Samma tandlösa vapenskrammel efter varje attentat

.
Samma procedur upprepar sig efter varje attentat. Ut med massor av poliser med maskingevär på gator och torg, för att vara ”synliga”. Sedan runt med piketer, bemannade av förmodade poliser, maskerade som andra brottslingar, för att sparka in dörrarna och kasta distraktionsgranater för att skrämma livet ur småbarn, hemma hos godtyckligt valda familjer. Därefter samlar man in mängder av slumpmässigt utvalda personer, för att visa pressen och allmänheten att man ”gör något”. Det är personer som sedan trakasseras en tid för att så småningom släppas - sedan - när media fått vittring på nästa kadaver och dragit vidare. Hos de familjer som oskyldigt drabbas tror jag inte att det fostrar någon gentemot samhället välvillig inställning.

När man reagerar på attentat genom att slentrianmässigt skicka ut tungt beväpnad polis för att vifta med sina vapen bland allmänheten för att ”visa närvaro” närmar vi oss en situation som innebär att polisen kan bli ett större hot mot befolkningen än några enstaka terrorister. Beväpnade ”Rolf Sandberg-typer”, stressade av politiska krav på att göra någonting kan ställa till med vad som helst.

Regeringen har lagt ned den attrapp till gränskontroll som vi haft. Okontrollerade mängder av såväl vanliga människor som grova brottslingar väller in över våra gränser. De som inte ger sig till känna jobbar svart och undergräver finansieringen av välfärdsstaten. De som ger sig till känna drabbas av invandringsbyråkratin. Den försöker i åratal både pissa och hålla igen, oförmögen att säga nej. Så småningom ska nej sägas, om man hittar personen i fråga. Först ska saken helt meningslöst tröskas fem, sex varv i migrationsdomstolar. Hur många konsertterrorister skapas inte av den svenska offentliga idiotin?

Vårt samhälle är näst intill värnlöst mot människor som gömmer sig bland allmänheten, för att i smyg utföra attentat. Det gäller för all gerillakrigföring att en reguljär polis- eller militärmakt har svårt att bekämpa en fiende som inte ger sig till känna. Länge var vi skyddade mot den här sortens verksamhet genom vårt geografiska läge. Även genom att vi inte deltog i jänkarnas terror mot olika grupper av försvarslösa människor och länder. Sedan de hopplösa fåntrattar som våra politiker i huvudsak är öppnade våra gränser och började delta i den amerikanska terrorn mot fattiga människor har vi inget sådant skydd längre.

Det är ett problem för demokratin att både vad gäller utseende och beteende blir det allt svårare att skilja på poliser och brottslingar när polisen maskerar sig på samma sätt som brottslingar. Dessutom är det helt onödigt, eller till och med fel medicin mot fel sjukdom. Att polisen klär ut sig på brottslingars vis beror på att poliser är rädda för att de själva och deras familjer ska bli föremål för den grova brottslighetens hämnd. Inte bara grova brottslingar kan vara farliga för polisen. Även oskyldiga terroriserade kan bli det. Det löser inte problemet att poliserna klär ut sig och beter sig som brottslingar. Åklagare och domare är inte utklädda, så rättsväsendets kvarnar stannar i alla fall. Det blir bara allt för attraktivt för åklagare och domare att inte konfrontera brottsligheten utan istället ta emot deras mutor. Om Du har sett domslut som Du upplevt som konstiga är chansen stor för att Du bevittnat ett utslag påverkat av en mix av rädsla och mutor. Och varför tror Du egentligen att grova brott bara stannar i pappershögen utan att komma vidare och istället blir preskriberade? Anonyma vittnen i rättegångar är förmodligen ännu snäppet värre för rättssäkerheten.

Vi har så grov, hänsynslös och importerad brottslighet numera, att det som behövs är så kännbara påföljder att det alltid blir ett sämre alternativ för brottsligheten att hota, eller hämnas på rättsväsendets representanter. Men våra lagstiftare och vårt rättsväsende beter sig som om de har till uppgift att hålla ordning i en söndagsskoleklass.

Men, det är klart, utser man bara odugliga, men politiskt lojala, chefer inom polis och rättsväsende, då blir man så småningom oförmögna att klara upp ett endaste brott. Har väl förfallet nått den nivån är det ju inte lätt att utsätta den grova brottsligheten för samhällets repressalier ifall de hotar eller skadar poliser och deras familjer.

Vem ska man straffa när den skyldige är lika svår att identifiera som ”terrorister”? Det blir ju inte heller lättare av att verklighetsfrånvarande domar-stollar drivna av vilja till politisk korrekthet utdömer 35.000 kr per person i skadestånd när polisen försöker spana för att nysta upp livsstilskriminella nätverk?

Det är ett svårt streck i räkningen för vår polis och vårt rättsväsende att brottslingar inte är uppfunna ännu, på vilka det står ”Bov” med stora bokstäver i pannan…

Falun torsdagen den 25 maj 2017
Mikael Styrman
.