Förlåt mig!

.
(Svar till Anonym kommentar till bloggen ”Ekonomisk redovisning”)

Det här är ett svar på en anonym kommentar. Jag publicerar det för att jag tror att det på ett verksamt sätt kan hjälpa allmänheten i resten av Sverige att se igenom den vrångbild av Ekforsbolagen som media har spridit på den politisk-ekonomiska maktens uppdrag.


Till Anonym:

Vi kanske kan få tips av Dig om vilka de ”många” små kraftbolagen är, som har ”både bra hemsidor och tydliga årsredovisningar” så att vi kan lära oss av dem.

Det finns säkert många bra hemsidor men det här är en blogg och de två har lite olika syften. Bloggen är till för en fri, ocensurerad debatt kring ämnen som svensk medias självcensur inte tillåter en fri diskussion om. Det är ju till och med så, att media inte sällan är maktens megafon och hellre sprider propaganda än berättar hur saker och ting verkligen förhåller sig. Hemsidan används för andra informationsändamål så Du bör inte förväxla min blogg med en hemsida, även om den tydligen stör Dig?

En fin hemsida vore säkert bra för Ekforsbolagen att ha. Det ska vi skaffa så småningom.  Men under de förhållanden vi levt med politiska husrannsakningar och dito processer, upprepade tvångsförvaltningar, tvångsinlösenprocesser, politiskt fängelse osv har vi inte upplevt det som det mest angelägna att lägga ned arbete på. Det vore flashigt och fint. Det gör vi sen när vi inte behöver kämpa med kniven på strupen hela tiden.

Om Du tycker att det jag skriver på bloggen är ”skit” propaganda så kanske Du inte ska hålla på och läsa det. Du verkar inte må bra av det.

Sen skriver Du ”Vad gäller Vattenfalls Europeiska verksamhet skulle jag först vilja ha svar på några frågor från Dig”. Men sen behandlar Du inte alls Vattenfalls verksamhet? Hur blev det nu?

Jag minns inte hur mycket det europeiska avverkningskalaset kostade i slutändan men ett vet jag säkert: Det hade kostat mycket mindre om inte sosseriet hade satt oss i blockad och skickat fram sin torped Sven-Erich Bucht för att försöka utnyttja tillfället till att försöka få omkull oss.

Men jag tror att Du blandar ihop begreppen lite grann. Vi tog en kalkylerad risk med pengar som vi hade tjänat på annan, icke monopolskyddad verksamhet. Så gör man i näringslivet. Ibland lyckas det inte. Det kanske är det vanligaste. Andra gånger lyckas det och då gör man vinst. Dessvärre tycks det vara så att i bägge fallen blir en del missunnsamma sossar som tokiga. Men det är upp till företaget att självt bestämma vad det ska göra. Vi behöver inte arbetarekommunens ordförandes godkännande i förväg.

Med Vattenfalls europeiska verksamhet förefaller det istället vara så, att man satsar monopolskyddade medel i Europa med måttlig framgång. När det inte lyckas skenar både energi- och nätkostnader för Sveriges elabonnenter. Men eftersom det är statlig verksamhet och staten även drar in momsen på de högre priserna så får det hålla på - utan kontroll. Myndigheterna är strängt upptagna med att trakassera och försöka få ihjäl marknadens nästan minsta aktör (Ekfors) i stället för att hålla reda på vad det helt marknadsdominerande Vattenfall ägnar sig åt. Till och med Vattenfall har varit tvångsförvaltare åt Ekfors och skott sig på det.

Det där med listerna verkar ha stört Dig i alla fall. På sätt och vis är det ju nästan smickrande, att Du är så upptagen av att leva mitt liv åt mig, att Du ens kommer ihåg i stora drag vad jag har ägnat mig åt - för nitton år sedan.

För alla andra läsares skull ska jag upplysa om att jag, under en tid då jag inte arbetade på Ekfors, utvecklade ett produktsortiment med färdigbehandlad list och panel. Det gjorde jag med egna pengar - utan några som helst bidrag. Det får man tydligen inte göra. Om man är bidragsparasit däremot som bara satsar allmänna medel kan man få hjältestatus. Jag lade ned projektet av två anledningar. Kronförsvaret 1992 ödelade det mesta av byggmarknaden och tog ihjäl väldigt många sågverk och snickerier vilkas utrustning hamnade i Baltikum, för att rädda bankerna. Den byggmarknad som fanns kvar var osund. Byggföretagen fick bidrag för att sysselsätta folk. Då innebar färdigbehandlad list och panel mindre bidrag åt byggföretagen. Så jag lade ned projektet.

Det är ganska fantastiskt att Du kan komma ihåg att jag bytte motorer på min listhyvel för nitton år sedan! Det hade i alla fall jag glömt. Listprojektet gled mot mer profilerade lister. Då arbetar man bort mer virke och behöver starkare motorer, så jag bytte motorer.

Det verkar Du inte riktigt nöjd med? Hur skulle Du ha gjort? Bytt hela hyveln?

Sedan tycker jag att det är ännu mer fantastiskt att Du har så höga tankar om Dig själv, att Du tror att Du är skickad att på basis av, vad som får förmodas vara skvaller, bestämma hur jag, ute i verkligheten, ska driva MIN verksamhet. Nästan att det är lite självupptaget och inbilskt av Dig.

Nu visste inte jag att jag var tvungen att fråga Dig om lov innan jag började utveckla ett listkoncept för mina egna pengar. Förlåt mig.

Det är inte utan att jag hoppas att Du har fler exempel. Jag hoppas också att en så djärv, kunnig och på allt sätt dugande person klarar av att släppa mammas kjolar och skriva under med eget namn i fortsättningen så att vi även kan studera vad Du har åstadkommit. Jag hoppas att Du inte har varit så upptagen av att leva mitt liv att Du har glömt att leva Ditt eget liv.

Nu har jag svarat på Dina frågor. Hur var det med Vattenfalls europaverksamhet?

Det känns som om vi inte blir vägda i samma vågskål när det läggs mig till last att jag har bytt motorer i min hyvel för nitton år sedan och det jämställs med vad Vattenfall ägnar sig åt ute i Europa för hundratusentals miljoner kronor - idag.

Övertorneå den 17 januari 2011
Mikael Styrman
.