”Avregleringen” av Elmarknaden

.

(Svar på kommentar från signaturen ”Stoppa smot och heja HV” till bloggen "Börsmanipulationer inget nytt".)

Jag märker att Du gör Ditt bästa för att vi ska bli lite osams. Men tyvärr, det lyckades inte den här gången heller :-)  Vi uttrycker oss kanske inte identiskt lika. Men vi är nog ganska nära varandra i uppfattning ändå, tror jag.


Enkel räkning blir uppsats

Låt mig bara först påminna om att före ”avregleringen” bestod en preliminär räkning från Ekfors Kraft AB av tre rader (på 1960-talet två rader). En av dessa tre avsåg moms. När politiken och byråkratin nu svamlat med elbranschen femton år uppvisar en preliminär räkning större släktskap med en mindre pocketbok eller åtminstone en liten uppsats än med den ursprungliga räkningen.


Ohelig allians

Naturligtvis var det politikernas fel men det är inte riktigt hela sanningen. Avregleringen, eller 1995 års omreglering som det väl snarare handlade om blev följden av att ett antal oheliga intressen samverkade. De hade delvis gemensamma intressen varför de var i position att gemensamt lura andra men försökte även efter bästa förmåga lura varandra.


Demokratiskt alibi

Jag tycker att det är lite missvisande att använda termen ”politikerna”. Byråkratin eller byråkraterna beskriver bättre den partens sammansättning. Politikerna är ju bara en samling vanliga människor invalda med hjälp av partiernas listor - ett demokratiskt alibi. De är i de flesta sammanhang okunniga, oerfarna, extremt överavlönade personer vars enda uppgift är att trycka på voteringsknappens av partitoppen i förväg bestämda alternativ på kommando. De flesta är dessutom för lata eller saknar eljest förutsättningar för att sätta sig in i de ärenden de ska besluta om. För övrigt ställer det bara till problem om de sätter sig in i frågorna. De ska besluta som byråkratin föreslagit - vare sig mer eller mindre. Har de missförstått sin uppgift äventyrar de sina förmåner. Och då blir det tillbaka till ekorrhjulet och de vill de inte - tro mig.


Kamouflerad skattehöjning

För att återvända till sakfrågan var byråkratins intresse att pressa ned kraftbolagens marginaler och komma i åtnjutande av dem. Men inte för att folket skulle få billigare el - tok heller! Det var för att man skulle kunna öka skattetrycket utan att det skulle påverka konsumenternas totalkostnader. Inbyggt i systemet var därmed försämrade förutsättningar för en pålitlig elförsörjning men med byråkratens självklara logik var inte det byråkratins problem.


Meningslösa leverantörsbyten döljer försämringarna

Elproducenterna ville komma åt mellanhändernas marginal genom att få direktkontakt med kunderna. Med kunderna menas i det här sammanhanget större industrikunder. Inbyggt i systemet var naturligtvis att små hushållskunder skulle komma att betala mer respektive mycket mer. Men naturligtvis skulle de luras att tro att reformen var till för deras fromma. Och för att de inte skulle inse vad som hänt skulle de sysselsättas med meningslöst och krångligt bytande av leverantörer. I den delen var reformen en makalös ineffektivisering av elbranschen. Summan av kardemumman blev att tre-fyra man kom att utföra det arbete som tidigare utfördes av en man. Och ”samhällsnyttan” eller kundernas belöning blev ökade elkostnader.


Fullföljande av 1960-talets socialiseringsbeslut

En effekt, uppskattad av bägge parter, var att man med hjälp av ”avregleringen”, som man i ett utbrott av svart byråkrathumor kallade reformen, skulle skrämma ihjäl ett antal mindre elverk. Allt för att fullfölja socialdemokratins beslut från början av 1960-talet om att slå ihjäl alla elverk utom Vattenfall. Detta beslut lever än och är politikens grundpelare trots att den politiska majoriteten skiftat flera gånger sedan dess.

Detta beslutades för övrigt ungefär samtidigt som apoteken socialiserades - en annan reform som man under senare tid låtsades backa men istället klantade till, eller möjligen saboterade avsiktligt och slutgiltigt. Varför? Mutor naturligtvis. Mer om detta en annan gång.


Konsekvenserna de önskade

När man någon gång konfronterar en ledande politiker med avregleringens konsekvenser  svarar de undfallande att allt inte blev helt lyckat eller att ”avregleringen” fick en del oönskade effekter. Och då vet Du att de inte är ärliga mot Dig. Omregleringen fick precis de effekter som den var tänkt att få. Byråkratin fick mer pengar att slösa bort eller förskingra, skattebetalarna fick högre kostnader utan att förstå att det var politikens och byråkratins fel och hela elbranschen fick skulden.

Du hoppas att det ska bli bättre. Det hoppas jag också men tyvärr blir nog det mesta ännu sämre. Det finns inte så ineffektiv verksamhet att inte en svensk byråkrat kan göra den ännu ineffektivare. Men låt oss inte nedslås av det utan istället försöka hålla oss undan så att vi inte nås av byråkraters och politikers omsorger. Någon uttryckte det helt nyligen mycket bra. När bara vargarna finns kvar så äter de upp varandra.
Så låt oss önska våra politiker och byråkrater - Good Hunting!

God Jul till Dig också ifall vi inte hörs av!

Övertorneå den 21 december 2011
Mikael Styrman
.