Suboptimeringens konsekvenser

.
Alla, eller nästan alla, vill göra ett bra arbete. Ibland gör man dock även med de bästa av avsikter sitt arbete för bra. Så bra att slutresultatet blir dåligt.

Det är lite grann av dagens I-landsproblem över det hela men jag blev påmind om detta motsägelsefulla härom dagen när jag skulle packa undan skidpåsen i ryggstödet i vår tyska bil med fyra ringar i logotypen. Skidpåsen är ett fiffigt påhitt. Den gör det möjligt att lasta skidor i bagageutrymmet och låta dem sticka in genom baksätets ryggstöd, in i kupén, utan att smutsa ned bilen. Åtminstone tror jag att det är avsikten.

Men i bästa välvilja, och driven av höga ambitioner, har tillverkarens konstruktörer gjort en så slimmad och elegant lösning att det är mycket krävande att packa in skidpåsen i sitt fack efter användning.

Det borde vara enkelt och elegant att göra. Men det slutar oftast med att skidpåsen byltar ut både mot kupén och bagageutrymmet. De smäckra luckorna som ska hålla påsen på plats bågnar under trycket från skidpåsen som vill kämpa sig ut i friheten. Slutresultatet blir ibland att de likaledes smäckra låsen går sönder och luckan, eller luckorna, blir dinglande till allmänt förtret tills den slutligen antingen repareras för dyra pengar eller helt sonika lossnar till ännu mer harm.

I vissa bilar som vi haft har suboptimeringen resulterat i att vi helt sonika ställt de blöta och ibland kletiga skidorna inne i kupén för att vi inte orkar kämpa med biltillverkarens attrapp.

Det känns märkligt, den stora kompetens som trots allt måste finnas bakom tillverkningen av en modern bil, att man inte inser att en skidpåse, och dess utrymme, inte behöver vara dimensionerade efter vad tio ingenjörer i vita rockar i en uppvärmd och upplyst lokal, väl förtrogna med konstruktionen, klarar av. Den ska istället vara anpassad efter vad en ensam, ibland trött, skidåkare, utan teknisk begåvning, utomhus, ibland i kyla och ofta i dåligt ljus samt utan närmare kännedom om konstruktionen, klarar av.

Men det är nog inte så sällan som det går åt fanders för att någon försökt göra något för bra. Dock finner man endast blygsam tröst i det när man kämpar med sin perfekt konstruerade men näst intill odugliga skidpåse.

Övertorneå måndagen den 29 april 2013
Mikael Styrman
.