.
Så har ännu en kommit ut ur det blå skåpet. Enligt SVT:s Text-TV vill ”demokratiministern” Birgitta Ohlsson att hot mot politiker ska straffas hårdare. Det skulle synliggöra och legitimera den orättvisa inför lagen som redan i praktiken råder: En rättvisa för politiker och människor med goda politiska kontakter - en annan för människor utan. Det är ett ganska naturligt förhållande eftersom många människor är myglare till sin natur och politiker i synnerhet ofta är det.
Det är naturligt, i tider av skenande politisk korruption och rättsröta, att hot ökar mot politiker som inte gör sitt jobb eller som är ohederliga. Men det är inte anledning att bedöma hot mot ofta kriminella politiker hårdare än hot mot vanliga och ofta betydligt hederligare medborgare.
Jag tror dessutom att det finns anledning att se detta fenomen som en övertrycksventil. Hur ska politiker veta att deras fräckhet och deras tjuvaktighet har gått för långt, om inte medborgarna får ge uttryck för besvikelse och frustration under ganska fredliga former? Då blir tonen i umgänget mellan dels politikerna och deras korrumperade rättsväsende och dels medborgarna, som de föregående tillsammans plundrar, tämligen svart-vitt. Det leder till att det saknas gråtoner eller nyanser, mellan dels politikernas bild av samhället som en blomstrande, och inte minst säker, framtidsutopi med utbrett välstånd för alla, fulländad rättssäkerhet, på väg mot den ljusnande framtid och dels medborgarnas ultimata uttryck för missnöje i form av stormning av Bastiljen med åtföljande giljotinering av politikerna och den övriga maffian.
Jag säger inte att ett sådant samhälle nödvändigtvis är sämre. Det är möjligt att det är en fas vi måste gå igenom för att komma till rätta med banksters och korrumperade politiker, domare, åklagare och övriga maffia-fotsoldater i administrationen. Men samhället kommer att bli svårförutsägbart och svårtolkat när nyanserna förloras.
För bevarad demokrati och för att motverka korruption och rättsröta är det nödvändigt att ständigt kämpa mot alla korrumperande element och förslag. Det är svårare i Sverige än i andra länder eftersom svenskarna i så hög grad är konflikträdda, och politikerna i så hög grad korrumperade, att det knappt är möjligt att ens hålla prov- och nomineringsval i de ”demokratiska” politiska partierna, eftersom politikerna fuskar så förbannat för att ta sig fram till köttgrytorna.
Vid nästa regeringsombildning, bör Fredrik Reinfeldt, om han får tillfälle att göra några fler regeringsombildningar, ändra Birgitta Ohlssons taburett så att hon istället blir antingen ”Anti-demokratiminister” eller ”Politisk Säkerhetsminister”. Det skulle bättre beskriva Birgitta Ohlssons syn på demokrati och hennes sätt att fullgöra sitt uppdrag.
Mutholm fredagen den 17 januari 2014
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Mikael läs bloggen cornocupia!!
Om vad som sägs om Haparanda kommuns
Satsning på barents arena oj oj!
Som om Sthlm satsat 133 miljarder ja miljarder
På 1 arena ...
Även på dagens samhälle sajten!
Sven-Erik bucht stolt? Hmm
Insändare från Avpixlat.
Öppet brev till ledande representanter för svenska journalister
Jag vänder mig främst till framträdande mediaprofiler som Jan Helin, Peter Wolodarski, Thomas Mattsson chefredaktörer för några av våra största tidningar samt cheferna för Sveriges Radios Ekot, P1-morgon och Studio Ett. Inte att förglömma cheferna för TV-kanalerna, eftersom de alla har ett särskilt ansvar för det rådande mediaklimatet i Sverige.
Jag har sedan tidiga tonår så gott som dagligen följt media. Jag har inte gjort någon vetenskaplig undersökning men jag har ett mycket gott minne och anser mig kunna konstatera att åren kring 1968 blev av en vattendelare för utvecklingen inom media. Dessförinnan ägnade man sig åt vad journalister borde göra, nämligen att nyfiket undersöka företeelser i samhället, granska makthavare och sakligt rapportera aktuella händelser. Därefter blev journalismen alltmer vänsterinriktad och agendastyrd.
I början av 70-talet talade jag med ett par moderata journalister som berättade om rådande förhållanden på journalisthögskolan. Där var det i det närmaste omöjligt att framträda som moderat eller borgerlig på grund av den rådande starka socialistiska paradigmet vid skolan. Många av de som då var elever är numera chefer på olika håll inom massmedia och den starka vänsterlutningen inom journalistkåren bekräftas gång efter annan i SOM-undersökningar.
Om man är lyhörd och någorlunda påläst märker man nästan varje gång man tar del av traditionell media att nyhetsvärdering och vinklingen av nyheterna är starkt påverkade av vänster- och MP-preferenser. Resultaten från SOM bekräftas ständigt. Dagligen noterar man att högst relevanta fakta väljs bort eftersom de inte passar in i den ”anbefallda” tolkningen av verkligheten.
Även de journalister som inte är vänster eller MP är påverkade av decennier av socialistisk åsiktsdominans och aktar sig noga för att gå utanför den politiskt korrekta åsiktsfållan. Stora delar av journalistkåren uppvisar så ett närmast sektliknande beteende.
I ett öppet demokratiskt samhälle vore det rimliga att ta en ärlig och sansad debatt om sakfrågorna. I stället för det ägnar man sig systematiskt åt att klistra olika nedsättande etiketter på dem som har ”fel åsikter”. Det är en allt annat än demokratisk inställning. Dessa klichéartade etiketter används högst godtyckligt i det uppenbara syftet att tysta motståndarna hellre än att bemöta dem i sak. Beror detta möjligen på att ni saknar bärande argument?
Traditionella media har sedan länge vant sig vid ett närmast oinskränkt åsiktsmonopol. Att det nu via internet finns flera oberoende opinionsbildande sajter som tillhandahåller den information som detta monopol pixlar gör uppenbarligen monopolisterna starkt frustrerade. Nu senast hängde Expressen ut ett antal kommentatorer på Avpixlat. Tyvärr kunde jag konstatera att ett antal av dessa kommentarer var minst sagt olämpliga, för att inte säga direkt stötande. Undertecknad, som är en av de uthängda, har dock inte skrivit något som är etiskt tveksamt eller osakligt. Ni tillåter er att från era elfenbenstorn kasta nedsättande omdömen mot medborgare som utnyttjat sin yttrandefrihet medan ni pixlar uppgifter om grova förbrytare. Var finns balansen, var finns rim och reson?
Det fria ordet är det enda som berättigar er bransch. Yttrandefriheten borde därför var er främsta ledstjärna, men istället för att värna den bedriver ni en slags åsiktscensur genom att med alla medel och utan hänsyn till dem som drabbas attackera alla med avvikande åsikt. Dessutom är det svårt för vanliga medborgare att bemöta er eftersom ni kontrollerar vad som publiceras och ser till att på ett eller annat sätt få sista ordet.
Jag utmanar vem som helst av er på debatt om dessa frågor under former där båda sidor får lika stort utrymme. Vågar någon anta utmaningen? Om så inte är fallet får jag mina farhågor bekräftade om att ni inte är annat än intellektuella och moraliska dvärgar.
Bertil Malmberg (alias Nils Dacke)
Malmö till Kalix
I höstas härjade det en kille i Malmö och Lund som rånade och hotade sina offer med skruvmejsel och kniv. Igår fick jag Malmö tingsrätts domstolsprotokoll tillsänt mig via mejl. Denna rånare utförde sina missgärningar där jag och mina barn brukar vistas, vi var rädda. Eftersom den etablerade media aldrig ger mig/oss hela sanningen så får man ta saken i egna händer och söka information själv.
Den tilltalade är Ali Sattar Jabbar Jabbar 94-04-24-, medborgare i Irak. Hans vårdnadshavare är Sattar Abed och Ruqaya Abulhussein.
Ali Jabbar har genom stämningsansökningar som kom in till tingsrätten i slutet av januari och början 2012 stått under åtal för ett stort antal fall av personrån i Lund och Malmö.
Genom deldom den 22 februari 2012 har Ali Jabbar dömts för totalt 22 fall av rån, sju rånförsök, fem fall av övergrepp i rättssak, en grov stöld, en stöld, ett bedrägeri och ett ringa narkotikabrott. Tingsrätten bedömde straffvärdet för samtliga gärningar till motsvarande fem års fängelse och efter beaktande av Ali Jabbars ungdom bestämdes påföljden till sluten ungdomsvård ett år och fyra månader.
Deldomen har av åklagaren överklagats till Hovrätten över Skåne och Blekinge med yrkande om att det utdömda straffet ska skärpas. Deldomen har vid tidpunkten för denna dom inte vunnit laga kraft.
Ali Jabbars föräldrar har bestritt solidariskt betalningsansvar utifrån påstående om att jämkning i första hand bör ske till noll kronor. Ali blev skjutsad till Kalix där han framlever sina närmsta år på SIS ungdomshem, Johannisberg.
Mitt förslag vänd på rutten. Mellan tummen och pekfingret Malmö-Kalix, man kommer ungefär till Rom på samma antal mil sedan kan han bäst han vill ta sig vidare till Irak.
Nu är det skador för 400.000 på JB i Kalix
- See more at: http://petterssons.bloggsida.se/politik/malmo-kalix-eller-irak#sthash.TfDNR1tn.dpuf
Det är klart att hotbilden blir vassare när politikerna beter sig på ett sätt och fattar beslut som ter sig helt främmande för de väljare på vilka de lagom till valdagen har lyckats blåsa upp ett solsken i röven så att de ska bli valda och sedan agerar på ett helt annat sätt och enbart i självintresse. Klart att väljarna blir förbannade och det naturligtvis med all rätt. Man måste ju få ställa lögnarna till svars. Och klart att politikerna i sin tur känner att stämningen inte blir den bästa när de gång på gång ertappas med att ha nävarna alltför djupt nere i syltburken.
Men politikernas syn på det hela är ju att de inte har gjort något fel (dålig självinsikt och dåligt minne), då blir det precis som i Orwells "Djurfarmen", att vissa individer är mera jämlika än andra individer....
Skicka en kommentar