillgång till ändamålsenliga redskap. Det ena motsäger inte det andra.

Södertälje Påskafton den 15 april 2017
Mikael Styrman
.