.
Härom dagen berättade media en smått fantastisk historia, som, åtminstone med den ytliga betraktelse vi av naturliga skäl är begränsade till, inte saknar humoristiska poänger. Den tycks ha potentialen att vara en historia åtminstone i nivå med IB-affären eller kanske hellre Stig Bergling-affären.
USA är på jakt efter en 55-årig kubansk "Mata Hari" som lagom till att en rättsprocess inletts mot henne i USA för spioneri, gift sig med en svensk UD-tjänsteman och fått förtur till svenskt medborgarskap och därför inte kan utlämnas till USA. Kanske ett slags inverterat Julian Assange-fall?
Det finns förstås en del skillnader i förutsättningar inför prövningen av rätten till uppehållstillstånd och medborgarskap mellan kubanska "Mata Hari" och de afghanska tolkarna. Särskilt sedan UD uppträtt på Mata Haris sida. Det där kan de afghanska tolkarna lära sig av. Nästa gång får de se till att jobba åt kubanerna. Om det nu blir någon nästa gång? Den kubanska arbetsmarknaden för tolkar med svensk-afghansk översättning som specialitet, och huvudet under armen, lär vara ganska avslagen.
Redan de nu nämnda omständigheterna stimulerar naturligtvis både nyfikenheten och fantasin, men jag fastnar för omständigheten att ett Amerika i skräck, som efter elva års frihetsberövande utan rättegång tvångsmatar fångarna på Guantanamo genom att köra ned en slang genom näsan på dem, på sätt som inte ligger någon nazist-, fascist- eller kommuniststat efter, nu jagar kvinnliga kubanska spioner i 55-årsåldern i Sverige. Det är ju bättre än de flesta spionfilmer. Fullt i klass med Agent 86 Smart som åtminstone de äldre läsarna kan tänkas minnas från TV:s sena sextiotal eller tidiga sjuttiotal.
En kubansk spion i USA - det låter som något som kan sluta hur tokigt som helst. Nästan värre än om vi skulle jaga en maltesisk spion i Sverige. Man kan förstå att amerikanerna lever i en berättigad skräck för en omedelbart förestående kubansk ockupation av USA. Man får verkligen hoppas att det blir slut på de slappa sötebrödsdagarna i de amerikanska gränspassagerna. Detta är en mycket allvarlig situation som kräver kraftigt ökad medelstilldelning och rejält skärpt gränskontroll.
Undrar vad som är värsta fall-scenariot? Kanske att kubanerna köper upp alla hamburgare i New York, på krita?
Nog känns det som om det amerikanska kontraspionaget har fastnat någonstans mellan en tidig James Bond-film och "Fredag hela veckan" eller "Groundhog Day" som den hette på originalspråk, med Bill Murray och Andie MacDowell.
Övertorneå onsdagen den 1 maj 2013
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Kubanska spioner är inget ovanligt alls i Sverige. I det aktuella fallet verkar dessutom den kubanska spionen var gift med någon på UD.
Så denna "ovanliga" historia som skulle kunna tryckas ca. 250 gånger till med nya personer (eller tusentals gånger map. på Saddam Hussein, Ceacescu och andra impopulära diktatorer) är förstås att den trycks.
Lästa i något kommentatorsfält att det var en passning till den världs-infamöse Julien Assange att han minsann borde välja en av damerna som han våldtäktsanklagas av och gifta sig ifall han oroar sig för att utlämnas till USA.
Skicka en kommentar