.
Ja, Radio Norrbottens pÄlitligaste propagandakvarn Eleonor Norgren förnekar sig aldrig.
Jobbar alltid som en billig men dysfunktionell kopia av Leni Riefenstahl.
Lika vinklat blir det, men mycket klantigare genomfört.
Rycker ut uttalanden ur sitt sammanhang och klipper bort det som inte passar hennes uppdragsgivares syften.
Vad svagt Eleonor.
Men, det Àr nog mest synd om Dig.
Jag kan nog leva med Dina vanstÀllda reportage - men kan Du?
ĂvertorneĂ„ den 27 januari 2011
Mikael Styrman
.
torsdag 27 januari 2011
Gullesjö och Reilers framfart i Ekfors-bolagen
.
Inom kort pÄ bloggen:
Gullesjö & Jonasson samt Reilers framfart i Ekfors-bolagen.
Det som de inte vill att Du ska veta om dem
och det som politisk korrekt media inte vÄgar behandla.
Det kan vara Din tur nÀsta gÄng...
ĂvertorneĂ„ den 27 januari 2011
Mikael Styrman
.
Inom kort pÄ bloggen:
Gullesjö & Jonasson samt Reilers framfart i Ekfors-bolagen.
Det som de inte vill att Du ska veta om dem
och det som politisk korrekt media inte vÄgar behandla.
Det kan vara Din tur nÀsta gÄng...
ĂvertorneĂ„ den 27 januari 2011
Mikael Styrman
.
Reilers - Svenska konsulters IG Farben
.
Nu nÀr staten och regeringen hemfaller Ät rÀttsövergrepp och vill engagera olika medborgare och/eller konsulter i sin kriminella verksamhet finns det anledning att studera hur det har det har gÄtt i andra liknande fall i vÄr omvÀrld.
Utdrag ur Wikipedia:
----
IG Farben-processen, tyska I.G.-Farben-Prozess, var en rĂ€ttslig process dĂ„ 23 chefer i IG Farben stĂ€lldes inför rĂ€tta 1947-1948 vid NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngarna.
Sammanlagt 23 ledande befattningshavare i I.G.Farben Ă„talades för förberedelse och genomförande av anfallskrig, erövring av andra lĂ€nder, plundring, förslavning och mord.[1] Ă klagarna pĂ„stod inte att de Ă„talade sjĂ€lva begĂ„tt dessa brott utan att de varit med och planerat och finansierat bland annat annekteringen av Ăsterrike (Anschluss) och Tjeckoslovakien. De pĂ„stods ocksĂ„ tillsamman med ledande nazister ha upprĂ€ttat en fyraĂ„rsplanen, som skulle göra Tyskland "berett att föra krig” och som möjliggjorde att Tyskland kunnat starta anfallskrig mot Polen och Sovjet samt ockupera Danmark och Norge.
12 dömdes till fÀngelse i mellan Ätta Är och ett Är och sex mÄnader bland annat för plundring och förslavning. 11 blev frikÀnda. Av dem som dömts blev alla benÄdade och blev fria i förtid; de tvÄ sista 1951. Ingen behövde avtjÀna mer Àn tre Är.[2]
----
Det var vÀl inte vÀrldens hÄrdaste straff för IG Farbens chefer för att ha nyttjat slavar och plundrat med nazisternas vÀlsignelse. Men inte var det nÄgon merit heller.
Det kan ju vara nÄgot för personalen vid Reilers - Konsultsveriges IG Farben - att tÀnka pÄ nu nÀr de deltar i och organiserar oetiska och kriminella aktioner med syfte att stjÀla Ekfors-bolagen och lÀmnar oriktiga, oetiska och olagliga rÄd och uppmaningar till Ekfors kunder.
Det bör vÀcka frÄgor Àven hos andra:
- Vem vill anstÀlla en nazist frÄn Reilers?
- NÀr spottade DU pÄ en nazist frÄn Reilers senast?
ĂvertorneĂ„ den 27 januari 2011
Mikael Styrman
.
Nu nÀr staten och regeringen hemfaller Ät rÀttsövergrepp och vill engagera olika medborgare och/eller konsulter i sin kriminella verksamhet finns det anledning att studera hur det har det har gÄtt i andra liknande fall i vÄr omvÀrld.
Utdrag ur Wikipedia:
----
IG Farben-processen, tyska I.G.-Farben-Prozess, var en rĂ€ttslig process dĂ„ 23 chefer i IG Farben stĂ€lldes inför rĂ€tta 1947-1948 vid NĂŒrnbergrĂ€ttegĂ„ngarna.
Sammanlagt 23 ledande befattningshavare i I.G.Farben Ă„talades för förberedelse och genomförande av anfallskrig, erövring av andra lĂ€nder, plundring, förslavning och mord.[1] Ă klagarna pĂ„stod inte att de Ă„talade sjĂ€lva begĂ„tt dessa brott utan att de varit med och planerat och finansierat bland annat annekteringen av Ăsterrike (Anschluss) och Tjeckoslovakien. De pĂ„stods ocksĂ„ tillsamman med ledande nazister ha upprĂ€ttat en fyraĂ„rsplanen, som skulle göra Tyskland "berett att föra krig” och som möjliggjorde att Tyskland kunnat starta anfallskrig mot Polen och Sovjet samt ockupera Danmark och Norge.
12 dömdes till fÀngelse i mellan Ätta Är och ett Är och sex mÄnader bland annat för plundring och förslavning. 11 blev frikÀnda. Av dem som dömts blev alla benÄdade och blev fria i förtid; de tvÄ sista 1951. Ingen behövde avtjÀna mer Àn tre Är.[2]
----
Det var vÀl inte vÀrldens hÄrdaste straff för IG Farbens chefer för att ha nyttjat slavar och plundrat med nazisternas vÀlsignelse. Men inte var det nÄgon merit heller.
Det kan ju vara nÄgot för personalen vid Reilers - Konsultsveriges IG Farben - att tÀnka pÄ nu nÀr de deltar i och organiserar oetiska och kriminella aktioner med syfte att stjÀla Ekfors-bolagen och lÀmnar oriktiga, oetiska och olagliga rÄd och uppmaningar till Ekfors kunder.
Det bör vÀcka frÄgor Àven hos andra:
- Vem vill anstÀlla en nazist frÄn Reilers?
- NÀr spottade DU pÄ en nazist frÄn Reilers senast?
ĂvertorneĂ„ den 27 januari 2011
Mikael Styrman
.
Politiskt inkorrekta snöfall?
.
.
Sedan i mĂ„ndags Ă€r det stora elavbrott i Finland pĂ„ grund av snö. Ănnu pĂ„ onsdagen var ca 50.000 hushĂ„ll utan ström och mĂ€nniskor evakuerades frĂ„n utkylda bostĂ€der. Pressen uppmanar befolkningen att förbereda sig pĂ„ att laga mat vid utomhuseld. Enligt uppgifter i finska media uppskattade rĂ€ddningstjĂ€nsten att vattenledningsnĂ€t kan ha frusit sönder i 100.000 fastigheter. Mer Ă€n ett stort kraftbolag verksamt i Sverige Ă€r berört. Men det verkar inte nĂ„ över nyhetströskeln i Sverige?
Inte politiskt korrekt att rapportera om?
ĂvertorneĂ„ den 26 januari 2011
Mikael Styrman
.
.
Sedan i mĂ„ndags Ă€r det stora elavbrott i Finland pĂ„ grund av snö. Ănnu pĂ„ onsdagen var ca 50.000 hushĂ„ll utan ström och mĂ€nniskor evakuerades frĂ„n utkylda bostĂ€der. Pressen uppmanar befolkningen att förbereda sig pĂ„ att laga mat vid utomhuseld. Enligt uppgifter i finska media uppskattade rĂ€ddningstjĂ€nsten att vattenledningsnĂ€t kan ha frusit sönder i 100.000 fastigheter. Mer Ă€n ett stort kraftbolag verksamt i Sverige Ă€r berört. Men det verkar inte nĂ„ över nyhetströskeln i Sverige?
Inte politiskt korrekt att rapportera om?
ĂvertorneĂ„ den 26 januari 2011
Mikael Styrman
.
tisdag 25 januari 2011
Oisolerade luftledningar ./. belagda ledningar och jordkablar
.
Svar till Anonym kommentar till bloggen ”FörlĂ„t mig!”:
Okunskap! sÀger Du. Det har Du rÀtt i. HÀr döljer sig mycket okunskap. Men jag tycker nog att Din kommentar verkar nog sÄ teoretisk. à tminstone Àr den lÄngt ifrÄn den praktiska verkligheten hos oss som sköter mellanspÀnnings- och lÄgspÀnningsnÀt.
Ledningsgatan har mÄnga syften
Du skriver att isolerade luftledningar anvĂ€nds för att minska bredden pĂ„ ledningsgatorna. Det pĂ„stĂ„endet mĂ„ste jag ifrĂ„gasĂ€tta. Ă tminstone vad gĂ€ller 10 och 20 kV luftledningar. Finns det nĂ„gon linjemĂ€stare som gör sĂ„? Följden av ett sĂ„dant agerande blir med stor sannolikhet dels att ledningen kommer att skadas av vegetation med tiden och dels att det inte kommer att gĂ„ att ta sig fram i ledningsgatan för felsökning och reparation. Det blir fel Ă€ven pĂ„ isolerade ledningar och de kan förvĂ€ntas bli svĂ„rlokaliserade, sĂ€rskilt om inte ledningsgatorna Ă€r skötta och framkomliga. Man mĂ„ste trots allt kunna komma fram i ledningsgatorna Ă€ven nĂ€r verkligheten gör sig pĂ„mind. Det gĂ„r inte att vĂ€nta fem mĂ„nader pĂ„ att det ska bli sommar – om man inte Ă€r en av de tre stora, förstĂ„s. Nedan en bild som visar hur det kan bli redan med en bra ledningsgata.
Nyröjd men snötyngd ledningsgata – redan innan den minskning av bredden som den anonyme skribenten anger att Ă€r ett av motiven för isolerade linor.
Hur blir det med framkomligheten och möjligheterna att reparera, ta fram maskiner och reservdelar m.m. om man ska lÄta ledningsgatorna bli smalare?
Okunnigt om belagda linor
Ăven pĂ„stĂ„endet om att belagda linor anvĂ€nds för att erhĂ„lla högre motstĂ„nd mot intermittenta fel Ă€r tveksamt. Det vore nog korrektare att pĂ„stĂ„ att det görs för att erhĂ„lla högre motstĂ„nd mot allehanda smĂ„fel, intermittenta sĂ„vĂ€l som vanliga fel.
Belagda linor Àr lÄngt ifrÄn en okontroversiell metod i branschen. Det Àr troligt att kapillÀrkrafterna kommer att bjuda pÄ otrevliga överraskningar med tiden för den som satsat alltför okritiskt pÄ denna förhÄllandevis oprövade metod. Motsvarande har som bekant skett med jordkablar och tillverkarna har Ànnu inte kommit underfund med hur de problemen ska lösas - om de kan lösas. Men dÄ kommer de chefer som förbehÄllslöst satsat pÄ belagda linor som ett substitut för att sköta sina ledningsnÀt och ledningsgator att för lÀnge sedan ha flyttat till nÀsta jobb som de inte heller klarar av att sköta.
Skötselkvalitet viktigare Àn ledningstyp
SjĂ€lvklart minskar risken för kortslutning med belagd lina. Det hör till saken att den risken inte Ă€r sĂ€rskilt stor pĂ„ en vĂ€lskött oisolerad ledning med en vĂ€lskött ledningsgata. En jĂ€mförelse med en misskött ledning eller ledningsgata Ă€r inte rĂ€ttvis. En misskött isolerad ledning Ă€r inte heller tillförlitlig. Ăven med belagda ledare finns korsningar, frĂ„nskiljare och transformatorer kvar med de fel som uppstĂ„r i dessa.
En av Ekfors linjegator med helikopterkvistade skogskanter.
Belagda linor hjÀlper mot ofarliga smÄfel
Som tidigare nÀmnts Àr den isolerade ledningen alltid svagare Àn motsvarande oisolerad och den hjÀlper mot fel typ av linjefel. Den hjÀlper mot de lÀtt lokaliserade och ÄtgÀrdade felen. Den hjÀlper inte mot de resurskrÀvande felen som resulterar i de lÄnga avbrotten.
Ingen byggmetod allena saliggörande
Det finns ingen konstruktion som Àr bÀst i alla lÀgen. IstÀllet Àr belagd lina att föredra pÄ vissa objekt, jordkabel pÄ andra men luftledning med oisolerade linor Àr att föredra pÄ de flesta stÀllen.
Det har spridit sig mĂ„nga missuppfattningar om dessa frĂ„gor, bĂ„de inom branschen och bland allmĂ€nheten. Oisolerade luftledningar har fĂ„tt ta stryk dĂ€rför att Sydkraft försökte hoppa över minst en generations förnyelse av sina anlĂ€ggningar. Som grĂ€dde pĂ„ moset sparade man bort driftorganisationen och skötte inte ledningsgatorna. Efter hand som det blev uppenbart att det var pĂ„ vĂ€g Ă„t fanders byggde man – före Gudrun - om till belagda linor (BLX) pĂ„ befintliga stolpar som hade stĂ„tt sedan 1940-talet – i södra Sverige – med kĂ€nt resultat.
Enkelriktad kommunikation
Hur kunde man göra sÄ? Sannolikt beror det pÄ dessa stora organisationer med enkelriktad kommunikation. Den enda kommunikationen bestÄr av ordergivning uppifrÄn och nedÄt - utan feedback. NÀr man pÄ detta sÀtt pekar med hela handen, i toppen av organisationen, och den som pekar inte förstÄr konsekvenserna av om han pekar Ät det ena eller Ät det andra hÄllet, och intern kritik inte Àr tillÄten eller Ätminstone inte finns, kommer pendeln att slÄ vÀldigt lÄngt innan nÄgot hÀnder som fÄr den att slÄ tillbaka. 2005 slog pendeln tillbaka pÄ grund av stormen Gudrun, nu mot en lika extrem ytterlighet med jordkabeldyrkan.
Fel om topplinor
Vad Du sedan skriver om inslagsskyddet (topplinor), eller inledningsskyddet som vi i vÄr bransch vanligen omnÀmner topplinorna, Àr den frÄgan nog sÄ akademisk vid mellanspÀnning. Vid de spÀnningsnivÄer som man i Sverige anvÀnder isolerade linor pÄ har man inte topplinor eller inledningsskydd över huvud taget, eftersom de inte skulle göra nÄgon nytta dÀr. Det Àr förvÄnande att Du inte synes kÀnna till detta trots Dina till synes höga tankar om Din egen kompetens.
PÄ en 24 kV ledning Àr isolationen mot överslag till jord 125 kV och pÄ en 40 kV ledning Àr isolationen mot överslag till jord 250 kV. Eftersom en typisk Äskurladdning uppgÄr till 500 kV skulle topplinor vara meningslösa eftersom de skulle leda in ÄsköverspÀnningen till fasledaren och dit vill man inte ha den.
PÄ en 145 kV ledning dÀremot Àr isolationen mot överslag till jord 550 kV. DÀrför blir det meningsfullt, pÄ ledningar med högre spÀnningar, att skydda fasledarna mot ÄsköverspÀnningar med hjÀlp av topplinor och lÄta dessa ta emot ÄsköverspÀnningarna och leda dem till jord. Men i Sverige anvÀnds inte isolerade ledningar pÄ dessa spÀnningar sÄ pÄ denna punkt synes Du dessvÀrre vara felaktigt informerad.
Kabel ingen dans pÄ rosor
Jag tycker att Du redovisar en nog sÄ enögd syn pÄ kabel i förhÄllande till andra ledningstyper. Visst har kabeln fördelar, men den har ocksÄ nackdelar som inte till exempel oisolerade luftledningar har.
I ett jordkabelnÀt ökar förlusterna genom att den kapacitiva (motriktade) strömmen ökar. Det resulterar bland annat i krav pÄ ökad area vid val av kabel för motsvarande överföringsförmÄga. I en 400 kV ledning som förses med 25-30 km jordkabel kan kapacitansen öka sÄ mycket att ingen ström fÄs ut i andra Ànden av kabeln!
Kostnader för jordkabel
Du pĂ„stĂ„r vidare att ”Kostnader för jordkabel har vid mĂ„nga studier och praktiska fall visat sig vara lika eller lĂ€gre Ă€n motsvarande luftledning”. Ăven det Ă€r missvisande. Följande gĂ€ller. Om man fĂ„r bortse frĂ„n jordkabelns lĂ„ngsiktiga driftsegenskaper Ă€r det möjligt att komma ned till, och under, en luftlednings anlĂ€ggningskostnader. Det förutsĂ€tter dock att man Ă€r beredd att plöja ned kabeln och blunda för att man Ă€r hyggligt ovetande, om bĂ„de hur mycket plogen har skadat kabeln vid förlĂ€ggningen och i vilken miljö - vassa material, tjĂ€lskjutande sten osv - kabeln har förlagts. Om man gör det accepterar man att en stor andel av den förlagda kabeln pĂ„ lite sikt med största sannolikhet kommer att uppvisa försĂ€mrade driftsegenskaper. Men en fullgod förlĂ€ggning av ett kabelförband Ă€r ALLTID vĂ€sentligt dyrare Ă€n motsvarande luftledning. Fullgod jordkabelförlĂ€ggning krĂ€ver nĂ€mligen byte av, eller behandling av, massorna i schaktet samt antingen anvĂ€ndning av rör eller slang och/eller nedgrĂ€vning av kabeln.
Stora problem i jordkabelnÀt
Vad Du Àven förtiger (eller inte kÀnner till?) Àr att man har stora problem i mellanspÀnningsnÀt som försetts med jordkabel. I dessa upptrÀder diffusa svÄrförklarade fel i sÄdan omfattning och svÄrighetsgrad att man har svÄrt att förse dem med fungerande linjeskydd och uppfylla föreskrifternas krav pÄ en anlÀggning som Àr sÀker för person och egendom.
Vi vet att nuvarande generation av götar drabbades av Sydkrafts gravt misskötta luftledningsnÀt, mest mÀrkbart i samband med stormen Gudrun. Vi vet ocksÄ, Àven om det inte Àr politiskt korrekt att uttala det, att nÀsta generation götar kommer att drabbas av Eons efter vÄrdslös förlÀggning pÄ lÀngre sikt fallerande jordkabelnÀt. Det Àr inte sÀkert att felen pÄ jordkabeln Àr att föredra framför felen pÄ luftledningsnÀten. BÀst vore naturligtvis en elleverantör med god kompetens pÄ höga chefspositioner som förnyar sina anlÀggningar i tid och lÀr sin personal att sköta luftledningsnÀt.
Obegripligt om teoretisk kompetens
Av nĂ„gon för mig obegriplig anledning pĂ„pekar Du sedan ”TyvĂ€rr besitter varken Mikael eller hans mannar nödvĂ€ndiga teoretiska kunskaper pĂ„ högskolenivĂ„ för att göra egna berĂ€kningar pĂ„ sitt elnĂ€t”. Men Herre Gud, vad ska vi med det till? VĂ„r personal utför erforderliga berĂ€kningar pĂ„ vĂ„rt nĂ€t vid behov. Om, och nĂ€r, deras kompetens inte rĂ€cker till lejer vi in kompetens utifrĂ„n. Det Ă€r ju inte precis nĂ„gon daglig verksamhet. Som en liten upplysande jĂ€mförelse har vi inte heller nĂ„gon astronaut anstĂ€lld för att framföra bolagets helikoptrar. Vi har inte heller nĂ„gon sjökapten anstĂ€lld för att ro ut med bommarna vid bolagets kraftverk - om nu nĂ„gon vill anvĂ€nda detta mot oss. Det Ă€r ungefĂ€r den nivĂ„n pĂ„ Energimarknadsinspektionens klagomĂ„l pĂ„ oss.
StorleksmÀssigt motsvarar Ekfors ett mindre lokalkontor hos nÄgot av vÄra stora kraftbolag. Vi jÀmför gÀrna vÄr kompetens och vÄra resurser med motsvarande nyttigheter vid deras lokalkontor.
Din synpunkt om kompetensnivÄn Àr intressant. PÄ den privata sidan kan vi inte anvÀnda resurser pÄ det sÀtt Du indikerar. Men det Àr ju allmÀnt bekant att man i Sverige kan finna exempelvis fÀrdigutbildade lÀkare som spÀrrvakter i tunnelbanan. Det Àr vÀl aldrig sÄ att bakom Din anonyma mantel döljer sig en statstjÀnsteman inom energisektorn?
RÀtt medicin mot rÀtt sjukdom
För att riktigt glÀnsa med Ditt oförstÄnd och undanröja varje tvivel om Dina bristande kunskaper pÄ eldistributionsomrÄdet antar Du att jag har blanktrÄd hemma i bostaden. Nu rÄkar det vara sÄ att jag anser att man ska tillgripa rÀtt medicin mot rÀtt sjukdom. Isolerade ledningar Àr ofta ett otyg pÄ mellanspÀnningsomrÄdet men en bra lösning pÄ lÄgspÀnningsnÀten, sÄledes Àven i hemmen. Kanske Du förstÄr bÀttre om jag sÀger att amputation mÄ vara en etablerad metod vid kallbrand. För den skull Àr det ingen bra metod att amputera huvudet om man drabbas av mjÀll. Fast det finns nog fall dÀr det inte skulle spela sÄ stor roll.
ĂvertorneĂ„ den 25 januari 2011
Mikael Styrman
.
Svar till Anonym kommentar till bloggen ”FörlĂ„t mig!”:
Okunskap! sÀger Du. Det har Du rÀtt i. HÀr döljer sig mycket okunskap. Men jag tycker nog att Din kommentar verkar nog sÄ teoretisk. à tminstone Àr den lÄngt ifrÄn den praktiska verkligheten hos oss som sköter mellanspÀnnings- och lÄgspÀnningsnÀt.
Ledningsgatan har mÄnga syften
Du skriver att isolerade luftledningar anvĂ€nds för att minska bredden pĂ„ ledningsgatorna. Det pĂ„stĂ„endet mĂ„ste jag ifrĂ„gasĂ€tta. Ă tminstone vad gĂ€ller 10 och 20 kV luftledningar. Finns det nĂ„gon linjemĂ€stare som gör sĂ„? Följden av ett sĂ„dant agerande blir med stor sannolikhet dels att ledningen kommer att skadas av vegetation med tiden och dels att det inte kommer att gĂ„ att ta sig fram i ledningsgatan för felsökning och reparation. Det blir fel Ă€ven pĂ„ isolerade ledningar och de kan förvĂ€ntas bli svĂ„rlokaliserade, sĂ€rskilt om inte ledningsgatorna Ă€r skötta och framkomliga. Man mĂ„ste trots allt kunna komma fram i ledningsgatorna Ă€ven nĂ€r verkligheten gör sig pĂ„mind. Det gĂ„r inte att vĂ€nta fem mĂ„nader pĂ„ att det ska bli sommar – om man inte Ă€r en av de tre stora, förstĂ„s. Nedan en bild som visar hur det kan bli redan med en bra ledningsgata.
Nyröjd men snötyngd ledningsgata – redan innan den minskning av bredden som den anonyme skribenten anger att Ă€r ett av motiven för isolerade linor.
Hur blir det med framkomligheten och möjligheterna att reparera, ta fram maskiner och reservdelar m.m. om man ska lÄta ledningsgatorna bli smalare?
Okunnigt om belagda linor
Ăven pĂ„stĂ„endet om att belagda linor anvĂ€nds för att erhĂ„lla högre motstĂ„nd mot intermittenta fel Ă€r tveksamt. Det vore nog korrektare att pĂ„stĂ„ att det görs för att erhĂ„lla högre motstĂ„nd mot allehanda smĂ„fel, intermittenta sĂ„vĂ€l som vanliga fel.
Belagda linor Àr lÄngt ifrÄn en okontroversiell metod i branschen. Det Àr troligt att kapillÀrkrafterna kommer att bjuda pÄ otrevliga överraskningar med tiden för den som satsat alltför okritiskt pÄ denna förhÄllandevis oprövade metod. Motsvarande har som bekant skett med jordkablar och tillverkarna har Ànnu inte kommit underfund med hur de problemen ska lösas - om de kan lösas. Men dÄ kommer de chefer som förbehÄllslöst satsat pÄ belagda linor som ett substitut för att sköta sina ledningsnÀt och ledningsgator att för lÀnge sedan ha flyttat till nÀsta jobb som de inte heller klarar av att sköta.
Skötselkvalitet viktigare Àn ledningstyp
SjĂ€lvklart minskar risken för kortslutning med belagd lina. Det hör till saken att den risken inte Ă€r sĂ€rskilt stor pĂ„ en vĂ€lskött oisolerad ledning med en vĂ€lskött ledningsgata. En jĂ€mförelse med en misskött ledning eller ledningsgata Ă€r inte rĂ€ttvis. En misskött isolerad ledning Ă€r inte heller tillförlitlig. Ăven med belagda ledare finns korsningar, frĂ„nskiljare och transformatorer kvar med de fel som uppstĂ„r i dessa.
En av Ekfors linjegator med helikopterkvistade skogskanter.
Belagda linor hjÀlper mot ofarliga smÄfel
Som tidigare nÀmnts Àr den isolerade ledningen alltid svagare Àn motsvarande oisolerad och den hjÀlper mot fel typ av linjefel. Den hjÀlper mot de lÀtt lokaliserade och ÄtgÀrdade felen. Den hjÀlper inte mot de resurskrÀvande felen som resulterar i de lÄnga avbrotten.
Ingen byggmetod allena saliggörande
Det finns ingen konstruktion som Àr bÀst i alla lÀgen. IstÀllet Àr belagd lina att föredra pÄ vissa objekt, jordkabel pÄ andra men luftledning med oisolerade linor Àr att föredra pÄ de flesta stÀllen.
Det har spridit sig mĂ„nga missuppfattningar om dessa frĂ„gor, bĂ„de inom branschen och bland allmĂ€nheten. Oisolerade luftledningar har fĂ„tt ta stryk dĂ€rför att Sydkraft försökte hoppa över minst en generations förnyelse av sina anlĂ€ggningar. Som grĂ€dde pĂ„ moset sparade man bort driftorganisationen och skötte inte ledningsgatorna. Efter hand som det blev uppenbart att det var pĂ„ vĂ€g Ă„t fanders byggde man – före Gudrun - om till belagda linor (BLX) pĂ„ befintliga stolpar som hade stĂ„tt sedan 1940-talet – i södra Sverige – med kĂ€nt resultat.
Enkelriktad kommunikation
Hur kunde man göra sÄ? Sannolikt beror det pÄ dessa stora organisationer med enkelriktad kommunikation. Den enda kommunikationen bestÄr av ordergivning uppifrÄn och nedÄt - utan feedback. NÀr man pÄ detta sÀtt pekar med hela handen, i toppen av organisationen, och den som pekar inte förstÄr konsekvenserna av om han pekar Ät det ena eller Ät det andra hÄllet, och intern kritik inte Àr tillÄten eller Ätminstone inte finns, kommer pendeln att slÄ vÀldigt lÄngt innan nÄgot hÀnder som fÄr den att slÄ tillbaka. 2005 slog pendeln tillbaka pÄ grund av stormen Gudrun, nu mot en lika extrem ytterlighet med jordkabeldyrkan.
Fel om topplinor
Vad Du sedan skriver om inslagsskyddet (topplinor), eller inledningsskyddet som vi i vÄr bransch vanligen omnÀmner topplinorna, Àr den frÄgan nog sÄ akademisk vid mellanspÀnning. Vid de spÀnningsnivÄer som man i Sverige anvÀnder isolerade linor pÄ har man inte topplinor eller inledningsskydd över huvud taget, eftersom de inte skulle göra nÄgon nytta dÀr. Det Àr förvÄnande att Du inte synes kÀnna till detta trots Dina till synes höga tankar om Din egen kompetens.
PÄ en 24 kV ledning Àr isolationen mot överslag till jord 125 kV och pÄ en 40 kV ledning Àr isolationen mot överslag till jord 250 kV. Eftersom en typisk Äskurladdning uppgÄr till 500 kV skulle topplinor vara meningslösa eftersom de skulle leda in ÄsköverspÀnningen till fasledaren och dit vill man inte ha den.
PÄ en 145 kV ledning dÀremot Àr isolationen mot överslag till jord 550 kV. DÀrför blir det meningsfullt, pÄ ledningar med högre spÀnningar, att skydda fasledarna mot ÄsköverspÀnningar med hjÀlp av topplinor och lÄta dessa ta emot ÄsköverspÀnningarna och leda dem till jord. Men i Sverige anvÀnds inte isolerade ledningar pÄ dessa spÀnningar sÄ pÄ denna punkt synes Du dessvÀrre vara felaktigt informerad.
Kabel ingen dans pÄ rosor
Jag tycker att Du redovisar en nog sÄ enögd syn pÄ kabel i förhÄllande till andra ledningstyper. Visst har kabeln fördelar, men den har ocksÄ nackdelar som inte till exempel oisolerade luftledningar har.
I ett jordkabelnÀt ökar förlusterna genom att den kapacitiva (motriktade) strömmen ökar. Det resulterar bland annat i krav pÄ ökad area vid val av kabel för motsvarande överföringsförmÄga. I en 400 kV ledning som förses med 25-30 km jordkabel kan kapacitansen öka sÄ mycket att ingen ström fÄs ut i andra Ànden av kabeln!
Kostnader för jordkabel
Du pĂ„stĂ„r vidare att ”Kostnader för jordkabel har vid mĂ„nga studier och praktiska fall visat sig vara lika eller lĂ€gre Ă€n motsvarande luftledning”. Ăven det Ă€r missvisande. Följande gĂ€ller. Om man fĂ„r bortse frĂ„n jordkabelns lĂ„ngsiktiga driftsegenskaper Ă€r det möjligt att komma ned till, och under, en luftlednings anlĂ€ggningskostnader. Det förutsĂ€tter dock att man Ă€r beredd att plöja ned kabeln och blunda för att man Ă€r hyggligt ovetande, om bĂ„de hur mycket plogen har skadat kabeln vid förlĂ€ggningen och i vilken miljö - vassa material, tjĂ€lskjutande sten osv - kabeln har förlagts. Om man gör det accepterar man att en stor andel av den förlagda kabeln pĂ„ lite sikt med största sannolikhet kommer att uppvisa försĂ€mrade driftsegenskaper. Men en fullgod förlĂ€ggning av ett kabelförband Ă€r ALLTID vĂ€sentligt dyrare Ă€n motsvarande luftledning. Fullgod jordkabelförlĂ€ggning krĂ€ver nĂ€mligen byte av, eller behandling av, massorna i schaktet samt antingen anvĂ€ndning av rör eller slang och/eller nedgrĂ€vning av kabeln.
Stora problem i jordkabelnÀt
Vad Du Àven förtiger (eller inte kÀnner till?) Àr att man har stora problem i mellanspÀnningsnÀt som försetts med jordkabel. I dessa upptrÀder diffusa svÄrförklarade fel i sÄdan omfattning och svÄrighetsgrad att man har svÄrt att förse dem med fungerande linjeskydd och uppfylla föreskrifternas krav pÄ en anlÀggning som Àr sÀker för person och egendom.
Vi vet att nuvarande generation av götar drabbades av Sydkrafts gravt misskötta luftledningsnÀt, mest mÀrkbart i samband med stormen Gudrun. Vi vet ocksÄ, Àven om det inte Àr politiskt korrekt att uttala det, att nÀsta generation götar kommer att drabbas av Eons efter vÄrdslös förlÀggning pÄ lÀngre sikt fallerande jordkabelnÀt. Det Àr inte sÀkert att felen pÄ jordkabeln Àr att föredra framför felen pÄ luftledningsnÀten. BÀst vore naturligtvis en elleverantör med god kompetens pÄ höga chefspositioner som förnyar sina anlÀggningar i tid och lÀr sin personal att sköta luftledningsnÀt.
![]() |
Ekfors helikopter med pilot |
Av nĂ„gon för mig obegriplig anledning pĂ„pekar Du sedan ”TyvĂ€rr besitter varken Mikael eller hans mannar nödvĂ€ndiga teoretiska kunskaper pĂ„ högskolenivĂ„ för att göra egna berĂ€kningar pĂ„ sitt elnĂ€t”. Men Herre Gud, vad ska vi med det till? VĂ„r personal utför erforderliga berĂ€kningar pĂ„ vĂ„rt nĂ€t vid behov. Om, och nĂ€r, deras kompetens inte rĂ€cker till lejer vi in kompetens utifrĂ„n. Det Ă€r ju inte precis nĂ„gon daglig verksamhet. Som en liten upplysande jĂ€mförelse har vi inte heller nĂ„gon astronaut anstĂ€lld för att framföra bolagets helikoptrar. Vi har inte heller nĂ„gon sjökapten anstĂ€lld för att ro ut med bommarna vid bolagets kraftverk - om nu nĂ„gon vill anvĂ€nda detta mot oss. Det Ă€r ungefĂ€r den nivĂ„n pĂ„ Energimarknadsinspektionens klagomĂ„l pĂ„ oss.
![]() |
Ekfors helikopter - utan astronaut |
Din synpunkt om kompetensnivÄn Àr intressant. PÄ den privata sidan kan vi inte anvÀnda resurser pÄ det sÀtt Du indikerar. Men det Àr ju allmÀnt bekant att man i Sverige kan finna exempelvis fÀrdigutbildade lÀkare som spÀrrvakter i tunnelbanan. Det Àr vÀl aldrig sÄ att bakom Din anonyma mantel döljer sig en statstjÀnsteman inom energisektorn?
RÀtt medicin mot rÀtt sjukdom
För att riktigt glÀnsa med Ditt oförstÄnd och undanröja varje tvivel om Dina bristande kunskaper pÄ eldistributionsomrÄdet antar Du att jag har blanktrÄd hemma i bostaden. Nu rÄkar det vara sÄ att jag anser att man ska tillgripa rÀtt medicin mot rÀtt sjukdom. Isolerade ledningar Àr ofta ett otyg pÄ mellanspÀnningsomrÄdet men en bra lösning pÄ lÄgspÀnningsnÀten, sÄledes Àven i hemmen. Kanske Du förstÄr bÀttre om jag sÀger att amputation mÄ vara en etablerad metod vid kallbrand. För den skull Àr det ingen bra metod att amputera huvudet om man drabbas av mjÀll. Fast det finns nog fall dÀr det inte skulle spela sÄ stor roll.
ĂvertorneĂ„ den 25 januari 2011
Mikael Styrman
.
mÄndag 24 januari 2011
Inom kort:
.
NĂ€r den organiserade brottsligheten och staten blir ett
– den organiserade förbrytarstaten!
.
NĂ€r den organiserade brottsligheten och staten blir ett
– den organiserade förbrytarstaten!
.
VĂ€lj Olof Palme!
.
En sönderfallande nationalsocialdemokrati brottas med frÄgan om vem som ska bli ny partiordförande och administrera den fortsatta undergÄngen.
Det finns att vÀlja pÄ ganska utslÀtade, för att inte sÀga personlighetsbefriade, grÄsossar och mer karismatiska men tyvÀrr Àven psykopatiska förnyare, redan med ena foten i pensionen.
Men Sveriges nationalsocialdemokrater Àr mellan 60 och döden. Jantelagen och missunnsamheten Àr Ànnu sÄ starka drivkrafter i partiet att ingen unnas att bli partiledare om inte det Àven kan förstÄs att uppdraget skulle innebÀra en bestraffning för partiledaren.
I Sovjetryssland tillbad socialdemokraterna lÀnge, ca 70 Är, en balsamerad Lenin. Ja en del gör det fortfarande. Det kunde vÀl vara nÄgot Àven för svenska nationalsocialdemokrater. Varför inte vÀlja Olof Palme till partiledare?
Ăven rĂ€ttviseskĂ€l talar för Palme. Idag Ă€r han föremĂ„l för en helt orĂ€ttvis gudadyrkan bland partimedlemmarna enligt vilken han var en Ă€ngel, ja godheten förkroppsligad. I sjĂ€lva verket var det under Palmes tid som byrĂ„kratin skenade. Det var Ă€ven Palmes förtjĂ€nst att den antydan till hederlighet och moral som Ă€nnu fanns kvar i den offentliga sektorn och rĂ€ttsvĂ€sendet skulle komma att gĂ„ förlorad. Palmes agerande i uppmĂ€rksammade rĂ€ttsröteĂ€renden som IB-, Geijer-, Harvard-, Pomperipossa- och BoforsaffĂ€rerna skickade ut ett förödande förakt för sanning och hederlighet som vi fortfarande ser fortplanta sig i partiet, i den offentliga sektorn och inte minst inom rĂ€ttsvĂ€sendet samt bland de politiska ”medstĂ„ndarna”.
Att det skulle mÄsta vara en balsamerad Palme gör heller inte nÄgot. Dels har korruptionen inom politiken gjort att politikens kontroll över byrÄkratin sedan lÀnge har förbytts i byrÄkratins kontroll över politiken. Dessutom skulle en balsamerad Palme som partiledare lÀmna utrymme för nya översteprÀster i stort antal som skulle kunna slÄss och intrigera om vem som mest rÀttroget uttolkar Palmes Äsikt i olika aktuella frÄgor. Utan tvekan skulle dessa översteprÀster och deras inom kort ansenliga kanslier skattefinansieras.
ĂvertorneĂ„ den 24 januari 2011
Mikael Styrman
.
En sönderfallande nationalsocialdemokrati brottas med frÄgan om vem som ska bli ny partiordförande och administrera den fortsatta undergÄngen.
Det finns att vÀlja pÄ ganska utslÀtade, för att inte sÀga personlighetsbefriade, grÄsossar och mer karismatiska men tyvÀrr Àven psykopatiska förnyare, redan med ena foten i pensionen.
Men Sveriges nationalsocialdemokrater Àr mellan 60 och döden. Jantelagen och missunnsamheten Àr Ànnu sÄ starka drivkrafter i partiet att ingen unnas att bli partiledare om inte det Àven kan förstÄs att uppdraget skulle innebÀra en bestraffning för partiledaren.
I Sovjetryssland tillbad socialdemokraterna lÀnge, ca 70 Är, en balsamerad Lenin. Ja en del gör det fortfarande. Det kunde vÀl vara nÄgot Àven för svenska nationalsocialdemokrater. Varför inte vÀlja Olof Palme till partiledare?
Ăven rĂ€ttviseskĂ€l talar för Palme. Idag Ă€r han föremĂ„l för en helt orĂ€ttvis gudadyrkan bland partimedlemmarna enligt vilken han var en Ă€ngel, ja godheten förkroppsligad. I sjĂ€lva verket var det under Palmes tid som byrĂ„kratin skenade. Det var Ă€ven Palmes förtjĂ€nst att den antydan till hederlighet och moral som Ă€nnu fanns kvar i den offentliga sektorn och rĂ€ttsvĂ€sendet skulle komma att gĂ„ förlorad. Palmes agerande i uppmĂ€rksammade rĂ€ttsröteĂ€renden som IB-, Geijer-, Harvard-, Pomperipossa- och BoforsaffĂ€rerna skickade ut ett förödande förakt för sanning och hederlighet som vi fortfarande ser fortplanta sig i partiet, i den offentliga sektorn och inte minst inom rĂ€ttsvĂ€sendet samt bland de politiska ”medstĂ„ndarna”.
Att det skulle mÄsta vara en balsamerad Palme gör heller inte nÄgot. Dels har korruptionen inom politiken gjort att politikens kontroll över byrÄkratin sedan lÀnge har förbytts i byrÄkratins kontroll över politiken. Dessutom skulle en balsamerad Palme som partiledare lÀmna utrymme för nya översteprÀster i stort antal som skulle kunna slÄss och intrigera om vem som mest rÀttroget uttolkar Palmes Äsikt i olika aktuella frÄgor. Utan tvekan skulle dessa översteprÀster och deras inom kort ansenliga kanslier skattefinansieras.
ĂvertorneĂ„ den 24 januari 2011
Mikael Styrman
.
mÄndag 17 januari 2011
FörlÄt mig!
.
(Svar till Anonym kommentar till bloggen ”Ekonomisk redovisning”)
Det hÀr Àr ett svar pÄ en anonym kommentar. Jag publicerar det för att jag tror att det pÄ ett verksamt sÀtt kan hjÀlpa allmÀnheten i resten av Sverige att se igenom den vrÄngbild av Ekforsbolagen som media har spridit pÄ den politisk-ekonomiska maktens uppdrag.
Till Anonym:
Vi kanske kan fĂ„ tips av Dig om vilka de ”mĂ„nga” smĂ„ kraftbolagen Ă€r, som har ”bĂ„de bra hemsidor och tydliga Ă„rsredovisningar” sĂ„ att vi kan lĂ€ra oss av dem.
Det finns sÀkert mÄnga bra hemsidor men det hÀr Àr en blogg och de tvÄ har lite olika syften. Bloggen Àr till för en fri, ocensurerad debatt kring Àmnen som svensk medias sjÀlvcensur inte tillÄter en fri diskussion om. Det Àr ju till och med sÄ, att media inte sÀllan Àr maktens megafon och hellre sprider propaganda Àn berÀttar hur saker och ting verkligen förhÄller sig. Hemsidan anvÀnds för andra informationsÀndamÄl sÄ Du bör inte förvÀxla min blogg med en hemsida, Àven om den tydligen stör Dig?
En fin hemsida vore sÀkert bra för Ekforsbolagen att ha. Det ska vi skaffa sÄ smÄningom. Men under de förhÄllanden vi levt med politiska husrannsakningar och dito processer, upprepade tvÄngsförvaltningar, tvÄngsinlösenprocesser, politiskt fÀngelse osv har vi inte upplevt det som det mest angelÀgna att lÀgga ned arbete pÄ. Det vore flashigt och fint. Det gör vi sen nÀr vi inte behöver kÀmpa med kniven pÄ strupen hela tiden.
Om Du tycker att det jag skriver pĂ„ bloggen Ă€r ”skit” propaganda sĂ„ kanske Du inte ska hĂ„lla pĂ„ och lĂ€sa det. Du verkar inte mĂ„ bra av det.
Sen skriver Du ”Vad gĂ€ller Vattenfalls Europeiska verksamhet skulle jag först vilja ha svar pĂ„ nĂ„gra frĂ„gor frĂ„n Dig”. Men sen behandlar Du inte alls Vattenfalls verksamhet? Hur blev det nu?
Jag minns inte hur mycket det europeiska avverkningskalaset kostade i slutÀndan men ett vet jag sÀkert: Det hade kostat mycket mindre om inte sosseriet hade satt oss i blockad och skickat fram sin torped Sven-Erich Bucht för att försöka utnyttja tillfÀllet till att försöka fÄ omkull oss.
Men jag tror att Du blandar ihop begreppen lite grann. Vi tog en kalkylerad risk med pengar som vi hade tjÀnat pÄ annan, icke monopolskyddad verksamhet. SÄ gör man i nÀringslivet. Ibland lyckas det inte. Det kanske Àr det vanligaste. Andra gÄnger lyckas det och dÄ gör man vinst. DessvÀrre tycks det vara sÄ att i bÀgge fallen blir en del missunnsamma sossar som tokiga. Men det Àr upp till företaget att sjÀlvt bestÀmma vad det ska göra. Vi behöver inte arbetarekommunens ordförandes godkÀnnande i förvÀg.
Med Vattenfalls europeiska verksamhet förefaller det istÀllet vara sÄ, att man satsar monopolskyddade medel i Europa med mÄttlig framgÄng. NÀr det inte lyckas skenar bÄde energi- och nÀtkostnader för Sveriges elabonnenter. Men eftersom det Àr statlig verksamhet och staten Àven drar in momsen pÄ de högre priserna sÄ fÄr det hÄlla pÄ - utan kontroll. Myndigheterna Àr strÀngt upptagna med att trakassera och försöka fÄ ihjÀl marknadens nÀstan minsta aktör (Ekfors) i stÀllet för att hÄlla reda pÄ vad det helt marknadsdominerande Vattenfall Àgnar sig Ät. Till och med Vattenfall har varit tvÄngsförvaltare Ät Ekfors och skott sig pÄ det.
Det dÀr med listerna verkar ha stört Dig i alla fall. PÄ sÀtt och vis Àr det ju nÀstan smickrande, att Du Àr sÄ upptagen av att leva mitt liv Ät mig, att Du ens kommer ihÄg i stora drag vad jag har Àgnat mig Ät - för nitton Är sedan.
För alla andra lÀsares skull ska jag upplysa om att jag, under en tid dÄ jag inte arbetade pÄ Ekfors, utvecklade ett produktsortiment med fÀrdigbehandlad list och panel. Det gjorde jag med egna pengar - utan nÄgra som helst bidrag. Det fÄr man tydligen inte göra. Om man Àr bidragsparasit dÀremot som bara satsar allmÀnna medel kan man fÄ hjÀltestatus. Jag lade ned projektet av tvÄ anledningar. Kronförsvaret 1992 ödelade det mesta av byggmarknaden och tog ihjÀl vÀldigt mÄnga sÄgverk och snickerier vilkas utrustning hamnade i Baltikum, för att rÀdda bankerna. Den byggmarknad som fanns kvar var osund. Byggföretagen fick bidrag för att sysselsÀtta folk. DÄ innebar fÀrdigbehandlad list och panel mindre bidrag Ät byggföretagen. SÄ jag lade ned projektet.
Det Àr ganska fantastiskt att Du kan komma ihÄg att jag bytte motorer pÄ min listhyvel för nitton Är sedan! Det hade i alla fall jag glömt. Listprojektet gled mot mer profilerade lister. DÄ arbetar man bort mer virke och behöver starkare motorer, sÄ jag bytte motorer.
Det verkar Du inte riktigt nöjd med? Hur skulle Du ha gjort? Bytt hela hyveln?
Sedan tycker jag att det Àr Ànnu mer fantastiskt att Du har sÄ höga tankar om Dig sjÀlv, att Du tror att Du Àr skickad att pÄ basis av, vad som fÄr förmodas vara skvaller, bestÀmma hur jag, ute i verkligheten, ska driva MIN verksamhet. NÀstan att det Àr lite sjÀlvupptaget och inbilskt av Dig.
Nu visste inte jag att jag var tvungen att frÄga Dig om lov innan jag började utveckla ett listkoncept för mina egna pengar. FörlÄt mig.
Det Àr inte utan att jag hoppas att Du har fler exempel. Jag hoppas ocksÄ att en sÄ djÀrv, kunnig och pÄ allt sÀtt dugande person klarar av att slÀppa mammas kjolar och skriva under med eget namn i fortsÀttningen sÄ att vi Àven kan studera vad Du har Ästadkommit. Jag hoppas att Du inte har varit sÄ upptagen av att leva mitt liv att Du har glömt att leva Ditt eget liv.
Nu har jag svarat pÄ Dina frÄgor. Hur var det med Vattenfalls europaverksamhet?
Det kÀnns som om vi inte blir vÀgda i samma vÄgskÄl nÀr det lÀggs mig till last att jag har bytt motorer i min hyvel för nitton Är sedan och det jÀmstÀlls med vad Vattenfall Àgnar sig Ät ute i Europa för hundratusentals miljoner kronor - idag.
ĂvertorneĂ„ den 17 januari 2011
Mikael Styrman
.
(Svar till Anonym kommentar till bloggen ”Ekonomisk redovisning”)
Det hÀr Àr ett svar pÄ en anonym kommentar. Jag publicerar det för att jag tror att det pÄ ett verksamt sÀtt kan hjÀlpa allmÀnheten i resten av Sverige att se igenom den vrÄngbild av Ekforsbolagen som media har spridit pÄ den politisk-ekonomiska maktens uppdrag.
Till Anonym:
Vi kanske kan fĂ„ tips av Dig om vilka de ”mĂ„nga” smĂ„ kraftbolagen Ă€r, som har ”bĂ„de bra hemsidor och tydliga Ă„rsredovisningar” sĂ„ att vi kan lĂ€ra oss av dem.
Det finns sÀkert mÄnga bra hemsidor men det hÀr Àr en blogg och de tvÄ har lite olika syften. Bloggen Àr till för en fri, ocensurerad debatt kring Àmnen som svensk medias sjÀlvcensur inte tillÄter en fri diskussion om. Det Àr ju till och med sÄ, att media inte sÀllan Àr maktens megafon och hellre sprider propaganda Àn berÀttar hur saker och ting verkligen förhÄller sig. Hemsidan anvÀnds för andra informationsÀndamÄl sÄ Du bör inte förvÀxla min blogg med en hemsida, Àven om den tydligen stör Dig?
En fin hemsida vore sÀkert bra för Ekforsbolagen att ha. Det ska vi skaffa sÄ smÄningom. Men under de förhÄllanden vi levt med politiska husrannsakningar och dito processer, upprepade tvÄngsförvaltningar, tvÄngsinlösenprocesser, politiskt fÀngelse osv har vi inte upplevt det som det mest angelÀgna att lÀgga ned arbete pÄ. Det vore flashigt och fint. Det gör vi sen nÀr vi inte behöver kÀmpa med kniven pÄ strupen hela tiden.
Om Du tycker att det jag skriver pĂ„ bloggen Ă€r ”skit” propaganda sĂ„ kanske Du inte ska hĂ„lla pĂ„ och lĂ€sa det. Du verkar inte mĂ„ bra av det.
Sen skriver Du ”Vad gĂ€ller Vattenfalls Europeiska verksamhet skulle jag först vilja ha svar pĂ„ nĂ„gra frĂ„gor frĂ„n Dig”. Men sen behandlar Du inte alls Vattenfalls verksamhet? Hur blev det nu?
Jag minns inte hur mycket det europeiska avverkningskalaset kostade i slutÀndan men ett vet jag sÀkert: Det hade kostat mycket mindre om inte sosseriet hade satt oss i blockad och skickat fram sin torped Sven-Erich Bucht för att försöka utnyttja tillfÀllet till att försöka fÄ omkull oss.
Men jag tror att Du blandar ihop begreppen lite grann. Vi tog en kalkylerad risk med pengar som vi hade tjÀnat pÄ annan, icke monopolskyddad verksamhet. SÄ gör man i nÀringslivet. Ibland lyckas det inte. Det kanske Àr det vanligaste. Andra gÄnger lyckas det och dÄ gör man vinst. DessvÀrre tycks det vara sÄ att i bÀgge fallen blir en del missunnsamma sossar som tokiga. Men det Àr upp till företaget att sjÀlvt bestÀmma vad det ska göra. Vi behöver inte arbetarekommunens ordförandes godkÀnnande i förvÀg.
Med Vattenfalls europeiska verksamhet förefaller det istÀllet vara sÄ, att man satsar monopolskyddade medel i Europa med mÄttlig framgÄng. NÀr det inte lyckas skenar bÄde energi- och nÀtkostnader för Sveriges elabonnenter. Men eftersom det Àr statlig verksamhet och staten Àven drar in momsen pÄ de högre priserna sÄ fÄr det hÄlla pÄ - utan kontroll. Myndigheterna Àr strÀngt upptagna med att trakassera och försöka fÄ ihjÀl marknadens nÀstan minsta aktör (Ekfors) i stÀllet för att hÄlla reda pÄ vad det helt marknadsdominerande Vattenfall Àgnar sig Ät. Till och med Vattenfall har varit tvÄngsförvaltare Ät Ekfors och skott sig pÄ det.
Det dÀr med listerna verkar ha stört Dig i alla fall. PÄ sÀtt och vis Àr det ju nÀstan smickrande, att Du Àr sÄ upptagen av att leva mitt liv Ät mig, att Du ens kommer ihÄg i stora drag vad jag har Àgnat mig Ät - för nitton Är sedan.
För alla andra lÀsares skull ska jag upplysa om att jag, under en tid dÄ jag inte arbetade pÄ Ekfors, utvecklade ett produktsortiment med fÀrdigbehandlad list och panel. Det gjorde jag med egna pengar - utan nÄgra som helst bidrag. Det fÄr man tydligen inte göra. Om man Àr bidragsparasit dÀremot som bara satsar allmÀnna medel kan man fÄ hjÀltestatus. Jag lade ned projektet av tvÄ anledningar. Kronförsvaret 1992 ödelade det mesta av byggmarknaden och tog ihjÀl vÀldigt mÄnga sÄgverk och snickerier vilkas utrustning hamnade i Baltikum, för att rÀdda bankerna. Den byggmarknad som fanns kvar var osund. Byggföretagen fick bidrag för att sysselsÀtta folk. DÄ innebar fÀrdigbehandlad list och panel mindre bidrag Ät byggföretagen. SÄ jag lade ned projektet.
Det Àr ganska fantastiskt att Du kan komma ihÄg att jag bytte motorer pÄ min listhyvel för nitton Är sedan! Det hade i alla fall jag glömt. Listprojektet gled mot mer profilerade lister. DÄ arbetar man bort mer virke och behöver starkare motorer, sÄ jag bytte motorer.
Det verkar Du inte riktigt nöjd med? Hur skulle Du ha gjort? Bytt hela hyveln?
Sedan tycker jag att det Àr Ànnu mer fantastiskt att Du har sÄ höga tankar om Dig sjÀlv, att Du tror att Du Àr skickad att pÄ basis av, vad som fÄr förmodas vara skvaller, bestÀmma hur jag, ute i verkligheten, ska driva MIN verksamhet. NÀstan att det Àr lite sjÀlvupptaget och inbilskt av Dig.
Nu visste inte jag att jag var tvungen att frÄga Dig om lov innan jag började utveckla ett listkoncept för mina egna pengar. FörlÄt mig.
Det Àr inte utan att jag hoppas att Du har fler exempel. Jag hoppas ocksÄ att en sÄ djÀrv, kunnig och pÄ allt sÀtt dugande person klarar av att slÀppa mammas kjolar och skriva under med eget namn i fortsÀttningen sÄ att vi Àven kan studera vad Du har Ästadkommit. Jag hoppas att Du inte har varit sÄ upptagen av att leva mitt liv att Du har glömt att leva Ditt eget liv.
Nu har jag svarat pÄ Dina frÄgor. Hur var det med Vattenfalls europaverksamhet?
Det kÀnns som om vi inte blir vÀgda i samma vÄgskÄl nÀr det lÀggs mig till last att jag har bytt motorer i min hyvel för nitton Är sedan och det jÀmstÀlls med vad Vattenfall Àgnar sig Ät ute i Europa för hundratusentals miljoner kronor - idag.
ĂvertorneĂ„ den 17 januari 2011
Mikael Styrman
.
söndag 16 januari 2011
Ekonomisk redovisning
.
(Svar till Anonym kommentar till bloggen KĂ€ppen och myran.)
Jag Àr inte som Du övertygad om att det skulle skingra nÄgra frÄgetecken om Ekfors redovisade som Vattenfall. Snarare skulle vÀl det bli rena mörklÀggningen?
Det ger nog sig sjÀlvt att inte ett litet privat företag som Ekfors kan lÀmna lika omfattande ekonomisk information som ett stort publikt bolag som Vattenfall. Inte ens om jag inte hade drabbats av politiskt fÀngelse eller om vi hade sluppit de hundratals politrukernas förföljelse hade det varit rimligt att begÀra. Skulle Vattenfall ha drabbats av motsvarande kostnader för fördyrad finansiering, tvÄngsförvaltning, politiserad skatteförföljelse, Ei:s trakasserier mot oss m.m. skulle de ha drabbats av vÀl över 100 miljarder i ytterligare kostnader. DÄ hade nog inte deras ekonomiska redovisning varit sÄ flashig.
Men nu har de ju inte drabbats av ovan beskrivna. DÄ bör ju deras redovisning vara bra. Men Àr den det? Du tycks mena att deras ekonomiska information Àr bÀttre Àn Ekforsbolagens. Kanske Du kan hjÀlpa oss dÄ? Om Vattenfalls ekonomiska redovisning Àr bra bör man kunna utlÀsa svar pÄ nedanstÄende frÄgor. Kanske Du kan svara pÄ vad Vattenfalls ekonomiska redovisning sÀger om följande punkter och var det kan utlÀsas?
BetrĂ€ffande KrĂŒmmel-verket
1.
Hur mycket har kĂ€rnkraftverket KrĂŒmmel utanför Hamburg kostat Vattenfall i inköp?
2.
Hur mycket har det kostat Vattenfall att försöka fĂ„ starta KrĂŒmmel igen?
3.
Hur mycket Ă€r det samlade driftsresultat för KrĂŒmmelverket hittills?
4.
Vattenfall har driftansvaret för KrĂŒmmel. Hur förhĂ„ller sig den tyska tillsynsmyndigheten till Vattenfalls drift av KrĂŒmmel?
5.
Hur förhĂ„ller sig övriga delĂ€gare av KrĂŒmmel till Vattenfalls drift av kraftverket?
6.
Finns det medel reserverade för KrĂŒmmels avveckling?
7.
Var finns dessa eventuellt reserverade medel, hur stora Ă€r de och i vad mĂ„n kommer de att förslĂ„ till KrĂŒmmels avvecklings- och saneringskostnader?
8.
Hur mycket kommer det att kosta Vattenfall, eller oss alla svenskar, att fĂ„ nĂ„gon att ta emot KrĂŒmmel och ta pĂ„ sig avvecklings- och saneringsansvaret?
BetrĂ€ffande BrunsbĂŒttel-verket
9.
Hur mycket har kĂ€rnkraftverket BrunsbĂŒttel utanför Hamburg kostat Vattenfall i inköp?
10.
Hur mycket har det kostat Vattenfall att försöka fĂ„ starta BrunsbĂŒttel igen?
11.
Hur mycket Ă€r det samlade driftsresultat för BrunsbĂŒttelverket hittills?
12.
Vattenfall har driftansvaret för BrunsbĂŒttel. Hur förhĂ„ller sig den tyska tillsynsmyndigheten till Vattenfalls drift av BrunsbĂŒttel?
13.
Hur förhĂ„ller sig övriga delĂ€gare av BrunsbĂŒttel till Vattenfalls drift av kraftverket?
14.
Finns det medel reserverade för BrunsbĂŒttels avveckling?
15.
Var finns dessa eventuellt reserverade medel, hur stora Ă€r de och i vad mĂ„n kommer de att förslĂ„ till BrunsbĂŒttels avvecklings- och saneringskostnader?
16.
Hur mycket kommer det att kosta Vattenfall, eller oss alla svenskar, att fĂ„ nĂ„gon att ta emot BrunsbĂŒttel och ta pĂ„ sig avvecklings- och saneringsansvaret?
Gemensamma frĂ„gor för KrĂŒmmel och BrunsbĂŒttel
17.
Hur lÀnge har de tvÄ verken varit ur drift?
18.
Hur ser prognosen ut för fortsatt drift för de tvÄ verken?
19.
Om det kan bli aktuellt med fortsatt drift för de tvÄ verken - vilka ytterligare kostnader kommer att behöva nedlÀggas för att fÄ Äterstarta verken?
20.
Riskerar Vattenfall att bli stĂ€mda av övriga delĂ€gare till KrĂŒmmel och BrunsbĂŒttel?
21.
Om Vattenfall skulle bli stĂ€mda av övriga delĂ€gare till KrĂŒmmel och BrunsbĂŒttel och förlora mĂ„let - hur stora rĂ€ttegĂ„ngs- och skadestĂ„ndskostnader riskerar Vattenfall dĂ„ att tvingas betala?
22.
Hur kommer det att pĂ„verka energipriserna pĂ„ den ”fria” elmarknaden i Sverige?
23.
Hur mÄnga anstÀllda har verken och hur stora kostnader drabbas Vattenfall av Ärligen för kraftverkens drift Àven om de aldrig Äterstartas?
24.
Hur mycket har Vattenfall i sin ekonomiska redovisning bedömt att KrĂŒmmel och BrunsbĂŒttel kostat Vattenfall i förlorad good will och förlorade framtida affĂ€rsmöjligheter?
AngÄende Vattenfalls nÀt i Tyskland
25.
Hur mycket betalade Vattenfall för sina nÀt i Tyskland?
26.
Hur mycket investerade Vattenfall i nÀten?
27.
Hur mycket skrev man av pÄ nÀten?
28.
Vilket driftsresultat har nÀten genererat?
29.
Hur mycket fick Vattenfall betalt för nÀten nÀr man sÄlde dem?
Kolkraftverket Moorburg vid Elbe
30.
Kan Du berÀtta vilken information den ekonomiska redovisningen ger om nybygget Moorburg och hur den investeringen utvecklats?
Nuon
31.
Hur mycket har Vattenfall betalat för HollÀndska Nuon och hur utvecklar den affÀren sig?
Detta Àr frÄgor som man som delÀgare i ett stort publikt bolag skulle vilja finna svar pÄ i den ekonomiska redovisningen. Du kan nog hjÀlpa oss med svaren?
UtifrÄn sakliga utgÄngspunkter förefaller det allt mÀrkligare att Ekfors Àr tvÄngsförvaltat medan Vattenfall inte Àr det.
ĂvertorneĂ„ den 16 januari 2011
Mikael Styrman
.
(Svar till Anonym kommentar till bloggen KĂ€ppen och myran.)
Jag Àr inte som Du övertygad om att det skulle skingra nÄgra frÄgetecken om Ekfors redovisade som Vattenfall. Snarare skulle vÀl det bli rena mörklÀggningen?
Det ger nog sig sjÀlvt att inte ett litet privat företag som Ekfors kan lÀmna lika omfattande ekonomisk information som ett stort publikt bolag som Vattenfall. Inte ens om jag inte hade drabbats av politiskt fÀngelse eller om vi hade sluppit de hundratals politrukernas förföljelse hade det varit rimligt att begÀra. Skulle Vattenfall ha drabbats av motsvarande kostnader för fördyrad finansiering, tvÄngsförvaltning, politiserad skatteförföljelse, Ei:s trakasserier mot oss m.m. skulle de ha drabbats av vÀl över 100 miljarder i ytterligare kostnader. DÄ hade nog inte deras ekonomiska redovisning varit sÄ flashig.
Men nu har de ju inte drabbats av ovan beskrivna. DÄ bör ju deras redovisning vara bra. Men Àr den det? Du tycks mena att deras ekonomiska information Àr bÀttre Àn Ekforsbolagens. Kanske Du kan hjÀlpa oss dÄ? Om Vattenfalls ekonomiska redovisning Àr bra bör man kunna utlÀsa svar pÄ nedanstÄende frÄgor. Kanske Du kan svara pÄ vad Vattenfalls ekonomiska redovisning sÀger om följande punkter och var det kan utlÀsas?
BetrĂ€ffande KrĂŒmmel-verket
1.
Hur mycket har kĂ€rnkraftverket KrĂŒmmel utanför Hamburg kostat Vattenfall i inköp?
2.
Hur mycket har det kostat Vattenfall att försöka fĂ„ starta KrĂŒmmel igen?
3.
Hur mycket Ă€r det samlade driftsresultat för KrĂŒmmelverket hittills?
4.
Vattenfall har driftansvaret för KrĂŒmmel. Hur förhĂ„ller sig den tyska tillsynsmyndigheten till Vattenfalls drift av KrĂŒmmel?
5.
Hur förhĂ„ller sig övriga delĂ€gare av KrĂŒmmel till Vattenfalls drift av kraftverket?
6.
Finns det medel reserverade för KrĂŒmmels avveckling?
7.
Var finns dessa eventuellt reserverade medel, hur stora Ă€r de och i vad mĂ„n kommer de att förslĂ„ till KrĂŒmmels avvecklings- och saneringskostnader?
8.
Hur mycket kommer det att kosta Vattenfall, eller oss alla svenskar, att fĂ„ nĂ„gon att ta emot KrĂŒmmel och ta pĂ„ sig avvecklings- och saneringsansvaret?
BetrĂ€ffande BrunsbĂŒttel-verket
9.
Hur mycket har kĂ€rnkraftverket BrunsbĂŒttel utanför Hamburg kostat Vattenfall i inköp?
10.
Hur mycket har det kostat Vattenfall att försöka fĂ„ starta BrunsbĂŒttel igen?
11.
Hur mycket Ă€r det samlade driftsresultat för BrunsbĂŒttelverket hittills?
12.
Vattenfall har driftansvaret för BrunsbĂŒttel. Hur förhĂ„ller sig den tyska tillsynsmyndigheten till Vattenfalls drift av BrunsbĂŒttel?
13.
Hur förhĂ„ller sig övriga delĂ€gare av BrunsbĂŒttel till Vattenfalls drift av kraftverket?
14.
Finns det medel reserverade för BrunsbĂŒttels avveckling?
15.
Var finns dessa eventuellt reserverade medel, hur stora Ă€r de och i vad mĂ„n kommer de att förslĂ„ till BrunsbĂŒttels avvecklings- och saneringskostnader?
16.
Hur mycket kommer det att kosta Vattenfall, eller oss alla svenskar, att fĂ„ nĂ„gon att ta emot BrunsbĂŒttel och ta pĂ„ sig avvecklings- och saneringsansvaret?
Gemensamma frĂ„gor för KrĂŒmmel och BrunsbĂŒttel
17.
Hur lÀnge har de tvÄ verken varit ur drift?
18.
Hur ser prognosen ut för fortsatt drift för de tvÄ verken?
19.
Om det kan bli aktuellt med fortsatt drift för de tvÄ verken - vilka ytterligare kostnader kommer att behöva nedlÀggas för att fÄ Äterstarta verken?
20.
Riskerar Vattenfall att bli stĂ€mda av övriga delĂ€gare till KrĂŒmmel och BrunsbĂŒttel?
21.
Om Vattenfall skulle bli stĂ€mda av övriga delĂ€gare till KrĂŒmmel och BrunsbĂŒttel och förlora mĂ„let - hur stora rĂ€ttegĂ„ngs- och skadestĂ„ndskostnader riskerar Vattenfall dĂ„ att tvingas betala?
22.
Hur kommer det att pĂ„verka energipriserna pĂ„ den ”fria” elmarknaden i Sverige?
23.
Hur mÄnga anstÀllda har verken och hur stora kostnader drabbas Vattenfall av Ärligen för kraftverkens drift Àven om de aldrig Äterstartas?
24.
Hur mycket har Vattenfall i sin ekonomiska redovisning bedömt att KrĂŒmmel och BrunsbĂŒttel kostat Vattenfall i förlorad good will och förlorade framtida affĂ€rsmöjligheter?
AngÄende Vattenfalls nÀt i Tyskland
25.
Hur mycket betalade Vattenfall för sina nÀt i Tyskland?
26.
Hur mycket investerade Vattenfall i nÀten?
27.
Hur mycket skrev man av pÄ nÀten?
28.
Vilket driftsresultat har nÀten genererat?
29.
Hur mycket fick Vattenfall betalt för nÀten nÀr man sÄlde dem?
Kolkraftverket Moorburg vid Elbe
30.
Kan Du berÀtta vilken information den ekonomiska redovisningen ger om nybygget Moorburg och hur den investeringen utvecklats?
Nuon
31.
Hur mycket har Vattenfall betalat för HollÀndska Nuon och hur utvecklar den affÀren sig?
Detta Àr frÄgor som man som delÀgare i ett stort publikt bolag skulle vilja finna svar pÄ i den ekonomiska redovisningen. Du kan nog hjÀlpa oss med svaren?
UtifrÄn sakliga utgÄngspunkter förefaller det allt mÀrkligare att Ekfors Àr tvÄngsförvaltat medan Vattenfall inte Àr det.
ĂvertorneĂ„ den 16 januari 2011
Mikael Styrman
.
fredag 14 januari 2011
KĂ€ppen och myran
.
(Svar till signaturen Lasses kommentar till bloggen ”En vintersaga?”)
Det Ă€r vĂ€l sĂ„ att jantelagen och missunnsamheten har drivit ivĂ€g de flesta som vill utrĂ€tta nĂ„got hĂ€rifrĂ„n. De orkade inte med det destruktiva mentala klimatet. Kvar Ă€r nĂ€stan bara pensionĂ€rer och folk som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt lever av ”systemet”. SĂ„ det behövs knappast nĂ„gra jobb hit egentligen.
De kanske blir nöjda, om det Àr statliga kuponger. Men om de mÄste nyttja de statliga kupongerna i en privat affÀr - dÄ blir det jobbigt.
Man mÄste förstÄ dem. Propagandan har ju tutat i dem hela livet att samhÀllet tar hand om dem. LÀnge har det vÀl stÀmt ocksÄ. Staten har tagit deras pengar och gett dem mat. Staten har tagit allas pengar sÄ de har inte behövt vara avundsjuka. De har kunnat leva lyckliga dÀrför att alla har varit fattiga, oföretagsamma och lyckliga.
I det fall nĂ„gon har varit företagsam och staten har ”bommat” sĂ„ att de av misstag har fĂ„tt behĂ„lla lite pengar sĂ„ har vederbörande, för sĂ€kerhets skull, kommit körande i en gammal Volvo Amazon och haft lappade byxor och samma trĂ€skor, jacka och toppluva som i grundskolan sĂ„ alla har kunnat fortsĂ€tta att vara lyckliga.
De hĂ€r mĂ€nniskorna, en del av dem, de som driver hatkampanjen och sprider ryktena – de hatar mig. Varför? Jo, de hatar mig för att jag Ă€r det som de skulle vilja vara och jag Ă€r det levande beviset för att de inte Ă€r det. Inte skulle de heller vilja vara ynkliga och rĂ€dda och springa omkring och ryggradslöst tissla och tassla bakom ryggen pĂ„ mig, pĂ„ oss. Hellre skulle de ocksĂ„ ha sjĂ€lvrespekt och vilja kunna se sig i spegeln utan att skĂ€mmas och kĂ€nna sig som ynkliga krĂ€k. DĂ€rför hatar en del av dem mig.
De flesta Àr dock bara rÀdda. De har lÀrt sig, redan i skolan, att undgÄ att bli mobbade genom att sjÀlva mobba. Om Du mobbar Àr Du inte mobbad. SÄ ju rÀddare mÀnniska, desto gemenare mobbare.
Jag skulle helt enkelt inte klara av att ge efter för dem. DÄ skulle jag förlora min sjÀlvrespekt totalt och utan den Àr det svÄrt att leva.
Jag tror att Uppdrag Granskning har följt det hĂ€r med skrĂ€ckblandad förtjusning. Efter valet 2006 vĂ„gade de sig fram ur buskarna och gjorde ett inslag om vĂ€gbelysningen. DĂ„ vĂ„gade man visa sosserosen pĂ„ svastikan ocksĂ„. Men det Ă€r nog inte sĂ„ bara att göra ett program om detta, att greppa det och kunna presentera det begripligt – det har ju pĂ„gĂ„tt sĂ„ lĂ„ng tid och Ă€r ju omfattande ocksĂ„. Sen Ă€r det ju bara regeringen som Ă€r utbytt. NĂ€stan alla nazister Ă€r ju kvar pĂ„ sina positioner. Det Ă€r ju vĂ€ldigt mĂ„nga och sĂ€kert starka krafter som fortfarande lever pĂ„ systemet som suger ut folk. De vill dĂ€rför inte ha nĂ„gon uppmĂ€rksamhet kring detta. Jag Ă€r vĂ€ldigt nöjd med, att de pĂ„ Uppdrag Granskning har begripit ungefĂ€r hur det hĂ€r hĂ€nger ihop och att de har haft integritet att stĂ„ emot de, förmodligen mĂ„nga, propĂ„er som sĂ€kert kommit bĂ„de uppifrĂ„n och nedifrĂ„n, om att stĂ€lla upp pĂ„ nazisternas sida och jaga oss. Det har ju annars nĂ€stan all övrig media gjort – deltagit i desinformations- för att inte sĂ€ga propagandacirkusen. Jag har för övrigt stor respekt för UG:s arbete – ett av fĂ„ ljus i det svenska journalistiska mörkret.
Jag tror att det Ă€r vĂ€ldigt mĂ„nga som har blivit drabbade av svenska Stasi genom Ă„ren. Jag förstod ocksĂ„ pĂ„ dem nĂ€r det var som intensivast att det var ”standard procedure” jag utsattes för. De hade knĂ€ckt folk förr. De var inga oskulder precis. De följde inövade och vana mönster och tillĂ€mpade utprövade metoder.
Det finns nĂ„gra fall som har blivit kĂ€ndare Ă€n andra. Bilhandlaren Halvar Alvgard frĂ„n Vimmerby som skattemyndigheten rullade över som en tio tons truck. Ănnu mycket groteskare var nĂ€r den korrumperade nazistflocken vĂ€llde in hos Medanalys och förstörde företaget och Lennart RansnĂ€s liv, under ledning av en riktig Nazist-Helga vid namn Margareta Unander, dĂ„ vid Socialstyrelsen. Men jag tror framför allt att det Ă€r mĂ„nga, mĂ„nga som har blivit misshandlade och fĂ„tt sina liv förstörda av statsterroristerna och som vi inte har hört talas om. Det Ă€r mĂ€nniskor som inte har orkat eller eljest kunnat driva sin sak eller som har tigits ihjĂ€l av vĂ„r, till stora delar och under lĂ„nga tider, odugliga och korrumperade tredje statsmakt.
Vi, jag, min familj, vÄrt företag har kunnat hÄlla ut ganska lÀnge trots periodvis vedervÀrdiga förhÄllanden. Mest beroende pÄ att nazibröderna inte förstÄtt hur ett sÄdant hÀr företag i allmÀnhet, och vÄrt företag i synnerhet, fungerar. Det Àr dÀrför de trakasserar kunderna nu under ledning av Energimarknadsinspektionens Generaldirektör Yvonne Fredriksson och chefsjuristen Göran Morén. Det Àr ett utslag av desperation.
Under hand som det hÀr kriget mot den galna socialdemokratin, som Olof Palme lÀmnade efter sig, har pÄgÄtt, har det svÀllt och engagerat allt fler offentliganstÀllda.
Jag Àr tydligen numera för vÄr byrÄkrati, som hÄller pÄ och ödelÀgger det hÀr landet, nÀrmast att likna vid kÀppen i myrstacken. Den enskilda myran frÄgar inte:
- Grabbar, har vi gjort nÄgot fel nÀr vi har slagit upp den hÀr myrstacken i den hÀr killens sovrum och hÄller pÄ att ta över hela huset och driva ut familjen pÄ gatan?
Den enskilda myran gĂ„r istĂ€llet till anfall med samma glada humör Ă€ndĂ„, för sĂ„ gör myror. Inte heller frĂ„gar myran om det Ă€r rimligt att man bygger byrĂ„kr… förlĂ„t myrstacken hur stor som helst och utan att frĂ„ga krĂ€ver att fĂ„ ta i ansprĂ„k ALLA resurser. Men sĂ„ Ă€r det. Den vĂ€xer tills den tar sĂ„ mycket i ansprĂ„k att den kuvade familjen till slut tar mod till sig, hĂ€mtar en spade och helt sonika kastar ut hela myrstacken.
NÀr man vÀl har fÄtt ut den, kan man vÀlja mellan att slÀnga den i skogsbrynet och hÄlla kÀften, eller att ringa till myndigheterna och fÄ hem ett koppel byrÄkrater, frÄn 35 mil bort, som mot en helt orealistisk ersÀttning kan destruera myrstacken enligt konstens alla regler, i överensstÀmmelse med nÄgot verklighetsfrÄnvarande EU-direktiv, tillkommet i bÀsta vÀlvilja, för Centraleuropeiska förhÄllanden.
ĂvertorneĂ„ den 14 januari 2011
Mikael Styrman
.
(Svar till signaturen Lasses kommentar till bloggen ”En vintersaga?”)
Det Ă€r vĂ€l sĂ„ att jantelagen och missunnsamheten har drivit ivĂ€g de flesta som vill utrĂ€tta nĂ„got hĂ€rifrĂ„n. De orkade inte med det destruktiva mentala klimatet. Kvar Ă€r nĂ€stan bara pensionĂ€rer och folk som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt lever av ”systemet”. SĂ„ det behövs knappast nĂ„gra jobb hit egentligen.
De kanske blir nöjda, om det Àr statliga kuponger. Men om de mÄste nyttja de statliga kupongerna i en privat affÀr - dÄ blir det jobbigt.
Man mÄste förstÄ dem. Propagandan har ju tutat i dem hela livet att samhÀllet tar hand om dem. LÀnge har det vÀl stÀmt ocksÄ. Staten har tagit deras pengar och gett dem mat. Staten har tagit allas pengar sÄ de har inte behövt vara avundsjuka. De har kunnat leva lyckliga dÀrför att alla har varit fattiga, oföretagsamma och lyckliga.
I det fall nĂ„gon har varit företagsam och staten har ”bommat” sĂ„ att de av misstag har fĂ„tt behĂ„lla lite pengar sĂ„ har vederbörande, för sĂ€kerhets skull, kommit körande i en gammal Volvo Amazon och haft lappade byxor och samma trĂ€skor, jacka och toppluva som i grundskolan sĂ„ alla har kunnat fortsĂ€tta att vara lyckliga.
De hĂ€r mĂ€nniskorna, en del av dem, de som driver hatkampanjen och sprider ryktena – de hatar mig. Varför? Jo, de hatar mig för att jag Ă€r det som de skulle vilja vara och jag Ă€r det levande beviset för att de inte Ă€r det. Inte skulle de heller vilja vara ynkliga och rĂ€dda och springa omkring och ryggradslöst tissla och tassla bakom ryggen pĂ„ mig, pĂ„ oss. Hellre skulle de ocksĂ„ ha sjĂ€lvrespekt och vilja kunna se sig i spegeln utan att skĂ€mmas och kĂ€nna sig som ynkliga krĂ€k. DĂ€rför hatar en del av dem mig.
De flesta Àr dock bara rÀdda. De har lÀrt sig, redan i skolan, att undgÄ att bli mobbade genom att sjÀlva mobba. Om Du mobbar Àr Du inte mobbad. SÄ ju rÀddare mÀnniska, desto gemenare mobbare.
Jag skulle helt enkelt inte klara av att ge efter för dem. DÄ skulle jag förlora min sjÀlvrespekt totalt och utan den Àr det svÄrt att leva.
Jag tror att Uppdrag Granskning har följt det hĂ€r med skrĂ€ckblandad förtjusning. Efter valet 2006 vĂ„gade de sig fram ur buskarna och gjorde ett inslag om vĂ€gbelysningen. DĂ„ vĂ„gade man visa sosserosen pĂ„ svastikan ocksĂ„. Men det Ă€r nog inte sĂ„ bara att göra ett program om detta, att greppa det och kunna presentera det begripligt – det har ju pĂ„gĂ„tt sĂ„ lĂ„ng tid och Ă€r ju omfattande ocksĂ„. Sen Ă€r det ju bara regeringen som Ă€r utbytt. NĂ€stan alla nazister Ă€r ju kvar pĂ„ sina positioner. Det Ă€r ju vĂ€ldigt mĂ„nga och sĂ€kert starka krafter som fortfarande lever pĂ„ systemet som suger ut folk. De vill dĂ€rför inte ha nĂ„gon uppmĂ€rksamhet kring detta. Jag Ă€r vĂ€ldigt nöjd med, att de pĂ„ Uppdrag Granskning har begripit ungefĂ€r hur det hĂ€r hĂ€nger ihop och att de har haft integritet att stĂ„ emot de, förmodligen mĂ„nga, propĂ„er som sĂ€kert kommit bĂ„de uppifrĂ„n och nedifrĂ„n, om att stĂ€lla upp pĂ„ nazisternas sida och jaga oss. Det har ju annars nĂ€stan all övrig media gjort – deltagit i desinformations- för att inte sĂ€ga propagandacirkusen. Jag har för övrigt stor respekt för UG:s arbete – ett av fĂ„ ljus i det svenska journalistiska mörkret.
Jag tror att det Ă€r vĂ€ldigt mĂ„nga som har blivit drabbade av svenska Stasi genom Ă„ren. Jag förstod ocksĂ„ pĂ„ dem nĂ€r det var som intensivast att det var ”standard procedure” jag utsattes för. De hade knĂ€ckt folk förr. De var inga oskulder precis. De följde inövade och vana mönster och tillĂ€mpade utprövade metoder.
Det finns nĂ„gra fall som har blivit kĂ€ndare Ă€n andra. Bilhandlaren Halvar Alvgard frĂ„n Vimmerby som skattemyndigheten rullade över som en tio tons truck. Ănnu mycket groteskare var nĂ€r den korrumperade nazistflocken vĂ€llde in hos Medanalys och förstörde företaget och Lennart RansnĂ€s liv, under ledning av en riktig Nazist-Helga vid namn Margareta Unander, dĂ„ vid Socialstyrelsen. Men jag tror framför allt att det Ă€r mĂ„nga, mĂ„nga som har blivit misshandlade och fĂ„tt sina liv förstörda av statsterroristerna och som vi inte har hört talas om. Det Ă€r mĂ€nniskor som inte har orkat eller eljest kunnat driva sin sak eller som har tigits ihjĂ€l av vĂ„r, till stora delar och under lĂ„nga tider, odugliga och korrumperade tredje statsmakt.
Vi, jag, min familj, vÄrt företag har kunnat hÄlla ut ganska lÀnge trots periodvis vedervÀrdiga förhÄllanden. Mest beroende pÄ att nazibröderna inte förstÄtt hur ett sÄdant hÀr företag i allmÀnhet, och vÄrt företag i synnerhet, fungerar. Det Àr dÀrför de trakasserar kunderna nu under ledning av Energimarknadsinspektionens Generaldirektör Yvonne Fredriksson och chefsjuristen Göran Morén. Det Àr ett utslag av desperation.
Under hand som det hÀr kriget mot den galna socialdemokratin, som Olof Palme lÀmnade efter sig, har pÄgÄtt, har det svÀllt och engagerat allt fler offentliganstÀllda.
Jag Àr tydligen numera för vÄr byrÄkrati, som hÄller pÄ och ödelÀgger det hÀr landet, nÀrmast att likna vid kÀppen i myrstacken. Den enskilda myran frÄgar inte:
- Grabbar, har vi gjort nÄgot fel nÀr vi har slagit upp den hÀr myrstacken i den hÀr killens sovrum och hÄller pÄ att ta över hela huset och driva ut familjen pÄ gatan?
Den enskilda myran gĂ„r istĂ€llet till anfall med samma glada humör Ă€ndĂ„, för sĂ„ gör myror. Inte heller frĂ„gar myran om det Ă€r rimligt att man bygger byrĂ„kr… förlĂ„t myrstacken hur stor som helst och utan att frĂ„ga krĂ€ver att fĂ„ ta i ansprĂ„k ALLA resurser. Men sĂ„ Ă€r det. Den vĂ€xer tills den tar sĂ„ mycket i ansprĂ„k att den kuvade familjen till slut tar mod till sig, hĂ€mtar en spade och helt sonika kastar ut hela myrstacken.
NÀr man vÀl har fÄtt ut den, kan man vÀlja mellan att slÀnga den i skogsbrynet och hÄlla kÀften, eller att ringa till myndigheterna och fÄ hem ett koppel byrÄkrater, frÄn 35 mil bort, som mot en helt orealistisk ersÀttning kan destruera myrstacken enligt konstens alla regler, i överensstÀmmelse med nÄgot verklighetsfrÄnvarande EU-direktiv, tillkommet i bÀsta vÀlvilja, för Centraleuropeiska förhÄllanden.
ĂvertorneĂ„ den 14 januari 2011
Mikael Styrman
.
tisdag 11 januari 2011
En vintersaga?
.
Idag visade sig Tornedalen frÄn sin vackraste sida. Efter veckor av intensivt snöande Àr det upplega och hela nejden Àr vykortslik i sin gnistrande vita snöskrud. Ett strÄlande solsken, en handfull minusgrader och nÀrmast vindstilla gjorde inte saken sÀmre.
Jag och Torbjörn har varit uppe i helikoptern och besiktigat linjer i dag för att försöka fÄ en förklaring till de mindre störningar som varit pÄ nÀtet under senare tids intensiva snöande. Ekfors Àr ju, sin ringa storlek till trots, landets enda elverk som anvÀnder egen helikopter till nÀtets drift.
Efter cirka tre timmars flygning har vi flugit hela 20 kV-nÀtet och lokaliserat tre trÀd som under snöns tyngd lagt sig i linjegatan och pÄ vÀgen ned stört elleveransen. De fanns i Risudden, ArmasjÀrvi och NiskanpÀÀ.
Vidare lokaliserade vi tvÄ misstÀnkta isolatorer som vi snart ska undersöka med vÀrmekamera för att verifiera att de Àr felaktiga.
Under dagens lopp har vi Àven lokaliserat snö- o istyngda trÀd och linor samt omdirigerat personalen till de mest akuta platserna. De mindre akuta fÄr linjepersonalen sedan beta av med bandvagnarna under veckans lopp inför kommande snöfall.
Det var inte utan att vi var vÀldigt nöjda nÀr jag satte ned helikoptern utanför garaget. Men ordningen var snart ÄterstÀlld. Knappt hade vi hunnit landa förrÀn tiotalet media hade sökt mig för att fÄ en kommentar till att Energimarknadsinspektionen ansökt om tvÄngsinlösen av Ekfors elnÀt - igen.
HÀr har vi minsann Äkt omkring och gottat oss helt ansvarslöst i helikoptern utan att ha en tanke pÄ i vilken dager det kommer att stÀlla Maud och hennes kompisar i de stora kraftbolagen, för att inte tala om byrÄkratin.
Knappt har folk glömt stormen Gudrun och hĂ€r har de kĂ€mpat i motvind med havererade kĂ€rnkraft- och kolkraftverk samt bortslumpade linjer i Tyskland, skrotfĂ€rdiga kĂ€rnkraftverk som mĂ„ste trugas pĂ„ en mottagare, överprissatta verksamheter i Holland som mĂ„ste betalas, stillastĂ„ende kĂ€rnkraftverk och skenande elpriser i Sverige. Trots Mauds och grabbarnas upprepade försĂ€kringar om motsatsen gĂ„r kĂ€rnkraften som en gammal Ford Vinglia med hysteriska bromsar. Det enda vi inte har fĂ„tt se - Ă€nnu - Ă€r ett fullt utvecklat kĂ€rnkraftshaveri. Men att döma av expertisen som kom till tals i SVT:s utmĂ€rkta dokumentĂ€r ”KĂ€rnkraftsfiaskot” av Jan Nylander (kan ses pĂ„ SVT Play) behöver inte det vara sĂ„ lĂ„ngt borta eftersom driftstillgĂ€nglighet och sĂ€kerhet ofta gĂ„r hand i hand.
Skönt dĂ„ att sakkunskapen pĂ„ Energimarknadsinspektionen med hjĂ€lp av den lagom Ă€rliga generaldirektören Yvonne Fredriksson och den likaledes lagom korrumperade ”TvĂ„ngsvandalen” Johan Gullesjö rycker ut och stĂ€ller tillrĂ€tta genom att efter bĂ€sta förmĂ„ga förstöra Ekforsbolagen och dess verksamhet. Ănnu en stund kan sanningen kanske sopas under mattan.
Inte Àr det konstigt att inte ens tÄgen gÄr i det hÀr landet.
Men hur blir det om man verkligen löser in Ekfors nÀt? Om det sen inte finns nÄgon kvar i landet som kommer ihÄg hur man skötte elnÀt eller ens vill sköta dem sÄ att de fungerar? Kommer elnÀten att fungera som jÀrnvÀgen överallt dÄ?
Kanske regeringen, om den inte önskar vara en sĂ€llsynt i tiden malplacerad kommunist- eller fascistregim, istĂ€llet för att hĂ„lla pĂ„ och plundra Ekfors-bolagen borde lĂ„ta nya finansmarknadsministern Peter Norman kalla upp styrelseledamöterna i finansinspektionen med ”Riddaren av det Svarta Korset”, Röda Korsets plundrare, förre socialministern och folkpartiledaren, den Ă€rrade socialdemokratiske kĂ€mpen Bengt Westerberg, i spetsen och ge dem klara direktiv:
- Nu Àr det inte lÀngre populÀrt att stjÀla Ekfors-bolagen. Nu Àr Ni sÄ goda och ger kontraorder Ät bankerna sÄ att Ekfors kan finansiera sin samhÀllsviktiga och monopolskyddade verksamhet om bankerna ska ha nÄgon oktroj. Regeringen riskerar annars att skÀmma ut sig. Det Àr inte acceptabelt att tvÄngsförvalta och tvÄngsinlösa Ekfors för att de följer i demokratisk ordning stiftade lagar och tvingande EU-direktiv om att skydda nationalÀlven TorneÀlven frÄn grabbarnas utbyggnadsplaner.
ĂvertorneĂ„ den 11 januari 2011
Mikael Styrman
.
Idag visade sig Tornedalen frÄn sin vackraste sida. Efter veckor av intensivt snöande Àr det upplega och hela nejden Àr vykortslik i sin gnistrande vita snöskrud. Ett strÄlande solsken, en handfull minusgrader och nÀrmast vindstilla gjorde inte saken sÀmre.
Jag och Torbjörn har varit uppe i helikoptern och besiktigat linjer i dag för att försöka fÄ en förklaring till de mindre störningar som varit pÄ nÀtet under senare tids intensiva snöande. Ekfors Àr ju, sin ringa storlek till trots, landets enda elverk som anvÀnder egen helikopter till nÀtets drift.
Efter cirka tre timmars flygning har vi flugit hela 20 kV-nÀtet och lokaliserat tre trÀd som under snöns tyngd lagt sig i linjegatan och pÄ vÀgen ned stört elleveransen. De fanns i Risudden, ArmasjÀrvi och NiskanpÀÀ.
Vidare lokaliserade vi tvÄ misstÀnkta isolatorer som vi snart ska undersöka med vÀrmekamera för att verifiera att de Àr felaktiga.
Under dagens lopp har vi Àven lokaliserat snö- o istyngda trÀd och linor samt omdirigerat personalen till de mest akuta platserna. De mindre akuta fÄr linjepersonalen sedan beta av med bandvagnarna under veckans lopp inför kommande snöfall.
Det var inte utan att vi var vÀldigt nöjda nÀr jag satte ned helikoptern utanför garaget. Men ordningen var snart ÄterstÀlld. Knappt hade vi hunnit landa förrÀn tiotalet media hade sökt mig för att fÄ en kommentar till att Energimarknadsinspektionen ansökt om tvÄngsinlösen av Ekfors elnÀt - igen.
HÀr har vi minsann Äkt omkring och gottat oss helt ansvarslöst i helikoptern utan att ha en tanke pÄ i vilken dager det kommer att stÀlla Maud och hennes kompisar i de stora kraftbolagen, för att inte tala om byrÄkratin.
Knappt har folk glömt stormen Gudrun och hĂ€r har de kĂ€mpat i motvind med havererade kĂ€rnkraft- och kolkraftverk samt bortslumpade linjer i Tyskland, skrotfĂ€rdiga kĂ€rnkraftverk som mĂ„ste trugas pĂ„ en mottagare, överprissatta verksamheter i Holland som mĂ„ste betalas, stillastĂ„ende kĂ€rnkraftverk och skenande elpriser i Sverige. Trots Mauds och grabbarnas upprepade försĂ€kringar om motsatsen gĂ„r kĂ€rnkraften som en gammal Ford Vinglia med hysteriska bromsar. Det enda vi inte har fĂ„tt se - Ă€nnu - Ă€r ett fullt utvecklat kĂ€rnkraftshaveri. Men att döma av expertisen som kom till tals i SVT:s utmĂ€rkta dokumentĂ€r ”KĂ€rnkraftsfiaskot” av Jan Nylander (kan ses pĂ„ SVT Play) behöver inte det vara sĂ„ lĂ„ngt borta eftersom driftstillgĂ€nglighet och sĂ€kerhet ofta gĂ„r hand i hand.
Skönt dĂ„ att sakkunskapen pĂ„ Energimarknadsinspektionen med hjĂ€lp av den lagom Ă€rliga generaldirektören Yvonne Fredriksson och den likaledes lagom korrumperade ”TvĂ„ngsvandalen” Johan Gullesjö rycker ut och stĂ€ller tillrĂ€tta genom att efter bĂ€sta förmĂ„ga förstöra Ekforsbolagen och dess verksamhet. Ănnu en stund kan sanningen kanske sopas under mattan.
Inte Àr det konstigt att inte ens tÄgen gÄr i det hÀr landet.
Men hur blir det om man verkligen löser in Ekfors nÀt? Om det sen inte finns nÄgon kvar i landet som kommer ihÄg hur man skötte elnÀt eller ens vill sköta dem sÄ att de fungerar? Kommer elnÀten att fungera som jÀrnvÀgen överallt dÄ?
Kanske regeringen, om den inte önskar vara en sĂ€llsynt i tiden malplacerad kommunist- eller fascistregim, istĂ€llet för att hĂ„lla pĂ„ och plundra Ekfors-bolagen borde lĂ„ta nya finansmarknadsministern Peter Norman kalla upp styrelseledamöterna i finansinspektionen med ”Riddaren av det Svarta Korset”, Röda Korsets plundrare, förre socialministern och folkpartiledaren, den Ă€rrade socialdemokratiske kĂ€mpen Bengt Westerberg, i spetsen och ge dem klara direktiv:
- Nu Àr det inte lÀngre populÀrt att stjÀla Ekfors-bolagen. Nu Àr Ni sÄ goda och ger kontraorder Ät bankerna sÄ att Ekfors kan finansiera sin samhÀllsviktiga och monopolskyddade verksamhet om bankerna ska ha nÄgon oktroj. Regeringen riskerar annars att skÀmma ut sig. Det Àr inte acceptabelt att tvÄngsförvalta och tvÄngsinlösa Ekfors för att de följer i demokratisk ordning stiftade lagar och tvingande EU-direktiv om att skydda nationalÀlven TorneÀlven frÄn grabbarnas utbyggnadsplaner.
ĂvertorneĂ„ den 11 januari 2011
Mikael Styrman
.
söndag 9 januari 2011
Arkansas - allt konstigare
.
Ta gÀrna del av bifogade Youtubeklipp frÄn Kiro FM Coast To Coast med George Noory. Lyssna pÄ hela om Du kan.
Och sÄ en kommentar som andas lite sund skeptisism till all desinformation som lÀmnas och som Àven tycks planteras bland kommentarerna. Den hÀr kommentaren var spÄrlöst försvunnen nÀr jag lite senare skulle kopiera den men hÀr Àr den ursprungliga skÀrmdumpen:
.
lördag 8 januari 2011
Obama vek ned sig
.
Enligt uppgift i Svd idag har USA:s President Barack Obama backat om stÀngningen av Guantanamo och i frÄgan om att föra fÄngarna till USA och stÀlla dem inför federal domstol. Obama avstod frÄn att anvÀnda sitt veto i frÄga om ett budgetförslag som bland annat behandlade frÄgan. Enligt Svd avstod Obama eftersom det var nödvÀndigt för att finansiera USA:s krig under 2011.
Det militÀrindustriella komplexet har dÀrmed tagit tillbaka makten och vÀrlden Àr tillbaka pÄ ruta ett.
SÄ var det med det i förvÀg utdelade fredspriset.
ĂvertorneĂ„ den 8 januari 2011
Mikael Styrman
.
Enligt uppgift i Svd idag har USA:s President Barack Obama backat om stÀngningen av Guantanamo och i frÄgan om att föra fÄngarna till USA och stÀlla dem inför federal domstol. Obama avstod frÄn att anvÀnda sitt veto i frÄga om ett budgetförslag som bland annat behandlade frÄgan. Enligt Svd avstod Obama eftersom det var nödvÀndigt för att finansiera USA:s krig under 2011.
Det militÀrindustriella komplexet har dÀrmed tagit tillbaka makten och vÀrlden Àr tillbaka pÄ ruta ett.
SÄ var det med det i förvÀg utdelade fredspriset.
ĂvertorneĂ„ den 8 januari 2011
Mikael Styrman
.
Beebe, Faenza och kanske Falköping?
.
(Svar till Vittulas kommentar till bloggen ”Nazikultur bakom fĂ„geldöd?”)
Ingenting Àr ju klarlagt, naturligtvis.
Men nÄgonting beror det ju pÄ - utöver det vanliga.
Det kanske visar sig vara nÄgot naturfenomen som vi inte kÀnner till idag.
Men om det Àr nÄgonting livet lÀr oss sÄ Àr det att verkligheten alltid övertrÀffar dikten.
Fiskdöd har vi, som Du sÀger, sett mÄnga gÄnger tidigare. Men samtidig fisk- o fÄgeldöd kan vara nÄgot annat, som i Beebe, Arkansas. Och nu med de 8.000 duvorna i Faenza i Italien, det rycker man ju inte bara pÄ axlarna Ät. Om det finns nÄgot som omedelbart dödar 8.000 duvor Àr det ju troligt att det pÄ nÄgot sÀtt Àr farligt Àven för mÀnniskor. Det Àr ju nÄgonting som dödar ganska fort om sÄ mÄnga dimper ned pÄ ett stÀlle.
Efter Beebe gick först tankarna till ett misstag eller en ”genvĂ€g” i en kemiindustri. Som i Union Carbides fabrik i Bhopal, Indien. DĂ€r dog 8.000 indier första veckan, uppskattningar tror pĂ„ mer Ă€n 20.000 döda totalt och 200.000 skadade för livet, bland annat lungskador och ögonskador, enligt Wikipedia.
Samtidigt pÄgÄr det omfattande försöksverksamhet i atmosfÀren, bÄde fredlig och militÀr.
PÄ nÀtet diskuteras det. Sök pÄ chemtrails. Om det Àr nÄgot luftspridet som man joxar med för att se hur det fungerar, sÄ Àr det ingen som har kontroll pÄ hur det beter sig sedan man vÀl slÀppt ut det.
Det Àr besvÀrligt med hemlig verksamhet.
Den spÄrar lÀtt ur.
Ingen korrigerar den.
Ingen utmÀter ansvar.
GÄr det Ät helvete blir det Ànnu hemligare.
Vi vet att militÀr i flera lÀnder utsatt civilbefolkningen, utan att tala om det, för tester.
De fall vi vet om Àr för 50-60 Är sedan.
Men vad Àr det som sÀger att det upphört dÄ?
Ingenting menar jag.
Om det inte lÀcker ut genom Wikileaks eller pÄ motsvarande sÀtt, lÀr vi fÄ vÀnta 50 Är innan vi fÄr veta, om vi alls fÄr veta.
Om inte mÀnniskorna i Beebe, Arkansas och/eller Faenza, Italien, eller nÄgon annan stad, börjar bli sjuka, blir arbetsoförmögna, fÄr missbildade barn osv.
DÄ fÄr de leva i fattigdom och lidande.
Ingen tar pÄ sig det.
Alla bara skyddar sina egna karriÀrer och positioner.
I sÄ fall kommer debatten och kanske avslöjandet tidigare.
DÄ kommer vi att fÄ se den ena fantasifulla förklaringen efter den andra.
SÄdan Àr ju tyvÀrr hemlig verksamhets natur.
SÄ lÀnge vi har hemlig verksamhet som inte alla har insyn i kommer mÀnniskor att skadas för livet av klantar som tror att de gör en god insats men egentligen har tittat för mycket pÄ James Bond och pÄ fosterlÀndska propagandafilmer.
Det Àr den hemliga verksamheten som Àr farlig i sig.
Den Àr predestinerad att gÄ Ät fanders.
Men först gÄr den för lÄngt.
Mycket lÀngre Àn icke hemlig verksamhet skulle gÄ.
Det Àr kotteriernas förbannelse.
Och vÄr godtrogenhet Àr all hemlig verksamhets moder.
SÄdant hÀr bör vi vara uppmÀrksamma pÄ och ha en lÄg varseblivningströskel för. Det Àr ju sÄ med hemlig verksamhet att ingen kommer att ringa pÄ dörren och sÀga:
- Vi hade lite otur med ett hemligt experiment och nu har vi inte kontroll över det. Du bör nog inte lÄta barnen leka ute de nÀrmaste tvÄ mÄnaderna.
Det mÄste man vara uppmÀrksam pÄ och rÀkna ut sjÀlv om det kommer sÄdana tecken.
NÄgon gÄng kommer Du sÀkert att reagera i onödan för nÄgot som visar sig inte alls vara farligt.
En annan gÄng rÀddar det Ditt och Dina nÀrmastes liv.
SvÄrast att upptÀcka Àr, naturligtvis, det som inte Àr synligt och inte dödar direkt utan ger skador pÄ arvsmassa och annat som visar sig senare i livet.
ĂvertorneĂ„ den 8 januari 2011
Mikael Styrman
.
(Svar till Vittulas kommentar till bloggen ”Nazikultur bakom fĂ„geldöd?”)
Ingenting Àr ju klarlagt, naturligtvis.
Men nÄgonting beror det ju pÄ - utöver det vanliga.
Det kanske visar sig vara nÄgot naturfenomen som vi inte kÀnner till idag.
Men om det Àr nÄgonting livet lÀr oss sÄ Àr det att verkligheten alltid övertrÀffar dikten.
Fiskdöd har vi, som Du sÀger, sett mÄnga gÄnger tidigare. Men samtidig fisk- o fÄgeldöd kan vara nÄgot annat, som i Beebe, Arkansas. Och nu med de 8.000 duvorna i Faenza i Italien, det rycker man ju inte bara pÄ axlarna Ät. Om det finns nÄgot som omedelbart dödar 8.000 duvor Àr det ju troligt att det pÄ nÄgot sÀtt Àr farligt Àven för mÀnniskor. Det Àr ju nÄgonting som dödar ganska fort om sÄ mÄnga dimper ned pÄ ett stÀlle.
Efter Beebe gick först tankarna till ett misstag eller en ”genvĂ€g” i en kemiindustri. Som i Union Carbides fabrik i Bhopal, Indien. DĂ€r dog 8.000 indier första veckan, uppskattningar tror pĂ„ mer Ă€n 20.000 döda totalt och 200.000 skadade för livet, bland annat lungskador och ögonskador, enligt Wikipedia.
Samtidigt pÄgÄr det omfattande försöksverksamhet i atmosfÀren, bÄde fredlig och militÀr.
PÄ nÀtet diskuteras det. Sök pÄ chemtrails. Om det Àr nÄgot luftspridet som man joxar med för att se hur det fungerar, sÄ Àr det ingen som har kontroll pÄ hur det beter sig sedan man vÀl slÀppt ut det.
Det Àr besvÀrligt med hemlig verksamhet.
Den spÄrar lÀtt ur.
Ingen korrigerar den.
Ingen utmÀter ansvar.
GÄr det Ät helvete blir det Ànnu hemligare.
Vi vet att militÀr i flera lÀnder utsatt civilbefolkningen, utan att tala om det, för tester.
De fall vi vet om Àr för 50-60 Är sedan.
Men vad Àr det som sÀger att det upphört dÄ?
Ingenting menar jag.
Om det inte lÀcker ut genom Wikileaks eller pÄ motsvarande sÀtt, lÀr vi fÄ vÀnta 50 Är innan vi fÄr veta, om vi alls fÄr veta.
Om inte mÀnniskorna i Beebe, Arkansas och/eller Faenza, Italien, eller nÄgon annan stad, börjar bli sjuka, blir arbetsoförmögna, fÄr missbildade barn osv.
DÄ fÄr de leva i fattigdom och lidande.
Ingen tar pÄ sig det.
Alla bara skyddar sina egna karriÀrer och positioner.
I sÄ fall kommer debatten och kanske avslöjandet tidigare.
DÄ kommer vi att fÄ se den ena fantasifulla förklaringen efter den andra.
SÄdan Àr ju tyvÀrr hemlig verksamhets natur.
SÄ lÀnge vi har hemlig verksamhet som inte alla har insyn i kommer mÀnniskor att skadas för livet av klantar som tror att de gör en god insats men egentligen har tittat för mycket pÄ James Bond och pÄ fosterlÀndska propagandafilmer.
Det Àr den hemliga verksamheten som Àr farlig i sig.
Den Àr predestinerad att gÄ Ät fanders.
Men först gÄr den för lÄngt.
Mycket lÀngre Àn icke hemlig verksamhet skulle gÄ.
Det Àr kotteriernas förbannelse.
Och vÄr godtrogenhet Àr all hemlig verksamhets moder.
SÄdant hÀr bör vi vara uppmÀrksamma pÄ och ha en lÄg varseblivningströskel för. Det Àr ju sÄ med hemlig verksamhet att ingen kommer att ringa pÄ dörren och sÀga:
- Vi hade lite otur med ett hemligt experiment och nu har vi inte kontroll över det. Du bör nog inte lÄta barnen leka ute de nÀrmaste tvÄ mÄnaderna.
Det mÄste man vara uppmÀrksam pÄ och rÀkna ut sjÀlv om det kommer sÄdana tecken.
NÄgon gÄng kommer Du sÀkert att reagera i onödan för nÄgot som visar sig inte alls vara farligt.
En annan gÄng rÀddar det Ditt och Dina nÀrmastes liv.
SvÄrast att upptÀcka Àr, naturligtvis, det som inte Àr synligt och inte dödar direkt utan ger skador pÄ arvsmassa och annat som visar sig senare i livet.
ĂvertorneĂ„ den 8 januari 2011
Mikael Styrman
.
fredag 7 januari 2011
Nazikultur bakom fÄgeldöd?
.
HÀromdagen skrev jag om den anmÀrkningsvÀrda fÄgeldöden som har intrÀffat ungefÀr samtidigt i Falköping och i Arkansas, USA.
Omedelbara förklaringar
MÀrkligt Àr framför allt de osannolika förklaringar som omedelbart dyker upp efter en rimligen pÄ kort sikt svÄrförklarad hÀndelse. Intressant Àr ocksÄ de inbördes divergerande slutsatser som dras i USA och Sverige. Det kan naturligtvis finnas olika förklaringar till de tvÄ hÀndelserna men sÄ hÀr lÄngt har de vÀldigt mycket gemensamt.
I Sverige presenteras i princip genast förklaringar som att fĂ„glarna blivit masspĂ„körda av en lastbil, vars förare hört av sig nĂ„gonstans ifrĂ„n – utomlands. Och det presenteras som ett naturligt fĂ„gelbeteende att sitta kvar pĂ„ vĂ€gen i flock och bli överkörda..? Andra som till exempel Anders Wirdheim pĂ„ Sveriges Ornitologiska Förening tror, enligt uppgifter i media, att kajorna sannolikt blivit uppskrĂ€mda mitt i natten och sedan flugit omkring i blindo och kolliderat med olika föremĂ„l. SĂ€rskilt intressant med det scenariot Ă€r att fĂ„glarna synbarligen efter att ha krockat till döds, eller medvetslöshet, fortsatt flyga och flockat sig, för att falla ned pĂ„ en samlad plats. Ingen av fĂ„glarna uppvisar enligt uppgift synliga yttre skador, inte heller tecken pĂ„ infektion eller sjukdom. Enligt statsepizootolog Marianne Elvander avled fĂ„glarna av kraftiga inre blödningar vilket kanske inte vore sĂ„ konstigt om de fallit frĂ„n hög höjd. Men förklarar det varför de föll frĂ„n himlen – icke.
MĂ€rkliga hĂ€ndelser pĂ„ samma plats – utan samband?
I Arkansas, USA, dÀr betydligt fler fÄglar dog, uppgifterna varierar mellan 2000 och 4000, har Àven 100.000 fiskar dött och flutit upp samtidigt som fÄgeldöden. DÀr spekulerades i dödsorsaker som att fÄglarna blivit skrÀmda av fyrverkerier eller blivit trÀffade av blixten. Vidare konstaterades att fÄglarna dött efter att invÀrtes skador utlöst blodproppar. Fiskarna dÀremot tror man att har dött av sjukdom. Oklart vilken.
Det har ju gÄtt ganska bra sÄ hÀr lÄngt, Ätminstone i sÄ mÄtto, att ingen Ànnu gjort gÀllande att fiskarna blivit skrÀmda av fyrverkerier eller blivit trÀffade av blixten. Men det Àr naturligtvis mycket intressant att tvÄ sÄdana spektakulÀra hÀndelser intrÀffar samtidigt, pÄ samma plats, men ingen officiell representant tror pÄ nÄgot samband. Det stÀmmer naturligtvis inte för fem öre utan luktar mörklÀggning lÄng vÀg.
Ett, av mÄnga reportage om fÄgeldöden kan ses pÄ youtube med hjÀlp av denna lÀnk:
http://www.youtube.com/watch?v=kfwSc-IZpao
Befolkningen som försökskaniner
Det verkar som om de flesta spekulationer gÄr ut pÄ att det Àr den amerikanska staten/försvaret som, medborgarna ovetande, utsatt dem för prover med olika kemiska substanser. SÄdant har hÀnt förr. Det Àr kÀnt att bÄde den sovjetiska staten och USA tidigare har utsatt sina medborgare för liknande tester.
FrĂ„gan Ă€r nu, om Ă€ven det svenska försvaret deltar i sĂ„dana prover. Eller, om det finns element i den svenska statsledningen för vilka, gud förbjude, karriĂ€ren Ă€r sĂ„ viktig att man lagt upp sig som flickorna i Paris för jĂ€nkarna och lĂ„ter dem experimentera hĂ€r ocksĂ„? Att karriĂ€ren Ă€r viktig för en del Ă€r ju kĂ€nt sedan tidigare liksom att vissa lider av ett allvarligt och onormalt ”von oben”-perspektiv. Det senare nĂ„got som kan befrĂ€mja tveksamma stĂ€llningstaganden för allmĂ€nhetens rĂ€kning.
Ăver huvud taget Ă€r allt hemlighetsmakeri ett oskick och sĂ„dant för i stort sett aldrig nĂ„got gott med sig. DĂ€remot kan det stĂ€lla till med mycket elĂ€nde. DĂ€rför Ă€r det viktigt att vi alla Ă€r pĂ„ vĂ„r vakt gentemot alla tecken pĂ„ hemlighetsmakeri. Vare sig de nu aktuella fallen Ă€r en följd av militĂ€rt experimenterande med mĂ€nniskors liv och hĂ€lsa eller Ă€r en följd av medvetna eller okontrollerade industriutslĂ€pp bör det klarlĂ€ggas vad det handlar om. Osannolika och "lugnande" besked gynnar knappast sanningen.
ĂvertorneĂ„ den 7 januari 2011
Mikael Styrman
.
HÀromdagen skrev jag om den anmÀrkningsvÀrda fÄgeldöden som har intrÀffat ungefÀr samtidigt i Falköping och i Arkansas, USA.
Omedelbara förklaringar
MÀrkligt Àr framför allt de osannolika förklaringar som omedelbart dyker upp efter en rimligen pÄ kort sikt svÄrförklarad hÀndelse. Intressant Àr ocksÄ de inbördes divergerande slutsatser som dras i USA och Sverige. Det kan naturligtvis finnas olika förklaringar till de tvÄ hÀndelserna men sÄ hÀr lÄngt har de vÀldigt mycket gemensamt.
I Sverige presenteras i princip genast förklaringar som att fĂ„glarna blivit masspĂ„körda av en lastbil, vars förare hört av sig nĂ„gonstans ifrĂ„n – utomlands. Och det presenteras som ett naturligt fĂ„gelbeteende att sitta kvar pĂ„ vĂ€gen i flock och bli överkörda..? Andra som till exempel Anders Wirdheim pĂ„ Sveriges Ornitologiska Förening tror, enligt uppgifter i media, att kajorna sannolikt blivit uppskrĂ€mda mitt i natten och sedan flugit omkring i blindo och kolliderat med olika föremĂ„l. SĂ€rskilt intressant med det scenariot Ă€r att fĂ„glarna synbarligen efter att ha krockat till döds, eller medvetslöshet, fortsatt flyga och flockat sig, för att falla ned pĂ„ en samlad plats. Ingen av fĂ„glarna uppvisar enligt uppgift synliga yttre skador, inte heller tecken pĂ„ infektion eller sjukdom. Enligt statsepizootolog Marianne Elvander avled fĂ„glarna av kraftiga inre blödningar vilket kanske inte vore sĂ„ konstigt om de fallit frĂ„n hög höjd. Men förklarar det varför de föll frĂ„n himlen – icke.
MĂ€rkliga hĂ€ndelser pĂ„ samma plats – utan samband?
I Arkansas, USA, dÀr betydligt fler fÄglar dog, uppgifterna varierar mellan 2000 och 4000, har Àven 100.000 fiskar dött och flutit upp samtidigt som fÄgeldöden. DÀr spekulerades i dödsorsaker som att fÄglarna blivit skrÀmda av fyrverkerier eller blivit trÀffade av blixten. Vidare konstaterades att fÄglarna dött efter att invÀrtes skador utlöst blodproppar. Fiskarna dÀremot tror man att har dött av sjukdom. Oklart vilken.
Det har ju gÄtt ganska bra sÄ hÀr lÄngt, Ätminstone i sÄ mÄtto, att ingen Ànnu gjort gÀllande att fiskarna blivit skrÀmda av fyrverkerier eller blivit trÀffade av blixten. Men det Àr naturligtvis mycket intressant att tvÄ sÄdana spektakulÀra hÀndelser intrÀffar samtidigt, pÄ samma plats, men ingen officiell representant tror pÄ nÄgot samband. Det stÀmmer naturligtvis inte för fem öre utan luktar mörklÀggning lÄng vÀg.
Ett, av mÄnga reportage om fÄgeldöden kan ses pÄ youtube med hjÀlp av denna lÀnk:
http://www.youtube.com/watch?v=kfwSc-IZpao
Befolkningen som försökskaniner
Det verkar som om de flesta spekulationer gÄr ut pÄ att det Àr den amerikanska staten/försvaret som, medborgarna ovetande, utsatt dem för prover med olika kemiska substanser. SÄdant har hÀnt förr. Det Àr kÀnt att bÄde den sovjetiska staten och USA tidigare har utsatt sina medborgare för liknande tester.
FrĂ„gan Ă€r nu, om Ă€ven det svenska försvaret deltar i sĂ„dana prover. Eller, om det finns element i den svenska statsledningen för vilka, gud förbjude, karriĂ€ren Ă€r sĂ„ viktig att man lagt upp sig som flickorna i Paris för jĂ€nkarna och lĂ„ter dem experimentera hĂ€r ocksĂ„? Att karriĂ€ren Ă€r viktig för en del Ă€r ju kĂ€nt sedan tidigare liksom att vissa lider av ett allvarligt och onormalt ”von oben”-perspektiv. Det senare nĂ„got som kan befrĂ€mja tveksamma stĂ€llningstaganden för allmĂ€nhetens rĂ€kning.
Ăver huvud taget Ă€r allt hemlighetsmakeri ett oskick och sĂ„dant för i stort sett aldrig nĂ„got gott med sig. DĂ€remot kan det stĂ€lla till med mycket elĂ€nde. DĂ€rför Ă€r det viktigt att vi alla Ă€r pĂ„ vĂ„r vakt gentemot alla tecken pĂ„ hemlighetsmakeri. Vare sig de nu aktuella fallen Ă€r en följd av militĂ€rt experimenterande med mĂ€nniskors liv och hĂ€lsa eller Ă€r en följd av medvetna eller okontrollerade industriutslĂ€pp bör det klarlĂ€ggas vad det handlar om. Osannolika och "lugnande" besked gynnar knappast sanningen.
ĂvertorneĂ„ den 7 januari 2011
Mikael Styrman
.
torsdag 6 januari 2011
Svansen i klÀm?
.
(Svar till signaturen Copkillers kommentar till bloggen ”FĂ„geldöden slĂ„r till”)
RyggmÀrgsreflexen
Tycker Du att det var gnÀll? Jag tyckte att det var komiskt eftersom det föreföll ganska tydligt den hÀr gÄngen hur samhÀllsapparatens ryggmÀrgsreflex fungerar. Sen försöker jag komma ihÄg att skriva med glimten i ögat men det Àr klart att det lyckas ju inte alltid. Det beror ju pÄ vilket humör jag Àr pÄ nÀr jag skriver. Ibland Àr ju tyvÀrr saker och ting sÄ förtvivlat illa skötta att det inte gÄr att undvika att bli förbannad. Det Àr inte farligt att bli arg och att visa det. Men det Àr nog farligt att bli blasé, avtrubbad och oengagerad.
RĂ„d ges – men inte alltid goda
BetrÀffande den blogg Du kommenterat:
Makthavare – och dĂ€rmed resten av samhĂ€llsapparaten unisont – fungerar nĂ€stan alltid likadant. Det viktigaste Ă€r att bevara lugnet och ordningen. Om medborgare blir sjuka eller dör verkar ibland göra detsamma, bara ordningen behĂ„lls.
Exempelvis nÄgot naturfenomen eller nÄgot haveri kan leda till ett behov av en snabb evakuering.
Men eftersom snabb evakuering leder till oordning, ibland panik som i sig kan orsaka skador, finns det stor risk att rĂ„det till allmĂ€nheten blir att ta det lugnt – Ă€ven om man tror att mĂ„nga kommer att dö i onödan dĂ„. Varför? DĂ€rför att maktapparatens egennytta ofta Ă€r det som styr rĂ„dets utformning. BĂ€ttre att folk stannar kvar pĂ„ en farlig plats och dör under ordnade former Ă€n grips av nĂ€ra nog panik och rĂ€ddar sig. Det ligger i byrĂ„kratins vĂ€sen att formen blir viktigare Ă€n innehĂ„llet. Ordningen blir ett sjĂ€lvĂ€ndamĂ„l. Man glömmer varför man ska ha ordning.
BÀttre kritisk Àn godtrogen
Det Àr hÀlsosamt att ha insikt om detta. Man har sjÀlv ansvar gentemot sig sjÀlv och sina nÀrmaste för att ifrÄgasÀtta de rÄd och anvisningar man fÄr. Det KAN ju faktiskt vara sÄ i en given situation, att det rÄd Du fÄr kan vara bra för nÄgon, men vÀldigt dÄligt för Dig sjÀlv.
Stort mörkertal
Det finns mÄnga exempel runt om i vÀrlden pÄ att exempelvis giftskandaler tystats ned av samhÀllsapparaten sÄ lÄngt som möjligt. DÄ finns det sÀkert mÄngdubbelt fler fall dÀr mörklÀggningen lyckats och mÀnniskor fÄtt sina liv förstörda efter att offentliganstÀllda och politiker inte gjort sitt jobb och enskilda drabbade inte förmÄtt driva frÄgan.
Svansen i klÀm?
Du Ă€r anonym – varför det?
Har Du kanske nÄgra fÄglar pÄ samvetet?
Eller Àr det nÄgon annan av de senaste bloggarna som satt Din svans i klÀm?
Jag vet att det finns de som tycker att det Ă€r OK att kritisera skurkstreck som S, V och MP-politiker gjort sig skyldiga till. Men att mycket skett med tyst medhĂ„ll eller aktivt stöd frĂ„n M, Fp, C och KD-politiker fĂ„r inte nĂ€mnas – varför det? Ăr skurkstreck gjorda av den senare gruppen bĂ€ttre, eller mindre klandervĂ€rda, Ă€n skurkstreck gjorda av den första gruppen? Kanske det hĂ€r Ă€r Din pilsner Copkiller?
Alliansen kunde kritisera missförhÄllanden före makttilltrÀdet men efter makttilltrÀdet har de visat sig mycket lite förÀndringsbenÀgna och smeker alla möjliga oduglingar medhÄrs. De blev tÀmligen snabbt byrÄkratins och det korrumperade rÀttsvÀsendets försvarare. Det kanske inte heller fÄr kritiseras? Det finns kanske inga missförhÄllanden lÀngre nÀr alliansen har makten men inte mycket annat har förÀndrats?
BĂ„de ris och ros
Det hĂ€r Ă€r min blogg och jag skriver om det som intresserar mig. Det blir med nödvĂ€ndighet mycket samhĂ€llsfrĂ„gor. Men inte bara ett Ă€mne. Den hĂ€r bloggen kommer dĂ€rför att handla mycket om makthavares egennyttighet och misshushĂ„llning med allmĂ€nna medel. Men inte bara om sĂ„dant. Kommer det fram ett fall dĂ€r till exempel en politiker verkligen har gjort ett bra jobb, sĂ„ visst kan jag skriva om det som ett positivt exempel. Det skulle kunna vara att ha fĂ„tt en insomnad del av den offentliga sektorn att fungera. Eller att ha sparat pengar Ă„t skattebetalarna genom att effektivisera en sektor – inte genom att bara dra in servicen och ha pappersskyfflarna kvar. Det mesta som kommer frĂ„n politikerhĂ„ll brukar tyvĂ€rr vara illusionisttrick – inte sĂ€rskilt bra men skapande en illusion av att nĂ„got bra gjorts.
Strutsmetoden fungerar inte
Jag förstÄr att det kan vara jobbigt för nÄgon och upplevas hotfullt att lÀsa om missförhÄllanden. Om man ska kunna göra nÄgot Ät dem mÄste man kunna lyfta fram dem och diskutera dem. De försvinner inte av att man sticker huvudet i sanden sÄ man slipper se dem. I ett land med en fungerande press skulle den debatten ske i media. Nu Àr det tyvÀrr ofta sÄ i Sverige att media har svÄrt att leva upp till rollen som den tredje och granskande statsmakten. Mycket av medias roll glider över till nÀtet. Det Àr bra att debatt och samhÀllskritik finns pÄ nÀtet men det Àr inte bra att den organiserade granskningen Àr sÄ svag.
Rosenskimmer och fÄgelkvitter
En del vill istÀllet leva i en drömvÀrld dÀr den offentliga sektorn kostar sÄ mycket som politikerna uttaxerar, dÀr rÀttsvÀsendet fungerar och skipar rÀttvisa, dÀr den enskilda ÀganderÀtten Àr skyddad frÄn maktfullkomliga politruker som leker gud med andras egendom osv. Om det Àr för jobbigt att lÀsa om verklighetens tillkortakommanden finns det sÀkert mÄnga bloggar som utmÄlar allt som solsken, rosenskimmer och fÄgelkvitter som Du kan lÀsa istÀllet. Eller rök en braja. Alltid Àr det nÄgon som fÄr lite mutor dÄ och kanske sÀnder Dig en tacksamhetens tanke.
ĂvertorneĂ„ den 6 januari 2011
Mikael Styrman
.
(Svar till signaturen Copkillers kommentar till bloggen ”FĂ„geldöden slĂ„r till”)
RyggmÀrgsreflexen
Tycker Du att det var gnÀll? Jag tyckte att det var komiskt eftersom det föreföll ganska tydligt den hÀr gÄngen hur samhÀllsapparatens ryggmÀrgsreflex fungerar. Sen försöker jag komma ihÄg att skriva med glimten i ögat men det Àr klart att det lyckas ju inte alltid. Det beror ju pÄ vilket humör jag Àr pÄ nÀr jag skriver. Ibland Àr ju tyvÀrr saker och ting sÄ förtvivlat illa skötta att det inte gÄr att undvika att bli förbannad. Det Àr inte farligt att bli arg och att visa det. Men det Àr nog farligt att bli blasé, avtrubbad och oengagerad.
RĂ„d ges – men inte alltid goda
BetrÀffande den blogg Du kommenterat:
Makthavare – och dĂ€rmed resten av samhĂ€llsapparaten unisont – fungerar nĂ€stan alltid likadant. Det viktigaste Ă€r att bevara lugnet och ordningen. Om medborgare blir sjuka eller dör verkar ibland göra detsamma, bara ordningen behĂ„lls.
Exempelvis nÄgot naturfenomen eller nÄgot haveri kan leda till ett behov av en snabb evakuering.
Men eftersom snabb evakuering leder till oordning, ibland panik som i sig kan orsaka skador, finns det stor risk att rĂ„det till allmĂ€nheten blir att ta det lugnt – Ă€ven om man tror att mĂ„nga kommer att dö i onödan dĂ„. Varför? DĂ€rför att maktapparatens egennytta ofta Ă€r det som styr rĂ„dets utformning. BĂ€ttre att folk stannar kvar pĂ„ en farlig plats och dör under ordnade former Ă€n grips av nĂ€ra nog panik och rĂ€ddar sig. Det ligger i byrĂ„kratins vĂ€sen att formen blir viktigare Ă€n innehĂ„llet. Ordningen blir ett sjĂ€lvĂ€ndamĂ„l. Man glömmer varför man ska ha ordning.
BÀttre kritisk Àn godtrogen
Det Àr hÀlsosamt att ha insikt om detta. Man har sjÀlv ansvar gentemot sig sjÀlv och sina nÀrmaste för att ifrÄgasÀtta de rÄd och anvisningar man fÄr. Det KAN ju faktiskt vara sÄ i en given situation, att det rÄd Du fÄr kan vara bra för nÄgon, men vÀldigt dÄligt för Dig sjÀlv.
Stort mörkertal
Det finns mÄnga exempel runt om i vÀrlden pÄ att exempelvis giftskandaler tystats ned av samhÀllsapparaten sÄ lÄngt som möjligt. DÄ finns det sÀkert mÄngdubbelt fler fall dÀr mörklÀggningen lyckats och mÀnniskor fÄtt sina liv förstörda efter att offentliganstÀllda och politiker inte gjort sitt jobb och enskilda drabbade inte förmÄtt driva frÄgan.
Svansen i klÀm?
Du Ă€r anonym – varför det?
Har Du kanske nÄgra fÄglar pÄ samvetet?
Eller Àr det nÄgon annan av de senaste bloggarna som satt Din svans i klÀm?
Jag vet att det finns de som tycker att det Ă€r OK att kritisera skurkstreck som S, V och MP-politiker gjort sig skyldiga till. Men att mycket skett med tyst medhĂ„ll eller aktivt stöd frĂ„n M, Fp, C och KD-politiker fĂ„r inte nĂ€mnas – varför det? Ăr skurkstreck gjorda av den senare gruppen bĂ€ttre, eller mindre klandervĂ€rda, Ă€n skurkstreck gjorda av den första gruppen? Kanske det hĂ€r Ă€r Din pilsner Copkiller?
Alliansen kunde kritisera missförhÄllanden före makttilltrÀdet men efter makttilltrÀdet har de visat sig mycket lite förÀndringsbenÀgna och smeker alla möjliga oduglingar medhÄrs. De blev tÀmligen snabbt byrÄkratins och det korrumperade rÀttsvÀsendets försvarare. Det kanske inte heller fÄr kritiseras? Det finns kanske inga missförhÄllanden lÀngre nÀr alliansen har makten men inte mycket annat har förÀndrats?
BĂ„de ris och ros
Det hĂ€r Ă€r min blogg och jag skriver om det som intresserar mig. Det blir med nödvĂ€ndighet mycket samhĂ€llsfrĂ„gor. Men inte bara ett Ă€mne. Den hĂ€r bloggen kommer dĂ€rför att handla mycket om makthavares egennyttighet och misshushĂ„llning med allmĂ€nna medel. Men inte bara om sĂ„dant. Kommer det fram ett fall dĂ€r till exempel en politiker verkligen har gjort ett bra jobb, sĂ„ visst kan jag skriva om det som ett positivt exempel. Det skulle kunna vara att ha fĂ„tt en insomnad del av den offentliga sektorn att fungera. Eller att ha sparat pengar Ă„t skattebetalarna genom att effektivisera en sektor – inte genom att bara dra in servicen och ha pappersskyfflarna kvar. Det mesta som kommer frĂ„n politikerhĂ„ll brukar tyvĂ€rr vara illusionisttrick – inte sĂ€rskilt bra men skapande en illusion av att nĂ„got bra gjorts.
Strutsmetoden fungerar inte
Jag förstÄr att det kan vara jobbigt för nÄgon och upplevas hotfullt att lÀsa om missförhÄllanden. Om man ska kunna göra nÄgot Ät dem mÄste man kunna lyfta fram dem och diskutera dem. De försvinner inte av att man sticker huvudet i sanden sÄ man slipper se dem. I ett land med en fungerande press skulle den debatten ske i media. Nu Àr det tyvÀrr ofta sÄ i Sverige att media har svÄrt att leva upp till rollen som den tredje och granskande statsmakten. Mycket av medias roll glider över till nÀtet. Det Àr bra att debatt och samhÀllskritik finns pÄ nÀtet men det Àr inte bra att den organiserade granskningen Àr sÄ svag.
Rosenskimmer och fÄgelkvitter
En del vill istÀllet leva i en drömvÀrld dÀr den offentliga sektorn kostar sÄ mycket som politikerna uttaxerar, dÀr rÀttsvÀsendet fungerar och skipar rÀttvisa, dÀr den enskilda ÀganderÀtten Àr skyddad frÄn maktfullkomliga politruker som leker gud med andras egendom osv. Om det Àr för jobbigt att lÀsa om verklighetens tillkortakommanden finns det sÀkert mÄnga bloggar som utmÄlar allt som solsken, rosenskimmer och fÄgelkvitter som Du kan lÀsa istÀllet. Eller rök en braja. Alltid Àr det nÄgon som fÄr lite mutor dÄ och kanske sÀnder Dig en tacksamhetens tanke.
ĂvertorneĂ„ den 6 januari 2011
Mikael Styrman
.
FÄgeldöden slÄr till
.
I Falköping har hundratals fÄglar, enligt Aftonbladet, dött vid eller pÄ en vÀg efter att ha visat tecken pÄ att inte vilja/orka/kunna flytta pÄ sig nÀr bilar försökt passera. De uppvisade inga synliga tecken pÄ yttre vÄld. VeterinÀrer har konstaterat att de dog av kraftiga inre blödningar och har kommit fram till att de har dött av yttre vÄld.
I Arkansas i USA dog tretusen trastar pÄ nyÄrsnatten. Först spekulerades i sannolika dödsorsaker som att de hade blivit skrÀmda av fyrverkerier eller trÀffade av blixten. Senare har framkommit att de dött sedan invÀrtes skador utlöst blodproppar.
Samma natt dödades 100.000 fiskar och spolades upp pÄ strÀnderna i Arkansas.
Experter ser inget samband mellan de tvÄ hÀndelserna och undersöker om fiskarna möjligen har dött av sjukdom och trastarna blivit skrÀmda av fyrverkerier.
Ja, det finns vÀl sÀkert ingen anledning alls att tro att bÄde fiskar och fÄglar dött av ett okontrollerat, eller avsiktligt, industriutslÀpp av Bhopaltyp?
Hoppas att inte experterna glömmer att undersöka det uppenbara – att fĂ„glarna kan ha dött efter att ha förlĂ€st sig pĂ„ Kalle Anka och att fiskarna dött efter att ha gĂ„tt allt för mycket pĂ„ restaurant och Ă€tit fet mat.
ĂvertorneĂ„ den 5 januari 2011
Mikael Styrman
.
I Falköping har hundratals fÄglar, enligt Aftonbladet, dött vid eller pÄ en vÀg efter att ha visat tecken pÄ att inte vilja/orka/kunna flytta pÄ sig nÀr bilar försökt passera. De uppvisade inga synliga tecken pÄ yttre vÄld. VeterinÀrer har konstaterat att de dog av kraftiga inre blödningar och har kommit fram till att de har dött av yttre vÄld.
I Arkansas i USA dog tretusen trastar pÄ nyÄrsnatten. Först spekulerades i sannolika dödsorsaker som att de hade blivit skrÀmda av fyrverkerier eller trÀffade av blixten. Senare har framkommit att de dött sedan invÀrtes skador utlöst blodproppar.
Samma natt dödades 100.000 fiskar och spolades upp pÄ strÀnderna i Arkansas.
Experter ser inget samband mellan de tvÄ hÀndelserna och undersöker om fiskarna möjligen har dött av sjukdom och trastarna blivit skrÀmda av fyrverkerier.
Ja, det finns vÀl sÀkert ingen anledning alls att tro att bÄde fiskar och fÄglar dött av ett okontrollerat, eller avsiktligt, industriutslÀpp av Bhopaltyp?
Hoppas att inte experterna glömmer att undersöka det uppenbara – att fĂ„glarna kan ha dött efter att ha förlĂ€st sig pĂ„ Kalle Anka och att fiskarna dött efter att ha gĂ„tt allt för mycket pĂ„ restaurant och Ă€tit fet mat.
ĂvertorneĂ„ den 5 januari 2011
Mikael Styrman
.
onsdag 5 januari 2011
Kriminaliserade tankar
.
VĂ„r socialminister, tillika KD-ledare, Göran HĂ€gglund Ă€r intervjuad i Svenska Dagbladet. Bland annat sĂ€ger han - naturligtvis under förutsĂ€ttning att han blivit rĂ€tt citerad - att KD vill att det under mandatperioden ska bli olagligt att delta i och stödja ”rasistiska, kriminella och terroriststĂ€mplade organisationer”. Han sĂ€ger: idag gĂ„r det oftast bara att komma Ă„t dem som aktivt utför brottsliga handlingar, inte de som passivt stödjer organisationen.
Han sÀger vidare:
– ”Det Ă€r vĂ„rt stĂ€llningstagande att vi pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet, utan att trĂ€da organisationsfriheten eller liknade grundlĂ€ggande rĂ€ttigheter förnĂ€r, kan kriminalisera sĂ„dant som i praktiken innebĂ€r stöd för verksamheter som Ă€r samhĂ€llsomstörtande”.
- Men vad Àr det karln sÀger?
HĂ€gglund vill med andra ord kunna straffa mĂ€nniskor, inte bara för de handlingar de utför utan Ă€ven för de Ă„sikter de hyser. Vidare innebĂ€r HĂ€gglunds uttalande att den som har makten ska fĂ„ avgöra om oppositionen har ”rĂ€tt” Ă„sikter och dĂ€rför Ă€r tillĂ„ten, eller har ”fel” Ă„sikter och Ă€r förbjuden.
Varför gÄr tankarna till Vitryssland?
NÀstan alla viljeyttringar och organisationer som vill Àndra pÄ den rÄdande samhÀllsordningen Àr samhÀllsomstörtande och dÀrmed potentiellt förbjudna. Alla viljeinriktningar av betydelse som har förÀndrat nÄgot samhÀlle över huvud taget, har i nÄgot skede varit, eller haft idéer som varit att betrakta som, samhÀllsomstörtande.
Hade sÄdana regler gÀllt, och segrat, skulle
socialdemokraterna aldrig ha kunnat uppstÄ, ta makten och förÀndra det svenska samhÀllet,
ANC aldrig ha kunnat ta makten och avsÀtta apartheidregimen i Sydafrika,
Ingen afrikansk stat ha kunnat frigöra sig frÄn kolonialvÀldet,
Stasi Ă€nnu kontrollera Ăsttyskland.
Det hÀr andas att det har varit i den amerikanska psykopatsÀcken innan det har hamnat i den kristdemokratiska pÄsen. HÀgglunds och KD:s tankar Àr numera skrÀmmande nÀra Pol Pot-kramaren tillika förre riksdagstalmannen Birgitta Dahls tankeförbudslag. Den som startade en process som har kört vÄr kÀrnkraft sÄ totalt i botten, att den kan vara farlig för oss, om inte adekvata ÄtgÀrder vidtas.
Det kÀnns som om KD har hoppat i rejÀlt galen tunna nu. MÄhÀnda Göran HÀgglund har hamnat i dÄligt sÀllskap pÄ departementet? Det hade nog varit bÀttre att byta ut det som nationalsocialdemokraterna lÀmnade efter sig, mot mÀnniskor med humanistiska vÀrderingar vilande pÄ kristen etisk vÀrdegrund.
DÄ hade vi sluppit se att alliansregeringen hade lÄtit en onyttig och överavlönad byrÄkrati svÀlla. DÄ skulle inte heller uppenbart sjuka och utslitna mÀnniskor behöva bli trakasserade av grymma tolkningar pÄ försÀkringskassan för att finansiera byrÄkratins vÀllevnad.
NÀ, Göran HÀgglund, samhÀllet och makten ska hÄlla fingrarna borta frÄn medborgarnas tankevÀrld. Och börjar Ni inte sköta Ert jobb istÀllet för att hÄlla pÄ och lalla blir Ni avsatta. Försöker Ni förhindra det, med lagens hjÀlp, dÄ gör medborgarna sÄ smÄningom revolution. I vÀrsta fall brukar sÄdant, enligt historiska erfarenheter, sluta med giljotinering.
För övrigt sÄ tror jag att Ni har fel taktik nu. Jag förstÄr att det kan vara jobbigt att medlemmarna i KD, V och S Àr mellan pensionen och graven. Men lösningen Àr inte nödvÀndigtvis att Ni alla försöker bli blÄkopior av Nya Moderaterna. Jag tror att Ni ÀndÄ ska fortsÀtta att vara ett parti pÄ kristen vÀrdegrund med familjen i centrum. Och jag tror att Centern som har fÄtt dÄlig etisk skolning under 70 Ärs nationalsocialdemokrati ska sluta med sitt mygel och försöka bli ett hederligt parti, annars finns det snart inget centerparti.
ĂvertorneĂ„ den 5 januari 2011
Mikael Styrman
.
VĂ„r socialminister, tillika KD-ledare, Göran HĂ€gglund Ă€r intervjuad i Svenska Dagbladet. Bland annat sĂ€ger han - naturligtvis under förutsĂ€ttning att han blivit rĂ€tt citerad - att KD vill att det under mandatperioden ska bli olagligt att delta i och stödja ”rasistiska, kriminella och terroriststĂ€mplade organisationer”. Han sĂ€ger: idag gĂ„r det oftast bara att komma Ă„t dem som aktivt utför brottsliga handlingar, inte de som passivt stödjer organisationen.
Han sÀger vidare:
– ”Det Ă€r vĂ„rt stĂ€llningstagande att vi pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet, utan att trĂ€da organisationsfriheten eller liknade grundlĂ€ggande rĂ€ttigheter förnĂ€r, kan kriminalisera sĂ„dant som i praktiken innebĂ€r stöd för verksamheter som Ă€r samhĂ€llsomstörtande”.
- Men vad Àr det karln sÀger?
HĂ€gglund vill med andra ord kunna straffa mĂ€nniskor, inte bara för de handlingar de utför utan Ă€ven för de Ă„sikter de hyser. Vidare innebĂ€r HĂ€gglunds uttalande att den som har makten ska fĂ„ avgöra om oppositionen har ”rĂ€tt” Ă„sikter och dĂ€rför Ă€r tillĂ„ten, eller har ”fel” Ă„sikter och Ă€r förbjuden.
Varför gÄr tankarna till Vitryssland?
NÀstan alla viljeyttringar och organisationer som vill Àndra pÄ den rÄdande samhÀllsordningen Àr samhÀllsomstörtande och dÀrmed potentiellt förbjudna. Alla viljeinriktningar av betydelse som har förÀndrat nÄgot samhÀlle över huvud taget, har i nÄgot skede varit, eller haft idéer som varit att betrakta som, samhÀllsomstörtande.
Hade sÄdana regler gÀllt, och segrat, skulle
socialdemokraterna aldrig ha kunnat uppstÄ, ta makten och förÀndra det svenska samhÀllet,
ANC aldrig ha kunnat ta makten och avsÀtta apartheidregimen i Sydafrika,
Ingen afrikansk stat ha kunnat frigöra sig frÄn kolonialvÀldet,
Stasi Ă€nnu kontrollera Ăsttyskland.
Det hÀr andas att det har varit i den amerikanska psykopatsÀcken innan det har hamnat i den kristdemokratiska pÄsen. HÀgglunds och KD:s tankar Àr numera skrÀmmande nÀra Pol Pot-kramaren tillika förre riksdagstalmannen Birgitta Dahls tankeförbudslag. Den som startade en process som har kört vÄr kÀrnkraft sÄ totalt i botten, att den kan vara farlig för oss, om inte adekvata ÄtgÀrder vidtas.
Det kÀnns som om KD har hoppat i rejÀlt galen tunna nu. MÄhÀnda Göran HÀgglund har hamnat i dÄligt sÀllskap pÄ departementet? Det hade nog varit bÀttre att byta ut det som nationalsocialdemokraterna lÀmnade efter sig, mot mÀnniskor med humanistiska vÀrderingar vilande pÄ kristen etisk vÀrdegrund.
DÄ hade vi sluppit se att alliansregeringen hade lÄtit en onyttig och överavlönad byrÄkrati svÀlla. DÄ skulle inte heller uppenbart sjuka och utslitna mÀnniskor behöva bli trakasserade av grymma tolkningar pÄ försÀkringskassan för att finansiera byrÄkratins vÀllevnad.
NÀ, Göran HÀgglund, samhÀllet och makten ska hÄlla fingrarna borta frÄn medborgarnas tankevÀrld. Och börjar Ni inte sköta Ert jobb istÀllet för att hÄlla pÄ och lalla blir Ni avsatta. Försöker Ni förhindra det, med lagens hjÀlp, dÄ gör medborgarna sÄ smÄningom revolution. I vÀrsta fall brukar sÄdant, enligt historiska erfarenheter, sluta med giljotinering.
För övrigt sÄ tror jag att Ni har fel taktik nu. Jag förstÄr att det kan vara jobbigt att medlemmarna i KD, V och S Àr mellan pensionen och graven. Men lösningen Àr inte nödvÀndigtvis att Ni alla försöker bli blÄkopior av Nya Moderaterna. Jag tror att Ni ÀndÄ ska fortsÀtta att vara ett parti pÄ kristen vÀrdegrund med familjen i centrum. Och jag tror att Centern som har fÄtt dÄlig etisk skolning under 70 Ärs nationalsocialdemokrati ska sluta med sitt mygel och försöka bli ett hederligt parti, annars finns det snart inget centerparti.
ĂvertorneĂ„ den 5 januari 2011
Mikael Styrman
.
TÄgen kommer och gÄr men framför allt stÄr
.
SĂ„ var det dags igen. Elva timmars försening för norrlandstĂ„get. Kan inte lĂ„ta bli att tĂ€nka pĂ„ de 3.087 jĂ€rnvĂ€gsbyrĂ„kraterna som TV4 berĂ€ttade om. Det Ă€r ju en nĂ€stan fĂ„nigt hög siffra. Som en jĂ€mförelse har Svenska KraftnĂ€t 300 anstĂ€llda – inte ens en tiondel. Och det mesta av jĂ€rnvĂ€gen Ă€r ju Ă€ndĂ„ byggd. Och rĂ€lsen ligger kvar av sig sjĂ€lv nĂ€r tĂ„get kommer - för det mesta. Och ligger den inte kvar hjĂ€lper inte ens hundratusen tjĂ€nstemĂ€n mot det problemet.
Man skulle kunna tÀnka att tÄgen Àr opÄlitliga trots de 3.087 pappersvÀndarna, men det Àr ju tvÀrtom. TÄgen Àr opÄlitliga tack vare de 3.087 byrÄkraterna. Dit gÄr underhÄllspengarna.
Om man utrustade dem med overall, handskar, spade och spett och portionerade ut dem i landet skulle i alla fall tĂ„gen komma och gĂ„ pĂ„ tidtabell. Men eftersom infrastrukturministern blev jĂ€tteglad över att SJ och Trafikverket skulle hĂ„lla en gemensam presskonferens, för att berĂ€tta att ingen av dem har en aning om varför inte tĂ„gen gĂ„r sĂ„ kĂ€nns det inte som om det kommer att bli nĂ„gon ordning under den hĂ€r ministĂ€ren…? Men jag har gĂ€rna fel pĂ„ den punkten.
SĂ„g förresten i en krönika i Svenskan, ”Inte vinterns fel att tĂ„gen inte gĂ„r”, skriven av Ola Wong, att Trafikverket har 14 pressinformatörer varav tre har titeln ”chef” och en titeln ”pressekreterare”. LĂ„ter som ganska stor besĂ€ttning för att sitta och sĂ€ga att man inte vet nĂ„got. Det kan en automatisk telefonsvarare göra billigare – och kanske bĂ€ttre. I samma krönika fĂ„r vi veta, att Svenskans inrikesredaktion bestĂ„r av samma antal - 14 reportrar.
Men de producerar en rikstĂ€ckande dagstidning – varje dag.
En annan sak - 3.087 – det Ă€r mycket det. Hur fĂ„r de tiden att gĂ„? Det mĂ„ste bli jobbigt fram mot eftermiddagarna. Finns de verkligen? Allihop menar jag. Ăr de alla mĂ€nniskor av kött och blod? Kan man se dem nĂ„gonstans – samtidigt? Eller Ă€r det samma gubbe som byter klĂ€der dĂ„ och dĂ„? Vad jag menar Ă€r, att i en organisation med noll koll och 1.550% eller 2.900 tjĂ€nstemĂ€n för mycket, kan det finnas mĂ„nga gubbar som egentligen inte finns utan som bara nĂ„gon lyfter lönen för. Det Ă€r ju inte precis unikt i svensk offentlig förvaltning att sĂ€tta i system att lyfta bidrag och/eller lön för folk som inte finns. Allvarligt talat – vem skulle veta? Om man inte ens kan fĂ„ tĂ„gen att gĂ„ i tid…
ĂvertorneĂ„ den 5 januari 2011
Mikael Styrman
.
SĂ„ var det dags igen. Elva timmars försening för norrlandstĂ„get. Kan inte lĂ„ta bli att tĂ€nka pĂ„ de 3.087 jĂ€rnvĂ€gsbyrĂ„kraterna som TV4 berĂ€ttade om. Det Ă€r ju en nĂ€stan fĂ„nigt hög siffra. Som en jĂ€mförelse har Svenska KraftnĂ€t 300 anstĂ€llda – inte ens en tiondel. Och det mesta av jĂ€rnvĂ€gen Ă€r ju Ă€ndĂ„ byggd. Och rĂ€lsen ligger kvar av sig sjĂ€lv nĂ€r tĂ„get kommer - för det mesta. Och ligger den inte kvar hjĂ€lper inte ens hundratusen tjĂ€nstemĂ€n mot det problemet.
Man skulle kunna tÀnka att tÄgen Àr opÄlitliga trots de 3.087 pappersvÀndarna, men det Àr ju tvÀrtom. TÄgen Àr opÄlitliga tack vare de 3.087 byrÄkraterna. Dit gÄr underhÄllspengarna.
Om man utrustade dem med overall, handskar, spade och spett och portionerade ut dem i landet skulle i alla fall tĂ„gen komma och gĂ„ pĂ„ tidtabell. Men eftersom infrastrukturministern blev jĂ€tteglad över att SJ och Trafikverket skulle hĂ„lla en gemensam presskonferens, för att berĂ€tta att ingen av dem har en aning om varför inte tĂ„gen gĂ„r sĂ„ kĂ€nns det inte som om det kommer att bli nĂ„gon ordning under den hĂ€r ministĂ€ren…? Men jag har gĂ€rna fel pĂ„ den punkten.
SĂ„g förresten i en krönika i Svenskan, ”Inte vinterns fel att tĂ„gen inte gĂ„r”, skriven av Ola Wong, att Trafikverket har 14 pressinformatörer varav tre har titeln ”chef” och en titeln ”pressekreterare”. LĂ„ter som ganska stor besĂ€ttning för att sitta och sĂ€ga att man inte vet nĂ„got. Det kan en automatisk telefonsvarare göra billigare – och kanske bĂ€ttre. I samma krönika fĂ„r vi veta, att Svenskans inrikesredaktion bestĂ„r av samma antal - 14 reportrar.
Men de producerar en rikstĂ€ckande dagstidning – varje dag.
En annan sak - 3.087 – det Ă€r mycket det. Hur fĂ„r de tiden att gĂ„? Det mĂ„ste bli jobbigt fram mot eftermiddagarna. Finns de verkligen? Allihop menar jag. Ăr de alla mĂ€nniskor av kött och blod? Kan man se dem nĂ„gonstans – samtidigt? Eller Ă€r det samma gubbe som byter klĂ€der dĂ„ och dĂ„? Vad jag menar Ă€r, att i en organisation med noll koll och 1.550% eller 2.900 tjĂ€nstemĂ€n för mycket, kan det finnas mĂ„nga gubbar som egentligen inte finns utan som bara nĂ„gon lyfter lönen för. Det Ă€r ju inte precis unikt i svensk offentlig förvaltning att sĂ€tta i system att lyfta bidrag och/eller lön för folk som inte finns. Allvarligt talat – vem skulle veta? Om man inte ens kan fĂ„ tĂ„gen att gĂ„ i tid…
ĂvertorneĂ„ den 5 januari 2011
Mikael Styrman
.
mÄndag 3 januari 2011
Bildt, CIA, NSA och Vilks
.
I kölvattnet pÄ det kalla krigets slut har det amerikanska militÀrindustriella komplexet fÄtt det allt svÄrare att finna fiender, som kan motivera dess existens och framför allt dess andel av de amerikanska skattemedlen.
Först Irak, dÀrefter Afghanistan
Irak sÄg ju lovande ut ett tag. DÀr stÀllde man till det sÄ att en i och för sig diktatur, men ÀndÄ med en relativ trygghet och ordning, förvandlades till ett rÀttslöst och ödelagt kaos i ordets bokstavliga betydelse. Sen började Irak utvecklas till ett nytt Vietnam och man fick brÄttom dÀrifrÄn.
Som tröstpris fick man Afghanistan av den amerikanska administrationen. Nu nÀr det ocksÄ börjat Vietnamiseras letar man efter nÄgot nytt fattigt land att bomba till stenÄldern och sedan överge.
Senare Jemen
Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som gjort delar av den amerikanska administrationen stora tjÀnster och dÀrför Àven Ätnjutit, och Ätnjuter, vissa gentjÀnster, hade av allt döma fÄtt information om att Jemen var nÀsta skjutfÀlt. Men nu trÀngde sig Nordkorea emellan. NÄja, shit happens. Men Jemen finns ju kvar och kan bombas senare.
Medeltida trick
Efter Irakkrigen har ett gammalt knep frĂ„n den mörka medeltiden dammats av – religionskriget. Det Ă€r dock viktigt att komma ihĂ„g att enligt retoriken Ă€r det dom, men inte vi, som Ă€gnar sig Ă„t religionskrig. ”Vi” Ă€r istĂ€llet hotade och anfallna. Jag sĂ€ger vi, för vi Ă€r ju med i Afghanistan, gubevars. Fast vi Ă€r ju inte dĂ€r och krigar, utan vi hjĂ€lper till. Stopp ett tag. Hur blev det nu? De krigar, vi försvarar oss, och hjĂ€lper till – i Afghanistan! Vi hjĂ€lper dem som Ă€r dĂ€r och skjuter sönder Afghanistan för att Afghanerna ska kunna bygga upp sitt land. Och sĂ„ skjuter de ihjĂ€l folk godtyckligt, bland annat frĂ„n drönare pĂ„ hög höjd. Allt för att tvinga dem att lĂ„ta sina flickor gĂ„ i skola och lĂ„ta sina kvinnor slippa burka. Dock Ă€r det nĂ„got oklart i skrivande stund, om det godtyckliga dödandet upphör om flickorna fĂ„r gĂ„ i skola? Det finns Ă€ven de, som pĂ„pekar att Ă€ven kvinnor och deras anförvanter dödas godtyckligt. Man mĂ„ste nog betrakta det som minst sagt ologiskt att det godtyckliga dödandet ska pĂ„verka vare sig burkor eller kvinnlig skolgĂ„ng.
Kejsarens nya klÀder
Propagandakriget mot muslimer letar sig lite ovĂ€ntade vĂ€gar. Lars Vilks har utmĂ€rkt sig tidigare, och blivit hyllad, frĂ€mst av socialister, lite tillspetsat för sin oförmĂ„ga att skilja pĂ„ mitt och ditt. Bland annat manifesterad genom uppförandet, utan lov, av ”drivvedsskulpturen” Nimis vid HĂ„le Stenar i Kullabergs Naturreservat. Uppförandet av Nimis Ă€r nĂ„got som hyllas av det kulturintresserade rövslickaretablissemanget, specialiserade pĂ„ att göra sig mĂ€rkvĂ€rdiga genom att tolka ”obegriplig” konst. För oss som Ă€r för dumma för att begripa obegriplig konst gĂ„r naturligtvis jĂ€mförelsen gĂ€rna till HC Andersens fina saga ”Kejsarens nya klĂ€der”. MĂ„nga minns sĂ€kert sagan, i vilken skojare vĂ€vde nya klĂ€der Ă„t kungen. Men bara riktigt kloka personer kunde se tyget. För dumbommar var och förblev tyget osynligt. SĂ„ medan en del ser Vilks som ett geni, ser andra honom som en drivvedskludd, eller varför inte – en vĂ€vare.
Furstarna pekar – konstnĂ€rerna mĂ„lar
Under senare tid har Vilks mest uppmĂ€rksammats i PK-pressen för sina insatser i propagandakriget mot vĂ€rldens 1,6 miljarder muslimer, genom att han gjort en nidbild av profeten Muhammed som rondellhund. Det Ă€r, sĂ„vitt bekant, inte kĂ€nt om Vilks gjort detta pĂ„ uppdrag eller spekulation. Men man behöver nog inte vara sĂ€rskilt konspiratoriskt lagd för att anta att han antingen redan fĂ„tt, eller snart fĂ„r, sin belöning. Möjligen i form av skattefinansierade bidrag, stipendier eller uppdrag, verksamt underlĂ€ttade av nĂ„gon person med goda relationer till det amerikanska militĂ€rindustriella komplexet, direkt eller indirekt. NĂ„, det Ă€r vĂ€l inte sĂ„ konstigt. KonstnĂ€rer behöver ju ocksĂ„ leva. Och sĂ„ har det varit i alla tider – furstarna pekar och konstnĂ€rerna mĂ„lar.
VÄra nÀra och kÀra betalar priset
Det Àr klart att ett sÄdant konstverk som rondellhundsprofeten Àr Àgnat att stÀrka motsÀttningarna mellan muslimer och övriga. Det senaste konstverket har dock den, för oss vanliga mÀnniskor mycket stötande, baksidan att det bidrar till att göra oss till allt mer fullvÀrdig part i religionskriget, nÄgot som krigshetsarna Ä sin sida ser som en fördel. Nackdelen Àr att det riskerar att utsÀtta oss och vÄra nÀrmaste för bÄde kalsongbombare och politiska tjuvlyssnande poliser och sannolikt Àven hemliga tjuvlyssnare av IB-typ. Allt med de bÀsta av föresatser, naturligtvis.
Varför viktigt att krÀnka?
LÄt mig uppehÄlla mig kring rondellhundskarikatyren. Vad finns det för rimlig anledning att göra nÄgot sÄdant? Synen pÄ förbudet att avbilda profeten Muhammed omfattar inte alla bekÀnnare till islam. Alla muslimer Àr inte heller militanta eller kalsongbombare som det lite vanvördiga slanguttrycket tycks vara idag. Och vÀldigt mÄnga sÄvÀl fredliga som militanta muslimer mÄste rimligen bli krÀnkta av en sÄdan bild.
Vi har religionsfrihet. Det innebÀr att vi sjÀlva fritt fÄr bestÀmma om vi ska vara muslimer, kristna, buddhister eller nÄgot annat. SÄ dÄ undrar man ju. En konstnÀr antas ju vara en kÀnslig person som kan uppleva sÄdant som vi andra inte ens kan förnimma.
Oavsett vad man tycker om Vilks i övrigt kan man inte lĂ„ta bli att undra över vad som drev honom att dels avbilda profeten och dels göra det i en sĂ„dan rimligen för alla muslimer sĂ„ krĂ€nkande situation – som en rondellhund? SjĂ€lv Ă€r jag inte sĂ€rskilt religiös men nog skulle jag ta illa upp om nĂ„gon av min religions viktigare symboler behandlades respektlöst. Om inte annat sĂ„ för att man uppfattar den sĂ„rande avsikten.
OsÀmja - de hemligas sÀrintresse
Det rĂ€cker med att inte vara blind och döv för att inse, att det amerikanska militĂ€rindustriella komplexet har ett klart intresse av att öka motsĂ€ttningarna mellan muslimer och icke-muslimer. Att över huvud taget skapa osĂ€mja kan ligga i deras intresse. USA Ă€r ju mer eller mindre nedlusat med, för de amerikanska skattebetalarna, hemliga bokstavskombinat, bemannade antingen med psykopater - eller om den termen inte Ă€r bekvĂ€m – med mĂ€nniskor vars inbyggda moraliska kompass – om de alls har nĂ„gon – tillĂ„ter dem att arbeta med subversiv verksamhet i organisationer, vars existens Ă€r hemlig för dem vars pengar man tar i ansprĂ„k för sin subversiva verksamhet.
Till Kairo
Det Ă€r mĂ€rkligt att finna Lars Vilks, CIA, NSA och Carl Bildt pĂ„ samma sida i propagandakriget. Det hade i alla fall inte jag trott och det tror jag att PK-pressen i vanlig ordning ”glömt” att betona. Men vad Ă€r det för ett konstverk att sitta i Sverige och kraxa och rita krĂ€nkande nidbilder av profeten Muhammed som rondellhund? I en europeisk randstat? Lars Vilks borde naturligtvis sĂ€tta upp dem i Kairo, i riktiga rondeller. Och varför inte resa Nimis mot Sfinxen eller Karnaktemplet i Luxor? PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan ju resten av Lars Vilks liv bli ett enda lĂ„ngt konstverk. Det blir Ă€kta performance!
HÀr kan Bildt med sina nÀra relationer till delar av den amerikanska administrationen göra en insats för sin vapenbroder. Sedan tidigare Àr det kÀnt att Egypten har pÄlitlig polis som sÀkerhetstörstande svensk polis gÀrna samarbetar med. Kanske vicekonungen av Bosnien, som jag sÄg nÄgon fyndigt kalla Bildt, kan lÀgga ett ord för Vilks, sÄ att han kan komma med pÄ en transport med bokstavspsykopaterna till Egypten. De bör gÀrna ta ett lite större plan den hÀr gÄngen sÄ att Nimis ocksÄ ryms.
Vad har vi rÀtt att begÀra?
För att ÄtervÀnda till Bildt, sÄ tycker jag, att en synnerligen motiverad frÄga Àr, vilken lojalitet och vilken prioritering vi har rÀtt att förvÀnta oss av en minister, sÀrskilt en utrikesminister. Om nationens intressen och frÀmmande makts intressen stÄr emot varandra, har vi dÄ rÀtt att förvÀnta oss, och krÀva, att ministern sÀtter nationens intressen i frÀmsta rummet? Naturligtvis, sjÀlvklart, sÀger sÀkert alla.
Men om dĂ„ ministerns egna intressen och nationens intressen stĂ„r emot varandra – hur blir det dĂ„? Jag tror att de flesta, kanske alla, tycker att vi Ă€ven dĂ„ har rĂ€tt att förvĂ€nta oss att ministern sĂ€tter nationens intressen i frĂ€msta rummet. Men blir det sĂ„? Kan vi med fog förvĂ€nta oss att ministern verkligen lĂ„ter sina personliga intressen stĂ„ tillbaka för nationens intressen?
TurkietfrÄgan i rÀtt ljus
Det Ă€r i just detta ljus vi mĂ„ste se TurkietfrĂ„gan i EU. Det Ă€r ju bekant att Bildt Ă€r en sorts politiker som krĂ€ver personlig motivation för att prestera rĂ€tt. Han Ă€r ju kĂ€nd för att ha gjort USA, eller Ă„tminstone delar av deras administration, stora tjĂ€nster. Vem minns inte ”ubĂ„tarna” i svenska vatten, som han kompromisslöst utpekade som Sovjets, i en tid som det skulle visa sig att de över huvud taget inte var kapabla att fĂ„ till nĂ„gra sĂ„dana insatser.
Carl Bildts vurmande för ett Turkiskt medlemskap i EU tedde sig först nÄgot mÀrkligt, tyckte jag. Resten av Europa synes tÀmligen enigt om att det inte medför sÀrskilt mycket gott för Europa om Turkiet kommer med i EU. DÀremot fÄr risken anses betydande för att Turkiets politisk-religiösa oro kan smitta resten av Europa. Det finns ett otillbörligt intresse som skulle kunna förklara Bildts iver att fÄ med Turkiet. USA har historiskt alltid vÀrnat relationen till Turkiet bland annat pÄ grund av dess lÀge mellan oljefÀlten och tidigare Sovjet, numera Ryssland.
Tar hand om de sina
NĂ€r Bildt & Co 1992 valde att skydda den egna platsen vid köttgrytorna genom att gömma sig bakom den fixa idĂ©n med kronförsvaret tvingades 100.000 svenska företag i konkurs. Han blev dĂ„, trots PK-pressens försĂ€kringar om motsatsen, omöjlig som statsminister i Sverige. Men det amerikanska militĂ€rindustriella komplexet tar hand om de sina. Omöjlig som svensk minister, blev deras vapendragare, för att inte sĂ€ga deras femtekolonnare, omhĂ€ndertagen som europeisk om inte fredsduva sĂ„ Ă„tminstone ”fredsmĂ€klare”.
Ăven för en ”fredsmĂ€klare” som Ă€r kĂ€nd för att lĂ„ta Ă€dlare motiv stĂ„ tillbaka för egennyttan kan det finnas skĂ€l att driva TurkietfrĂ„gan. Ett Europa i fred och sĂ€mja behöver ingen fredsmĂ€klare. Ett Turkiskt medlemskap kan dĂ€rför vara, inte bara ett sĂ€tt att tillfredsstĂ€lla sina vapendragare, utan Ă€ven ett sĂ€tt att försĂ€kra sig sjĂ€lv om en framtida plats vid köttgrytorna. Det amerikanska militĂ€rindustriella komplexet skulle med till visshet grĂ€nsande sannolikhet hĂ€lsa en europeisk ofred vĂ€lkommen. Det senare behöver inte vara oviktigt för frĂ„gornas hantering.
Lik i garderoben kan ge nyval
Om den förda regeringspolitiken resulterar i grova misslyckanden som jĂ€rnvĂ€gen och konfiskationen av Ekfors Ă€r det inte otĂ€nkbart att det finns mer av den varan att vĂ€nta sig i media före nĂ€sta val. Om de nyssnĂ€mnda Ă€rendena Ă€r symptomatiska för regeringens kontroll – eller brist pĂ„ kontroll – behöver man inte vara förvĂ„nad om nĂ€sta val inte kommer att ske pĂ„ ordinarie tid.
Landet förtjÀnar bÀttre
Ett Turkiskt medlemskap i EU mÄ vara ett angelÀget intresse för USA och Carl Bildt, men det Àr inte i Sveriges intresse att Turkiet beviljas EU-medlemskap. Svenskarna, och deras barn och anförvanter, ska inte behöva bli kanonmat Ät kalsongbombare och andra terrorister för att hÄlla Carl Bildt kvar vid köttgrytorna. Eftersom utrikesministern förefaller sakna förmÄga att lÄta sina personliga intressen underordna sig landets och folkets bör Fredrik Reinfeldt byta ut Carl Bildt. Landet förtjÀnar bÀttre Àn att ha en utrikesminister som vÀrderar förhÄllandet till frÀmmande makt högre, och sÀtter egennyttan framför förhÄllandet till det egna landet och dess medborgares sÀkerhet.
Om rÀttsvÀsendet hade fungerat i det hÀr landet, som i lÀnder med bÀttre moralisk ordning, skulle Sveriges utrikesminister kunnat vara Ätalad för högförrÀderi. Men med nuvarande ordning Àr ju nÄgot sÄdant inte att förvÀnta sig. Det skulle nÀstan bli lite löjligt om brottslingarna började Ätala varandra. Eller som vi sÀger i Tornedalen: korpi ej syö korpi.
VÀlgödda oppositionspolitiker
Jag har tidigare, under min politiskt naiva och oskyldiga tid, förvÄnat mig över att grova oegentligheter frÄn nationalsocialdemokratin, som skulle utgöra utomordentliga angreppspunkter för en hungrig oppositionspolitiker, ibland ledde till att oppositionen bara tittade bort. Inte ens en KU-anmÀlan fick man till, knappt ens en frÄga till berörd minister.
Men det Ă€r klart – kan man sĂ€tta den egna nationen i andra hand Ă€r det naturligtvis en baggis att frĂ„ngĂ„ sin officiella ideologi och svika sina vĂ€ljare för att göra egennyttiga överenskommelser med sina politiska ”motstĂ„ndare” Ă€ven offrande andra mĂ€nniskor och deras livsverk. (MedstĂ„ndare – vore det ett bĂ€ttre epitet för korrumperade politiker?)
ĂvertorneĂ„ den 2 januari 2011
Mikael Styrman
.
I kölvattnet pÄ det kalla krigets slut har det amerikanska militÀrindustriella komplexet fÄtt det allt svÄrare att finna fiender, som kan motivera dess existens och framför allt dess andel av de amerikanska skattemedlen.
Först Irak, dÀrefter Afghanistan
Irak sÄg ju lovande ut ett tag. DÀr stÀllde man till det sÄ att en i och för sig diktatur, men ÀndÄ med en relativ trygghet och ordning, förvandlades till ett rÀttslöst och ödelagt kaos i ordets bokstavliga betydelse. Sen började Irak utvecklas till ett nytt Vietnam och man fick brÄttom dÀrifrÄn.
Som tröstpris fick man Afghanistan av den amerikanska administrationen. Nu nÀr det ocksÄ börjat Vietnamiseras letar man efter nÄgot nytt fattigt land att bomba till stenÄldern och sedan överge.
Senare Jemen
Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som gjort delar av den amerikanska administrationen stora tjÀnster och dÀrför Àven Ätnjutit, och Ätnjuter, vissa gentjÀnster, hade av allt döma fÄtt information om att Jemen var nÀsta skjutfÀlt. Men nu trÀngde sig Nordkorea emellan. NÄja, shit happens. Men Jemen finns ju kvar och kan bombas senare.
Medeltida trick
Efter Irakkrigen har ett gammalt knep frĂ„n den mörka medeltiden dammats av – religionskriget. Det Ă€r dock viktigt att komma ihĂ„g att enligt retoriken Ă€r det dom, men inte vi, som Ă€gnar sig Ă„t religionskrig. ”Vi” Ă€r istĂ€llet hotade och anfallna. Jag sĂ€ger vi, för vi Ă€r ju med i Afghanistan, gubevars. Fast vi Ă€r ju inte dĂ€r och krigar, utan vi hjĂ€lper till. Stopp ett tag. Hur blev det nu? De krigar, vi försvarar oss, och hjĂ€lper till – i Afghanistan! Vi hjĂ€lper dem som Ă€r dĂ€r och skjuter sönder Afghanistan för att Afghanerna ska kunna bygga upp sitt land. Och sĂ„ skjuter de ihjĂ€l folk godtyckligt, bland annat frĂ„n drönare pĂ„ hög höjd. Allt för att tvinga dem att lĂ„ta sina flickor gĂ„ i skola och lĂ„ta sina kvinnor slippa burka. Dock Ă€r det nĂ„got oklart i skrivande stund, om det godtyckliga dödandet upphör om flickorna fĂ„r gĂ„ i skola? Det finns Ă€ven de, som pĂ„pekar att Ă€ven kvinnor och deras anförvanter dödas godtyckligt. Man mĂ„ste nog betrakta det som minst sagt ologiskt att det godtyckliga dödandet ska pĂ„verka vare sig burkor eller kvinnlig skolgĂ„ng.
Kejsarens nya klÀder
Propagandakriget mot muslimer letar sig lite ovĂ€ntade vĂ€gar. Lars Vilks har utmĂ€rkt sig tidigare, och blivit hyllad, frĂ€mst av socialister, lite tillspetsat för sin oförmĂ„ga att skilja pĂ„ mitt och ditt. Bland annat manifesterad genom uppförandet, utan lov, av ”drivvedsskulpturen” Nimis vid HĂ„le Stenar i Kullabergs Naturreservat. Uppförandet av Nimis Ă€r nĂ„got som hyllas av det kulturintresserade rövslickaretablissemanget, specialiserade pĂ„ att göra sig mĂ€rkvĂ€rdiga genom att tolka ”obegriplig” konst. För oss som Ă€r för dumma för att begripa obegriplig konst gĂ„r naturligtvis jĂ€mförelsen gĂ€rna till HC Andersens fina saga ”Kejsarens nya klĂ€der”. MĂ„nga minns sĂ€kert sagan, i vilken skojare vĂ€vde nya klĂ€der Ă„t kungen. Men bara riktigt kloka personer kunde se tyget. För dumbommar var och förblev tyget osynligt. SĂ„ medan en del ser Vilks som ett geni, ser andra honom som en drivvedskludd, eller varför inte – en vĂ€vare.
Furstarna pekar – konstnĂ€rerna mĂ„lar
Under senare tid har Vilks mest uppmĂ€rksammats i PK-pressen för sina insatser i propagandakriget mot vĂ€rldens 1,6 miljarder muslimer, genom att han gjort en nidbild av profeten Muhammed som rondellhund. Det Ă€r, sĂ„vitt bekant, inte kĂ€nt om Vilks gjort detta pĂ„ uppdrag eller spekulation. Men man behöver nog inte vara sĂ€rskilt konspiratoriskt lagd för att anta att han antingen redan fĂ„tt, eller snart fĂ„r, sin belöning. Möjligen i form av skattefinansierade bidrag, stipendier eller uppdrag, verksamt underlĂ€ttade av nĂ„gon person med goda relationer till det amerikanska militĂ€rindustriella komplexet, direkt eller indirekt. NĂ„, det Ă€r vĂ€l inte sĂ„ konstigt. KonstnĂ€rer behöver ju ocksĂ„ leva. Och sĂ„ har det varit i alla tider – furstarna pekar och konstnĂ€rerna mĂ„lar.
VÄra nÀra och kÀra betalar priset
Det Àr klart att ett sÄdant konstverk som rondellhundsprofeten Àr Àgnat att stÀrka motsÀttningarna mellan muslimer och övriga. Det senaste konstverket har dock den, för oss vanliga mÀnniskor mycket stötande, baksidan att det bidrar till att göra oss till allt mer fullvÀrdig part i religionskriget, nÄgot som krigshetsarna Ä sin sida ser som en fördel. Nackdelen Àr att det riskerar att utsÀtta oss och vÄra nÀrmaste för bÄde kalsongbombare och politiska tjuvlyssnande poliser och sannolikt Àven hemliga tjuvlyssnare av IB-typ. Allt med de bÀsta av föresatser, naturligtvis.
Varför viktigt att krÀnka?
LÄt mig uppehÄlla mig kring rondellhundskarikatyren. Vad finns det för rimlig anledning att göra nÄgot sÄdant? Synen pÄ förbudet att avbilda profeten Muhammed omfattar inte alla bekÀnnare till islam. Alla muslimer Àr inte heller militanta eller kalsongbombare som det lite vanvördiga slanguttrycket tycks vara idag. Och vÀldigt mÄnga sÄvÀl fredliga som militanta muslimer mÄste rimligen bli krÀnkta av en sÄdan bild.
Vi har religionsfrihet. Det innebÀr att vi sjÀlva fritt fÄr bestÀmma om vi ska vara muslimer, kristna, buddhister eller nÄgot annat. SÄ dÄ undrar man ju. En konstnÀr antas ju vara en kÀnslig person som kan uppleva sÄdant som vi andra inte ens kan förnimma.
Oavsett vad man tycker om Vilks i övrigt kan man inte lĂ„ta bli att undra över vad som drev honom att dels avbilda profeten och dels göra det i en sĂ„dan rimligen för alla muslimer sĂ„ krĂ€nkande situation – som en rondellhund? SjĂ€lv Ă€r jag inte sĂ€rskilt religiös men nog skulle jag ta illa upp om nĂ„gon av min religions viktigare symboler behandlades respektlöst. Om inte annat sĂ„ för att man uppfattar den sĂ„rande avsikten.
OsÀmja - de hemligas sÀrintresse
Det rĂ€cker med att inte vara blind och döv för att inse, att det amerikanska militĂ€rindustriella komplexet har ett klart intresse av att öka motsĂ€ttningarna mellan muslimer och icke-muslimer. Att över huvud taget skapa osĂ€mja kan ligga i deras intresse. USA Ă€r ju mer eller mindre nedlusat med, för de amerikanska skattebetalarna, hemliga bokstavskombinat, bemannade antingen med psykopater - eller om den termen inte Ă€r bekvĂ€m – med mĂ€nniskor vars inbyggda moraliska kompass – om de alls har nĂ„gon – tillĂ„ter dem att arbeta med subversiv verksamhet i organisationer, vars existens Ă€r hemlig för dem vars pengar man tar i ansprĂ„k för sin subversiva verksamhet.
Till Kairo
Det Ă€r mĂ€rkligt att finna Lars Vilks, CIA, NSA och Carl Bildt pĂ„ samma sida i propagandakriget. Det hade i alla fall inte jag trott och det tror jag att PK-pressen i vanlig ordning ”glömt” att betona. Men vad Ă€r det för ett konstverk att sitta i Sverige och kraxa och rita krĂ€nkande nidbilder av profeten Muhammed som rondellhund? I en europeisk randstat? Lars Vilks borde naturligtvis sĂ€tta upp dem i Kairo, i riktiga rondeller. Och varför inte resa Nimis mot Sfinxen eller Karnaktemplet i Luxor? PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan ju resten av Lars Vilks liv bli ett enda lĂ„ngt konstverk. Det blir Ă€kta performance!
HÀr kan Bildt med sina nÀra relationer till delar av den amerikanska administrationen göra en insats för sin vapenbroder. Sedan tidigare Àr det kÀnt att Egypten har pÄlitlig polis som sÀkerhetstörstande svensk polis gÀrna samarbetar med. Kanske vicekonungen av Bosnien, som jag sÄg nÄgon fyndigt kalla Bildt, kan lÀgga ett ord för Vilks, sÄ att han kan komma med pÄ en transport med bokstavspsykopaterna till Egypten. De bör gÀrna ta ett lite större plan den hÀr gÄngen sÄ att Nimis ocksÄ ryms.
Vad har vi rÀtt att begÀra?
För att ÄtervÀnda till Bildt, sÄ tycker jag, att en synnerligen motiverad frÄga Àr, vilken lojalitet och vilken prioritering vi har rÀtt att förvÀnta oss av en minister, sÀrskilt en utrikesminister. Om nationens intressen och frÀmmande makts intressen stÄr emot varandra, har vi dÄ rÀtt att förvÀnta oss, och krÀva, att ministern sÀtter nationens intressen i frÀmsta rummet? Naturligtvis, sjÀlvklart, sÀger sÀkert alla.
Men om dĂ„ ministerns egna intressen och nationens intressen stĂ„r emot varandra – hur blir det dĂ„? Jag tror att de flesta, kanske alla, tycker att vi Ă€ven dĂ„ har rĂ€tt att förvĂ€nta oss att ministern sĂ€tter nationens intressen i frĂ€msta rummet. Men blir det sĂ„? Kan vi med fog förvĂ€nta oss att ministern verkligen lĂ„ter sina personliga intressen stĂ„ tillbaka för nationens intressen?
TurkietfrÄgan i rÀtt ljus
Det Ă€r i just detta ljus vi mĂ„ste se TurkietfrĂ„gan i EU. Det Ă€r ju bekant att Bildt Ă€r en sorts politiker som krĂ€ver personlig motivation för att prestera rĂ€tt. Han Ă€r ju kĂ€nd för att ha gjort USA, eller Ă„tminstone delar av deras administration, stora tjĂ€nster. Vem minns inte ”ubĂ„tarna” i svenska vatten, som han kompromisslöst utpekade som Sovjets, i en tid som det skulle visa sig att de över huvud taget inte var kapabla att fĂ„ till nĂ„gra sĂ„dana insatser.
Carl Bildts vurmande för ett Turkiskt medlemskap i EU tedde sig först nÄgot mÀrkligt, tyckte jag. Resten av Europa synes tÀmligen enigt om att det inte medför sÀrskilt mycket gott för Europa om Turkiet kommer med i EU. DÀremot fÄr risken anses betydande för att Turkiets politisk-religiösa oro kan smitta resten av Europa. Det finns ett otillbörligt intresse som skulle kunna förklara Bildts iver att fÄ med Turkiet. USA har historiskt alltid vÀrnat relationen till Turkiet bland annat pÄ grund av dess lÀge mellan oljefÀlten och tidigare Sovjet, numera Ryssland.
Tar hand om de sina
NĂ€r Bildt & Co 1992 valde att skydda den egna platsen vid köttgrytorna genom att gömma sig bakom den fixa idĂ©n med kronförsvaret tvingades 100.000 svenska företag i konkurs. Han blev dĂ„, trots PK-pressens försĂ€kringar om motsatsen, omöjlig som statsminister i Sverige. Men det amerikanska militĂ€rindustriella komplexet tar hand om de sina. Omöjlig som svensk minister, blev deras vapendragare, för att inte sĂ€ga deras femtekolonnare, omhĂ€ndertagen som europeisk om inte fredsduva sĂ„ Ă„tminstone ”fredsmĂ€klare”.
Ăven för en ”fredsmĂ€klare” som Ă€r kĂ€nd för att lĂ„ta Ă€dlare motiv stĂ„ tillbaka för egennyttan kan det finnas skĂ€l att driva TurkietfrĂ„gan. Ett Europa i fred och sĂ€mja behöver ingen fredsmĂ€klare. Ett Turkiskt medlemskap kan dĂ€rför vara, inte bara ett sĂ€tt att tillfredsstĂ€lla sina vapendragare, utan Ă€ven ett sĂ€tt att försĂ€kra sig sjĂ€lv om en framtida plats vid köttgrytorna. Det amerikanska militĂ€rindustriella komplexet skulle med till visshet grĂ€nsande sannolikhet hĂ€lsa en europeisk ofred vĂ€lkommen. Det senare behöver inte vara oviktigt för frĂ„gornas hantering.
Lik i garderoben kan ge nyval
Om den förda regeringspolitiken resulterar i grova misslyckanden som jĂ€rnvĂ€gen och konfiskationen av Ekfors Ă€r det inte otĂ€nkbart att det finns mer av den varan att vĂ€nta sig i media före nĂ€sta val. Om de nyssnĂ€mnda Ă€rendena Ă€r symptomatiska för regeringens kontroll – eller brist pĂ„ kontroll – behöver man inte vara förvĂ„nad om nĂ€sta val inte kommer att ske pĂ„ ordinarie tid.
Landet förtjÀnar bÀttre
Ett Turkiskt medlemskap i EU mÄ vara ett angelÀget intresse för USA och Carl Bildt, men det Àr inte i Sveriges intresse att Turkiet beviljas EU-medlemskap. Svenskarna, och deras barn och anförvanter, ska inte behöva bli kanonmat Ät kalsongbombare och andra terrorister för att hÄlla Carl Bildt kvar vid köttgrytorna. Eftersom utrikesministern förefaller sakna förmÄga att lÄta sina personliga intressen underordna sig landets och folkets bör Fredrik Reinfeldt byta ut Carl Bildt. Landet förtjÀnar bÀttre Àn att ha en utrikesminister som vÀrderar förhÄllandet till frÀmmande makt högre, och sÀtter egennyttan framför förhÄllandet till det egna landet och dess medborgares sÀkerhet.
Om rÀttsvÀsendet hade fungerat i det hÀr landet, som i lÀnder med bÀttre moralisk ordning, skulle Sveriges utrikesminister kunnat vara Ätalad för högförrÀderi. Men med nuvarande ordning Àr ju nÄgot sÄdant inte att förvÀnta sig. Det skulle nÀstan bli lite löjligt om brottslingarna började Ätala varandra. Eller som vi sÀger i Tornedalen: korpi ej syö korpi.
VÀlgödda oppositionspolitiker
Jag har tidigare, under min politiskt naiva och oskyldiga tid, förvÄnat mig över att grova oegentligheter frÄn nationalsocialdemokratin, som skulle utgöra utomordentliga angreppspunkter för en hungrig oppositionspolitiker, ibland ledde till att oppositionen bara tittade bort. Inte ens en KU-anmÀlan fick man till, knappt ens en frÄga till berörd minister.
Men det Ă€r klart – kan man sĂ€tta den egna nationen i andra hand Ă€r det naturligtvis en baggis att frĂ„ngĂ„ sin officiella ideologi och svika sina vĂ€ljare för att göra egennyttiga överenskommelser med sina politiska ”motstĂ„ndare” Ă€ven offrande andra mĂ€nniskor och deras livsverk. (MedstĂ„ndare – vore det ett bĂ€ttre epitet för korrumperade politiker?)
ĂvertorneĂ„ den 2 januari 2011
Mikael Styrman
.
lördag 1 januari 2011
Chefens kompetens viktigare Àn företagsformen
.
(Svar till sign Stoppa smot och heja HV:s kommentar till bloggen ”Privat kontra allmĂ€nt”.)
Hej igen Lennart!
Inte behöver Du Àndra signatur för min skull. Den Àr lite originell bara.
MÄnga gubbar pÄ pappret
Jo, det dÀr kÀnner man ju igen. De stora elföretagen viftar med mÄnga gubbar och stora organisationer. Sen visar det sig att de hade en hel landsÀnda att sköta och nÀr det blir fel hÀr och var visar det sig att de hade alldeles för lite gubbar. Det skulle inte kunna hÄlla pÄ sÄdÀr utan den utbredda myndighetskorruptionen.
NÀr nÄgon klagade pÄ vÄra gubbars arbetstakt förr brukade farsan sÀga att det inte spelar sÄ stor roll hur snabbt de jobbar till vardags. Huvudsaken var, menade han, att de gjorde bra ifrÄn sig nÀr det verkligen gÀllde. Och det gjorde dom.
Ingen förstÄelse för driftstörningar genom skolboken
Det dÀr förstÄr inte politiker som aldrig varit ute i riktigt arbete. TyvÀrr förstÄr inte heller de dÀr praktikanterna som de omger sig med och som kommer direkt frÄn skolorna. Samma gÀller förstÄs för tjÀnstemÀnnen. Har man inte nÄgonsin deltagit i verklig drift tycks det vara svÄrt att förstÄ vad organisationen utsÀtts för vid driftstörningar. De gör istÀllet sina utredningar och kalkyler med samma klara logik som vi brukar skoja om att man rÀknar pÄ kommunala stÀderskor med: om en stÀderska stÀdar ett rum pÄ en timma, dÄ mÄste 3600 stÀderskor stÀda samma rum pÄ en sekund.
Liten skillnad mellan offentligt och stort privat
Sen tror jag inte att det Àr nÄgon större skillnad mellan en offentligt Àgd organisation och ett stort privatÀgt företag. De delar mÄnga egenskaper. En sÄdan Àr de mÄnga nivÄerna som filtrerar informationen. Det har mycket med organisationens storlek att göra. Det beror mycket pÄ att chefen/cheferna numera ofta inte rekryteras inifrÄn verksamheten och dÀrför inte kan den. I ett stort privatföretag rekryterar man teoretiker som inte kan verksamheten, som i bÀsta fall har erfarenhet av nÄgon annan bransch. I en offentlig verksamhet rekryterar man en slÀkting eller en partivÀn till nÄgon och denne kan inte heller verksamheten. Och dÀrmed Àr det kört.
Svaga chefer vÀljer svaga medarbetare
För det mesta har man dÄ rekryterat en svag chef. Och svaga chefer Àr rÀdda för starka och kunniga medarbetare och omger sig dÀrför med svaga medarbetare. PÄ sÄ sÀtt sprider sig inkompetensen som en prÀriebrand nedÄt i organisationen efter att man anstÀllt en svag chef.
Efter stormen Gudrun förundrade jag mig över de mÀrkliga uttalanden som kom frÄn Sydkrafts chefer om att de kunde försÀkra oss att deras nÀt aldrig hade varit bÀttre. DÄ hade vi i decennier förundrat oss över vilka skitlinjer de hade. Jag, som alltid jobbat i en liten organisation, fick det inte att gÄ ihop och frÄgade en klok person om det var möjligt att cheferna kunde tro pÄ det som de sjÀlva sade eller om de stod och blÄljög.
Jag fick följande förklaring:
Ingen mellanchef vill vara den som sÀger att han inte klarar upp sitt fögderi. De kan vara rÀdda, med eller utan fog, för att sÀga att den hÀr skiten kan rasa ihop nÀr som helst om vi inte investerar stora summor genast. Knappast ett önskesvar till den nya chefen som vill visa sig pÄ styva linan och visa upp goda resultat snabbt, för att inom 2-3 Är hoppa till nÀsta jobb, som han inte heller kan sköta. DÀrför svarar alla mellanchefer istÀllet: det Àr tufft, men jag fixar det.
Branschokunnig chef utlÀmnad
Om högsta chefen kan sitt jobb och sin bransch vet han om svaren han fÄr Àr riktiga. Han kan sjÀlv kontrollera om de Àr riktiga och han vet vilka kontrollfrÄgor han ska stÀlla. Om chefen inte har nÄgra branschkunskaper Àr han hÀnvisad till att försöka bedöma sina medarbetare. Inte sÄ lÀtt att byta ut dem om man inte vet om de kan sitt jobb eller inte. Det enda chefen kan vara sÀker pÄ Àr att sjÀlv kan han ingenting och att det gÀller att agera försiktigt sÄ att inte alla andra ocksÄ inser det. Som regel vet medarbetarna det redan men det Àr ju inte en frÄga som Àr föremÄl för öppen diskussion.
SĂ€rskilda krav inom infrastruktur
I en vanlig bransch fÄr det inte sÄ stor verkan. NÀr korven tar slut i korvkiosken kan man dra igen luckan och hÀnvisa kunderna till en annan kiosk. Det Àr inte lika lÀtt nÀr man kör jÀrnvÀg och det gÄr inte alls nÀr man sysslar med eldistribution.
Effektivisering behöver inte vara försvagning
Det Ă€r inte nödvĂ€ndigtvis sĂ„ att man mĂ„ste ”dra in nĂ„gonstans” för att tjĂ€na pengar. I mĂ„nga organisationer kan man utnyttja befintliga resurser bĂ€ttre utan att försvaga verksamheten. Den kan till och med bli bĂ€ttre. Och Ă€r resurserna redan effektivt nyttjade ska man inte Ă€ndra nĂ„got. Som jĂ€nkarna brukar sĂ€ga: If it ain’t broke - don’t fix it!
Det Àr med andra ord inte verksamhetsformen som bestÀmmer. Det Àr om chefen Àr dugande eller inte. Och det problemet hemsöker den offentliga sektorn i minst lika hög grad som den privata.
Inkompetens och korruption fortplantar sig nedÄt
Jag hÄller med om det Du skriver om brist pÄ samhÀllsansvar. Det sprider ju sig ocksÄ som en prÀriebrand över den offentliga sektorn. Men jag Àr övertygad om att det Àr samma fenomen som jag beskrivit ovan. NÀr korruption, ansvarslöshet och oduglighet etablerar sig i toppen har det en otÀck förmÄga att fortplanta sig och förvÀrras nedÄt i organisationen. SÄ nÀr korruptionen har tagit över en struktur mÄste man börja rensa uppifrÄn.
Intressant för övrigt att Du nĂ€mner telefon. NĂ„got Ă„r före ”Gudrun” Ă„kte Televerkarna runt och tog bort reserkraften ur sina stationer. De började ringa och klaga Ă€ven vid aviserade strömavbrott för att de sjĂ€lva hade missat att komma kajkande med reservkraft. Men vi frĂ„gade: hur ska ni göra nĂ€r det blir riktiga avbrott - ska ni komma med elverk dĂ„ ocksĂ„? - Ja svarade de troskyldigt, ljushuvudena. Sen sĂ„g vi hur det gick. Hela Götaland blev utan telefon. DĂ€r satt de pĂ„ telegaragen med en handfull elverk och kunde inte ens ta sig ut till sina stationer. Jag menar nog att ett sĂ„dant policybeslut skulle inte kunna genomföras i ett privat smĂ„företag.
Elmyndigheterna bara ett redskap Ă„t den organiserade brottsligheten
Nu Ă€r ju inte vĂ„r motstĂ„ndare elmyndigheterna utan det Ă€r den organiserade brottsligheten. Elmyndigheterna Ă€r bara ett av flera verktyg som maffian anvĂ€nder sig av för att komma Ă„t oss. Hade det bara varit en schism med elmyndigheterna hade det varit avklarat för mĂ„nga Ă„r sedan. Det har tagit lite tid eftersom politiken fungerar sĂ„ att den alltid följer minsta motstĂ„ndets lag. Med rĂ„dande situation, med utbredd korruption pĂ„ höga politiska och tjĂ€nstemannanivĂ„er, har politiken svĂ„rt att ta itu med korruptionen i de egna leden. Alla har hĂ„llhakar pĂ„ varandra sĂ„ det Ă€r inte konstigt att de försöker lappa bĂ„ten sĂ„ lĂ€nge som möjligt. Det ter sig fortfarande överkomligare att lappa bĂ„ten Ă€n att börja bygga en helt ny. Ăr det dessutom sĂ„ att man inte fĂ„r vara med sjĂ€lv i den nya bĂ„ten Ă€r ju drivkrafterna sĂ„ mycket starkare.
Jag Àr inte beredd att sÀga att den hÀr frÄgan Àr avklarad. Hellre citerar jag dÄ Winston Churchill, som i ett tal efter de allierades landstigning pÄ Sicilien, i juli 1943, förra gÄngen nazismen var pÄ marsch i Europa, sa:
”Now this is not the end.
It is not even the beginning of the end.
But it is, perhaps, the end of the beginning.”
Nu har den organiserade brottsligheten för tredje gÄngen tvÄngsförvaltning av Ekfors nÀt. Varje gÄng med ökad grad av kriminalitet och hÀnsynslöshet. Men jag menar ÀndÄ, att det Àr en kamp som de inte kan vinna, eftersom den inte Àr rÀttfÀrdig. De kan fÄ en och annan delseger, men de kan inte vinna nÄgon slutseger. De kan bara skjuta upp sitt korrumperade systems slutliga sammanbrott. Det finns nÀmligen grÀnser för hur mycket ondska, maktmissbruk och översitteri man kan utsÀtta en mÀnniska för och sedan kunna gÄ vidare som om ingenting har hÀnt.
Fast just nu har jag inte tid att skriva mer om detta. Ett annat, och i vissa avseenden, mycket allvarligare problem Àr att det finns krafter, Àven mycket upphöjda sÄdana, som intrigerar för att blanda in Sverige i ett fullskaligt religionskrig. Det Àr nÄgot som ytterst fÄ svenskar önskar men som vÀldigt mÄnga riskerar att drabbas bÄde oskyldigt och hÄrt av. Det ska jag skriva lite om.
Och TvÄngsförvaltaren, eller kanske bÀttre TvÄngsvandalen, Johan Gullesjö Àr ute och rekryterar en energibranschens IG Farben och det ska jag ocksÄ skriva lite om.
Gott Nytt à r önskar jag Dig och alla andra lÀsare av bloggen!
ĂvertorneĂ„ den 1 januari 2011
Mikael Styrman
.
(Svar till sign Stoppa smot och heja HV:s kommentar till bloggen ”Privat kontra allmĂ€nt”.)
Hej igen Lennart!
Inte behöver Du Àndra signatur för min skull. Den Àr lite originell bara.
MÄnga gubbar pÄ pappret
Jo, det dÀr kÀnner man ju igen. De stora elföretagen viftar med mÄnga gubbar och stora organisationer. Sen visar det sig att de hade en hel landsÀnda att sköta och nÀr det blir fel hÀr och var visar det sig att de hade alldeles för lite gubbar. Det skulle inte kunna hÄlla pÄ sÄdÀr utan den utbredda myndighetskorruptionen.
NÀr nÄgon klagade pÄ vÄra gubbars arbetstakt förr brukade farsan sÀga att det inte spelar sÄ stor roll hur snabbt de jobbar till vardags. Huvudsaken var, menade han, att de gjorde bra ifrÄn sig nÀr det verkligen gÀllde. Och det gjorde dom.
Ingen förstÄelse för driftstörningar genom skolboken
Det dÀr förstÄr inte politiker som aldrig varit ute i riktigt arbete. TyvÀrr förstÄr inte heller de dÀr praktikanterna som de omger sig med och som kommer direkt frÄn skolorna. Samma gÀller förstÄs för tjÀnstemÀnnen. Har man inte nÄgonsin deltagit i verklig drift tycks det vara svÄrt att förstÄ vad organisationen utsÀtts för vid driftstörningar. De gör istÀllet sina utredningar och kalkyler med samma klara logik som vi brukar skoja om att man rÀknar pÄ kommunala stÀderskor med: om en stÀderska stÀdar ett rum pÄ en timma, dÄ mÄste 3600 stÀderskor stÀda samma rum pÄ en sekund.
Liten skillnad mellan offentligt och stort privat
Sen tror jag inte att det Àr nÄgon större skillnad mellan en offentligt Àgd organisation och ett stort privatÀgt företag. De delar mÄnga egenskaper. En sÄdan Àr de mÄnga nivÄerna som filtrerar informationen. Det har mycket med organisationens storlek att göra. Det beror mycket pÄ att chefen/cheferna numera ofta inte rekryteras inifrÄn verksamheten och dÀrför inte kan den. I ett stort privatföretag rekryterar man teoretiker som inte kan verksamheten, som i bÀsta fall har erfarenhet av nÄgon annan bransch. I en offentlig verksamhet rekryterar man en slÀkting eller en partivÀn till nÄgon och denne kan inte heller verksamheten. Och dÀrmed Àr det kört.
Svaga chefer vÀljer svaga medarbetare
För det mesta har man dÄ rekryterat en svag chef. Och svaga chefer Àr rÀdda för starka och kunniga medarbetare och omger sig dÀrför med svaga medarbetare. PÄ sÄ sÀtt sprider sig inkompetensen som en prÀriebrand nedÄt i organisationen efter att man anstÀllt en svag chef.
Efter stormen Gudrun förundrade jag mig över de mÀrkliga uttalanden som kom frÄn Sydkrafts chefer om att de kunde försÀkra oss att deras nÀt aldrig hade varit bÀttre. DÄ hade vi i decennier förundrat oss över vilka skitlinjer de hade. Jag, som alltid jobbat i en liten organisation, fick det inte att gÄ ihop och frÄgade en klok person om det var möjligt att cheferna kunde tro pÄ det som de sjÀlva sade eller om de stod och blÄljög.
Jag fick följande förklaring:
Ingen mellanchef vill vara den som sÀger att han inte klarar upp sitt fögderi. De kan vara rÀdda, med eller utan fog, för att sÀga att den hÀr skiten kan rasa ihop nÀr som helst om vi inte investerar stora summor genast. Knappast ett önskesvar till den nya chefen som vill visa sig pÄ styva linan och visa upp goda resultat snabbt, för att inom 2-3 Är hoppa till nÀsta jobb, som han inte heller kan sköta. DÀrför svarar alla mellanchefer istÀllet: det Àr tufft, men jag fixar det.
Branschokunnig chef utlÀmnad
Om högsta chefen kan sitt jobb och sin bransch vet han om svaren han fÄr Àr riktiga. Han kan sjÀlv kontrollera om de Àr riktiga och han vet vilka kontrollfrÄgor han ska stÀlla. Om chefen inte har nÄgra branschkunskaper Àr han hÀnvisad till att försöka bedöma sina medarbetare. Inte sÄ lÀtt att byta ut dem om man inte vet om de kan sitt jobb eller inte. Det enda chefen kan vara sÀker pÄ Àr att sjÀlv kan han ingenting och att det gÀller att agera försiktigt sÄ att inte alla andra ocksÄ inser det. Som regel vet medarbetarna det redan men det Àr ju inte en frÄga som Àr föremÄl för öppen diskussion.
SĂ€rskilda krav inom infrastruktur
I en vanlig bransch fÄr det inte sÄ stor verkan. NÀr korven tar slut i korvkiosken kan man dra igen luckan och hÀnvisa kunderna till en annan kiosk. Det Àr inte lika lÀtt nÀr man kör jÀrnvÀg och det gÄr inte alls nÀr man sysslar med eldistribution.
Effektivisering behöver inte vara försvagning
Det Ă€r inte nödvĂ€ndigtvis sĂ„ att man mĂ„ste ”dra in nĂ„gonstans” för att tjĂ€na pengar. I mĂ„nga organisationer kan man utnyttja befintliga resurser bĂ€ttre utan att försvaga verksamheten. Den kan till och med bli bĂ€ttre. Och Ă€r resurserna redan effektivt nyttjade ska man inte Ă€ndra nĂ„got. Som jĂ€nkarna brukar sĂ€ga: If it ain’t broke - don’t fix it!
Det Àr med andra ord inte verksamhetsformen som bestÀmmer. Det Àr om chefen Àr dugande eller inte. Och det problemet hemsöker den offentliga sektorn i minst lika hög grad som den privata.
Inkompetens och korruption fortplantar sig nedÄt
Jag hÄller med om det Du skriver om brist pÄ samhÀllsansvar. Det sprider ju sig ocksÄ som en prÀriebrand över den offentliga sektorn. Men jag Àr övertygad om att det Àr samma fenomen som jag beskrivit ovan. NÀr korruption, ansvarslöshet och oduglighet etablerar sig i toppen har det en otÀck förmÄga att fortplanta sig och förvÀrras nedÄt i organisationen. SÄ nÀr korruptionen har tagit över en struktur mÄste man börja rensa uppifrÄn.
Intressant för övrigt att Du nĂ€mner telefon. NĂ„got Ă„r före ”Gudrun” Ă„kte Televerkarna runt och tog bort reserkraften ur sina stationer. De började ringa och klaga Ă€ven vid aviserade strömavbrott för att de sjĂ€lva hade missat att komma kajkande med reservkraft. Men vi frĂ„gade: hur ska ni göra nĂ€r det blir riktiga avbrott - ska ni komma med elverk dĂ„ ocksĂ„? - Ja svarade de troskyldigt, ljushuvudena. Sen sĂ„g vi hur det gick. Hela Götaland blev utan telefon. DĂ€r satt de pĂ„ telegaragen med en handfull elverk och kunde inte ens ta sig ut till sina stationer. Jag menar nog att ett sĂ„dant policybeslut skulle inte kunna genomföras i ett privat smĂ„företag.
Elmyndigheterna bara ett redskap Ă„t den organiserade brottsligheten
Nu Ă€r ju inte vĂ„r motstĂ„ndare elmyndigheterna utan det Ă€r den organiserade brottsligheten. Elmyndigheterna Ă€r bara ett av flera verktyg som maffian anvĂ€nder sig av för att komma Ă„t oss. Hade det bara varit en schism med elmyndigheterna hade det varit avklarat för mĂ„nga Ă„r sedan. Det har tagit lite tid eftersom politiken fungerar sĂ„ att den alltid följer minsta motstĂ„ndets lag. Med rĂ„dande situation, med utbredd korruption pĂ„ höga politiska och tjĂ€nstemannanivĂ„er, har politiken svĂ„rt att ta itu med korruptionen i de egna leden. Alla har hĂ„llhakar pĂ„ varandra sĂ„ det Ă€r inte konstigt att de försöker lappa bĂ„ten sĂ„ lĂ€nge som möjligt. Det ter sig fortfarande överkomligare att lappa bĂ„ten Ă€n att börja bygga en helt ny. Ăr det dessutom sĂ„ att man inte fĂ„r vara med sjĂ€lv i den nya bĂ„ten Ă€r ju drivkrafterna sĂ„ mycket starkare.
Jag Àr inte beredd att sÀga att den hÀr frÄgan Àr avklarad. Hellre citerar jag dÄ Winston Churchill, som i ett tal efter de allierades landstigning pÄ Sicilien, i juli 1943, förra gÄngen nazismen var pÄ marsch i Europa, sa:
”Now this is not the end.
It is not even the beginning of the end.
But it is, perhaps, the end of the beginning.”
Nu har den organiserade brottsligheten för tredje gÄngen tvÄngsförvaltning av Ekfors nÀt. Varje gÄng med ökad grad av kriminalitet och hÀnsynslöshet. Men jag menar ÀndÄ, att det Àr en kamp som de inte kan vinna, eftersom den inte Àr rÀttfÀrdig. De kan fÄ en och annan delseger, men de kan inte vinna nÄgon slutseger. De kan bara skjuta upp sitt korrumperade systems slutliga sammanbrott. Det finns nÀmligen grÀnser för hur mycket ondska, maktmissbruk och översitteri man kan utsÀtta en mÀnniska för och sedan kunna gÄ vidare som om ingenting har hÀnt.
Fast just nu har jag inte tid att skriva mer om detta. Ett annat, och i vissa avseenden, mycket allvarligare problem Àr att det finns krafter, Àven mycket upphöjda sÄdana, som intrigerar för att blanda in Sverige i ett fullskaligt religionskrig. Det Àr nÄgot som ytterst fÄ svenskar önskar men som vÀldigt mÄnga riskerar att drabbas bÄde oskyldigt och hÄrt av. Det ska jag skriva lite om.
Och TvÄngsförvaltaren, eller kanske bÀttre TvÄngsvandalen, Johan Gullesjö Àr ute och rekryterar en energibranschens IG Farben och det ska jag ocksÄ skriva lite om.
Gott Nytt à r önskar jag Dig och alla andra lÀsare av bloggen!
ĂvertorneĂ„ den 1 januari 2011
Mikael Styrman
.
Prenumerera pÄ:
InlÀgg (Atom)