Grov brottslighet bakom Skräpbankskrisen.

.

Hemkokt USA-kris?

Det har i den offentliga debatten framhållits, att den pågående skräpbankskrisen är en hemkokt amerikansk kris som begränsar sig till USA. Det är gott och väl om det förhåller sig på det sättet. Skulle det vara på annat sätt är det inte ofarligt att påstå att det är en intern amerikansk angelägenhet. Följden skulle kunna bli en djup förtroendeklyfta och det i en tid då förtroendekapital kommer att visa sig guld värt eller brist på detsamma kan visa sig katastrofalt kostsamt.

Under senare tid har krisen krupit närmare oss och gjort nedslag här och var i Europa.


Kronförsvaret

Jag tycker att det finns allt för många tecken som tyder på att den amerikanska sjukan även finns här och är kopplad mer till den nyss passerade högkonjunkturens ansvarslöshet än till USA. Den senaste skräpbankskrisen vi genomlidit var när 1980-talets spekulationsekonomi avslutades med, eller kröntes av 1990-talets på förhand utsiktslösa kronförsvar, som bland annat åstadkom ett antal självmord. Bankskurkarna tilläts för att rädda sig själva slå ihjäl snart sagt alla snickerier i Norrland. Sammantaget ca 100.000 företag drevs i konkurs för att fega och/eller okunniga politiker bet fast vid en fix idé som kronförsvaret var. Listan kan säkert göras mycket längre.


Grova bedrägerier bakom bankförlusterna

Den gången visade det sig att banker och försäkringsbolag, även då generösa med bonusar, strött ut spararnas medel och pensionsbesparingar hejvilt. Lån på tiotals och hundratals miljoner hade beviljats med värdelösa sumpmarker som säkerhet – i bästa fall osedda – i sämre fall sedda, men ändå godtagna som pant.

Det mesta tyder dessvärre på att vi kan vänta oss att finna precis samma sak den här gången också. Vi kommer sannolikt att fortsätta finna det så länge vi tolererar att våra politiker använder våra skattemedel till att hålla bankskurkarna under armarna.

Låt mig ge några exempel på några iakttagelser som jag själv gjort under senare år. Somligt är i Finland men har ändå i hög grad beröring med Sverige:


Rovaniemi, Finland

I Rovaniemi, ett inte allt för stort centrum med ca 30.000 invånare i finska Lappland, har uppförts ett köpcentrum som överdäckar en av landsvägarna som passerar staden. Köpcentrat som blev färdigt i julas döptes till Revontuli (Norrsken på svenska). Detta köpcentrum har sedan bytt ägare inte mindre än två gånger på mindre än ett år. Kukkola-företagen sålde till i Sverige inte helt obekanta Boultbee för 72 miljoner euro. Nu har Boultbee, i september, sålt till ett annat företag med svensk anknytning, Luxembourgföretaget Nordic Retail Fund, dock utan att kommentera köpeskillingen. En luttrad finsk affärstidning, Kauppalehti, kommenterar: ”Revontulis nuvarande värde kan redan vara fördubblat i förhållande till byggkostnaden”. Obekräftade uppgifter talar om en köpeskilling på 90 miljoner euro. Det är i så fall en köpeskilling för vilken man kan köpa hela Rovaniemi – med eller utan köpcentra. Det första företaget i köpcentrat har redan gått i konkurs för två-tre veckors sedan, en restaurant. Fler står på tur.


Torneå, Finland

Varma är Finlands största arbetspensionsförsäkrare inom den privata sidan. I Torneå har man ”värdesäkrat” 75 miljoner euro genom att låta uppföra ett köpcentrum, som utöver vad som byggts i Haparanda, IKEA m.m. tredubblat affärsytan i Torneå stad, vilket lär komma väl till pass i den köpstarka framtid som stundar.


Levi, Finland

För att inte komma på den finansiella efterkälken har Varma för säkerhets skull även köpt en hotelltomt vid foten av sydsluttningen till finska Levitunturi. Tomten är på 3,7 hektar och Varma betalade 13 miljoner euro. Det innebär ett råmarkspris om ca 3.500 kr per kvadratmeter – i finska Lappland! Det är nog inte en helt dålig gissning om man antar att tomten kan vara värd vad som helst mellan 0 och en miljon euro inom två år.


Belåningscirkusen har snurrat

Av affärstidningarna att döma har vissa aktiespekulanter fått investera, belåna och investera igen, precis som förra gången det begav sig. Enligt vissa uppgifter finns det spekulanter som är uppe i en lånekarusell mellan 10 och 20 miljarder kronor.


Spekulationsdriven råvaruhysteri

Wall Street-bankirernas spekulationer i råvaror, vilka positioner de amerikanska skattebetalarna nu ska låna upp pengar för att rädda, har startat en sällan skådad spekulation i gruvor och gruvetableringar. Gruvor är utökade, ska utökas, nya ska öppnas, snart sagt i varenda buske. Här har vi flera aktuella exempel: Kiruna, Gällivare, Svappavaara, Kaunisvaara.


Fastighetspriser har slagit rekord

Fastighetspriserna har slagit alla rekord. De saknar numera varje koppling till byggkostnaderna.

I Kalmar skulle Kinesiska varor exponeras i utställningshallar på en yta motsvarande 130 fotbollsplaner av det kinesiska bolaget Fanerdun. Detta synes ganska nedlagt numera och kan tyda på att bankerna fungerat i detta fall.


Vindskraftsnojan sveper över landet

Vindkraftsnojan sveper över landet, driven av att staten skyfflar bidrag okontrollerat över alla som ställer sig i vägen. Hur ser egentligen ekonomin i dessa objekt ut, med respektive utan bidragsgeschäftet? Att de ofrivilligt subventioneras av landets elkunder och förstör spänningen på elnäten, det vet vi redan.


Landet dränks av köpcentrum

Landet, framför allt Stockholmstrakten, håller på att dränkas av köpcentrum.

Vi svenskar har alltid varit svaga för allt som kommer från USA. Man brukar säga att allt som sker i USA sker i Sverige också, fast 20 år senare. Numera går det lite fortare. Och så brukar vi lägga till att alla dumheter som görs i Sverige, de görs i Finland också, men först sedan man konstaterat att det inte fungerade i Sverige heller.


Förvaltning av andras pengar

Hittills har Oskarshamns kommun fått ge Subprimeköparen ett ansikte. Swedbank och SEB kopplas ihop med lysande affärer i Baltikum. Swedbank och Danske Bank har gött ett antal gangsters på Lehman Brothers. Men var det allt? Erfarenheterna från tidigare spekulationsbubblor är att de värsta tokigheterna har gjorts på banker, försäkringsbolag, kommuner och landsting. Speciellt pensionspengar tycks det finnas en förkärlek för att svamla bort. Det är väldigt tyst på den fronten än.


Hur ser svindeln mot de svenska spararna ut egentligen?

Bortsett från i föregående stycke nämnda, har det inte hörts särskilt mycket. Bra tecken skulle någon kunna säga. Dåligt tecken tror jag. Varför ser vi inte någon sammanställning på hur mycket jänkarna och andra gangsters blåst våra banker, försäkringsbolag, kommuner och landsting på? Beror det på att den listan skulle bli så lång, att ingen vågar publicera den, eller beror det på att de helt enkelt inte vet vad de har köpt för våra pengar, om något? Ingetdera låter särskilt bra tycker jag.


Politiserade banker leder till kriminella banker

Ekfors Kraft AB är ett litet monopolskyddat samhällsnyttigt elnätsföretag. Vi har fått vårt välskötta lån uppsagt till betalning med en veckas varsel, av Handelsbanken. Vi fick inte ett ord till förklaring trots upprepade frågor. Handelsbanken sa bara genom sin jurist: ”Vi ska söka er i konkurs”. Det gjorde Handelsbanken, men misslyckades med sina avsikter.

Detta skedde år 2002. Av allt att döma var det på sosseriets begäran, för banken har kvar sin Oktroj.

Vi har alltså monopol och ska investera på 40 års sikt, men kan inte lånefinansiera vår verksamhet någonstans, utan måste finansiera verksamheten från det löpande kassaflödet. Det har vi gjort, inte utan svårighet, i sex och ett halvt år nu. Nationalsozialdemokraterna på Energimarknadsinspektionen och andra politruker som lyfter statlig lön, har allt sedan dess gjort vad de kunnat för att försvåra vår verksamhet.

Handelsbankens Arne Mårtensson tycks ha skämts så av detta, och kanske även av andra skurkstreck, att han var tvungen att gå och gömma sig på en jordenruntomsegling. Det kanske har hjälpt honom, men det har inte varit till särskilt stor nytta för oss.

Man frågar sig hur länge det här skräpbanksproblemet kan få pågå. Politiserade gangsters på våra Skräpbanker strör ostraffat våra pengar omkring sig, som vore det deras egna. De kan ösas helt okontrollerat över allt möjligt svammel. När pengarna är slut rycker skattebetalarnas representanter in och räddar dem och låter dem fortsätta driva sina politiserade Skräpbanker.

Är det inte dags att låta detta bankslödder fara och flyga så att nya banker kan uppstå, mer intresserade av att finansiera samhällsnyttig verksamhet, än att fiffla bort spararnas pengar till oseriösa spekulanter, maffialiknande verksamhet och egen bonus?

.