Oisolerade luftledningar ./. belagda ledningar och jordkablar

.
Svar till Anonym kommentar till bloggen ”Förlåt mig!”:

Okunskap! säger Du. Det har Du rätt i. Här döljer sig mycket okunskap. Men jag tycker nog att Din kommentar verkar nog så teoretisk. Åtminstone är den långt ifrån den praktiska verkligheten hos oss som sköter mellanspännings- och lågspänningsnät.


Ledningsgatan har många syften

Du skriver att isolerade luftledningar används för att minska bredden på ledningsgatorna. Det påståendet måste jag ifrågasätta. Åtminstone vad gäller 10 och 20 kV luftledningar. Finns det någon linjemästare som gör så? Följden av ett sådant agerande blir med stor sannolikhet dels att ledningen kommer att skadas av vegetation med tiden och dels att det inte kommer att gå att ta sig fram i ledningsgatan för felsökning och reparation. Det blir fel även på isolerade ledningar och de kan förväntas bli svårlokaliserade, särskilt om inte ledningsgatorna är skötta och framkomliga. Man måste trots allt kunna komma fram i ledningsgatorna även när verkligheten gör sig påmind. Det går inte att vänta fem månader på att det ska bli sommar – om man inte är en av de tre stora, förstås. Nedan en bild som visar hur det kan bli redan med en bra ledningsgata.

Nyröjd men snötyngd ledningsgata – redan innan den minskning av bredden som den anonyme skribenten anger att är ett av motiven för isolerade linor.

Hur blir det med framkomligheten och möjligheterna att reparera, ta fram maskiner och reservdelar m.m. om man ska låta ledningsgatorna bli smalare?

Okunnigt om belagda linor

Även påståendet om att belagda linor används för att erhålla högre motstånd mot intermittenta fel är tveksamt. Det vore nog korrektare att påstå att det görs för att erhålla högre motstånd mot allehanda småfel, intermittenta såväl som vanliga fel.

Belagda linor är långt ifrån en okontroversiell metod i branschen. Det är troligt att kapillärkrafterna kommer att bjuda på otrevliga överraskningar med tiden för den som satsat alltför okritiskt på denna förhållandevis oprövade metod. Motsvarande har som bekant skett med jordkablar och tillverkarna har ännu inte kommit underfund med hur de problemen ska lösas - om de kan lösas. Men då kommer de chefer som förbehållslöst satsat på belagda linor som ett substitut för att sköta sina ledningsnät och ledningsgator att för länge sedan ha flyttat till nästa jobb som de inte heller klarar av att sköta.


Skötselkvalitet viktigare än ledningstyp

Självklart minskar risken för kortslutning med belagd lina. Det hör till saken att den risken inte är särskilt stor på en välskött oisolerad ledning med en välskött ledningsgata. En jämförelse med en misskött ledning eller ledningsgata är inte rättvis. En misskött isolerad ledning är inte heller tillförlitlig. Även med belagda ledare finns korsningar, frånskiljare och transformatorer kvar med de fel som uppstår i dessa.

En av Ekfors linjegator med helikopterkvistade skogskanter.


Belagda linor hjälper mot ofarliga småfel

Som tidigare nämnts är den isolerade ledningen alltid svagare än motsvarande oisolerad och den hjälper mot fel typ av linjefel. Den hjälper mot de lätt lokaliserade och åtgärdade felen. Den hjälper inte mot de resurskrävande felen som resulterar i de långa avbrotten.


Ingen byggmetod allena saliggörande

Det finns ingen konstruktion som är bäst i alla lägen. Istället är belagd lina att föredra på vissa objekt, jordkabel på andra men luftledning med oisolerade linor är att föredra på de flesta ställen.

Det har spridit sig många missuppfattningar om dessa frågor, både inom branschen och bland allmänheten. Oisolerade luftledningar har fått ta stryk därför att Sydkraft försökte hoppa över minst en generations förnyelse av sina anläggningar. Som grädde på moset sparade man bort driftorganisationen och skötte inte ledningsgatorna. Efter hand som det blev uppenbart att det var på väg åt fanders byggde man – före Gudrun - om till belagda linor (BLX) på befintliga stolpar som hade stått sedan 1940-talet – i södra Sverige – med känt resultat.


Enkelriktad kommunikation

Hur kunde man göra så? Sannolikt beror det på dessa stora organisationer med enkelriktad kommunikation. Den enda kommunikationen består av ordergivning uppifrån och nedåt - utan feedback. När man på detta sätt pekar med hela handen, i toppen av organisationen, och den som pekar inte förstår konsekvenserna av om han pekar åt det ena eller åt det andra hållet, och intern kritik inte är tillåten eller åtminstone inte finns, kommer pendeln att slå väldigt långt innan något händer som får den att slå tillbaka. 2005 slog pendeln tillbaka på grund av stormen Gudrun, nu mot en lika extrem ytterlighet med jordkabeldyrkan.


Fel om topplinor

Vad Du sedan skriver om inslagsskyddet (topplinor), eller inledningsskyddet som vi i vår bransch vanligen omnämner topplinorna, är den frågan nog så akademisk vid mellanspänning. Vid de spänningsnivåer som man i Sverige använder isolerade linor på har man inte topplinor eller inledningsskydd över huvud taget, eftersom de inte skulle göra någon nytta där. Det är förvånande att Du inte synes känna till detta trots Dina till synes höga tankar om Din egen kompetens.

På en 24 kV ledning är isolationen mot överslag till jord 125 kV och på en 40 kV ledning är isolationen mot överslag till jord 250 kV. Eftersom en typisk åskurladdning uppgår till 500 kV skulle topplinor vara meningslösa eftersom de skulle leda in åsköverspänningen till fasledaren och dit vill man inte ha den.

På en 145 kV ledning däremot är isolationen mot överslag till jord 550 kV. Därför blir det meningsfullt, på ledningar med högre spänningar, att skydda fasledarna mot åsköverspänningar med hjälp av topplinor och låta dessa ta emot åsköverspänningarna och leda dem till jord. Men i Sverige används inte isolerade ledningar på dessa spänningar så på denna punkt synes Du dessvärre vara felaktigt informerad.


Kabel ingen dans på rosor

Jag tycker att Du redovisar en nog så enögd syn på kabel i förhållande till andra ledningstyper. Visst har kabeln fördelar, men den har också nackdelar som inte till exempel oisolerade luftledningar har.

I ett jordkabelnät ökar förlusterna genom att den kapacitiva (motriktade) strömmen ökar. Det resulterar bland annat i krav på ökad area vid val av kabel för motsvarande överföringsförmåga. I en 400 kV ledning som förses med 25-30 km jordkabel kan kapacitansen öka så mycket att ingen ström fås ut i andra änden av kabeln!


Kostnader för jordkabel

Du påstår vidare att ”Kostnader för jordkabel har vid många studier och praktiska fall visat sig vara lika eller lägre än motsvarande luftledning”. Även det är missvisande. Följande gäller. Om man får bortse från jordkabelns långsiktiga driftsegenskaper är det möjligt att komma ned till, och under, en luftlednings anläggningskostnader. Det förutsätter dock att man är beredd att plöja ned kabeln och blunda för att man är hyggligt ovetande, om både hur mycket plogen har skadat kabeln vid förläggningen och i vilken miljö - vassa material, tjälskjutande sten osv - kabeln har förlagts. Om man gör det accepterar man att en stor andel av den förlagda kabeln på lite sikt med största sannolikhet kommer att uppvisa försämrade driftsegenskaper. Men en fullgod förläggning av ett kabelförband är ALLTID väsentligt dyrare än motsvarande luftledning. Fullgod jordkabelförläggning kräver nämligen byte av, eller behandling av, massorna i schaktet samt antingen användning av rör eller slang och/eller nedgrävning av kabeln.


Stora problem i jordkabelnät

Vad Du även förtiger (eller inte känner till?) är att man har stora problem i mellanspänningsnät som försetts med jordkabel. I dessa uppträder diffusa svårförklarade fel i sådan omfattning och svårighetsgrad att man har svårt att förse dem med fungerande linjeskydd och uppfylla föreskrifternas krav på en anläggning som är säker för person och egendom.

Vi vet att nuvarande generation av götar drabbades av Sydkrafts gravt misskötta luftledningsnät, mest märkbart i samband med stormen Gudrun. Vi vet också, även om det inte är politiskt korrekt att uttala det, att nästa generation götar kommer att drabbas av Eons efter vårdslös förläggning på längre sikt fallerande jordkabelnät. Det är inte säkert att felen på jordkabeln är att föredra framför felen på luftledningsnäten. Bäst vore naturligtvis en elleverantör med god kompetens på höga chefspositioner som förnyar sina anläggningar i tid och lär sin personal att sköta luftledningsnät.

Ekfors helikopter med pilot

Obegripligt om teoretisk kompetens

Av någon för mig obegriplig anledning påpekar Du sedan ”Tyvärr besitter varken Mikael eller hans mannar nödvändiga teoretiska kunskaper på högskolenivå för att göra egna beräkningar på sitt elnät”. Men Herre Gud, vad ska vi med det till? Vår personal utför erforderliga beräkningar på vårt nät vid behov. Om, och när, deras kompetens inte räcker till lejer vi in kompetens utifrån. Det är ju inte precis någon daglig verksamhet. Som en liten upplysande jämförelse har vi inte heller någon astronaut anställd för att framföra bolagets helikoptrar. Vi har inte heller någon sjökapten anställd för att ro ut med bommarna vid bolagets kraftverk - om nu någon vill använda detta mot oss. Det är ungefär den nivån på Energimarknadsinspektionens klagomål på oss.

Ekfors helikopter - utan astronaut

Storleksmässigt motsvarar Ekfors ett mindre lokalkontor hos något av våra stora kraftbolag. Vi jämför gärna vår kompetens och våra resurser med motsvarande nyttigheter vid deras lokalkontor.

Din synpunkt om kompetensnivån är intressant. På den privata sidan kan vi inte använda resurser på det sätt Du indikerar. Men det är ju allmänt bekant att man i Sverige kan finna exempelvis färdigutbildade läkare som spärrvakter i tunnelbanan. Det är väl aldrig så att bakom Din anonyma mantel döljer sig en statstjänsteman inom energisektorn?
 



Rätt medicin mot rätt sjukdom

För att riktigt glänsa med Ditt oförstånd och undanröja varje tvivel om Dina bristande kunskaper på eldistributionsområdet antar Du att jag har blanktråd hemma i bostaden. Nu råkar det vara så att jag anser att man ska tillgripa rätt medicin mot rätt sjukdom. Isolerade ledningar är ofta ett otyg på mellanspänningsområdet men en bra lösning på lågspänningsnäten, således även i hemmen. Kanske Du förstår bättre om jag säger att amputation må vara en etablerad metod vid kallbrand. För den skull är det ingen bra metod att amputera huvudet om man drabbas av mjäll. Fast det finns nog fall där det inte skulle spela så stor roll.

Övertorneå den 25 januari 2011
Mikael Styrman
.