men verkar inte veta hur bitarna ska läggas.
I Stockholm, där trådbussar en gång funnits, skulle de passa utmärkt även idag.
Även tunnelbana är ett underutnyttjat alternativ för att lösa stadens trafikproblem.
Resurserna går istället åt till att förlänga NK-Expressen - Världens dyraste spårväg, tvärs över stan, trots att inga befintliga konstruktioner är dimensionerade för att bära spårvagnar.
Och stora resurser går åt till att förlägga en förbifartstrafik, som inte existerar, i tunnlar.
Kanske det inte bara är FOI* och ISP** som suttit på Clas på Hörnet?
Även Stockholmsmoderaternas ledning och byggindustrins representanter kan ha suttit lite för mycket på Clas på Hörnet för att det ska vara riktigt bra för stockholmarnas plånbok.
I Kaunisvaara däremot, där man tar sig för att investera 6-7, så småningom 10-11 miljarder i en gruva, förmodligen med andras pengar, utan att ha löst frågan om hur transporterna ska ske, vill moderata infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd att man ska göra det med ”Tråd-Tradare”.
 |
| "Tråd-Tradare" |
Det är mycket möjligt att det är en jättebra idé för något som ska gå i kommersiell drift om 10-20 år. Men i Kaunisvaara är det fråga om ett nystartat gruvföretag som hoppas kunna gå i kommersiell drift inom något år. Knappast rätt projekt att börja experimentera med oprövade lösningar. Kan vi få höra namnet på den krutuppfinnare som kommit på den underbara idén och viskat den i ministerns öra?
Problemet med transporterna från Kaunisvaara är inte drivkällan. Det finns bra och fungerande lösningar på det. Problemet är att det inte finns några transportlösningar med tillräcklig kapacitet, tillräcklig bärighet.
Enligt Teknikens Värld, som i sin tur citerar Wards Auto, fanns det redan förra året 1,015 miljarder bilar i världen = ettusenfemtonmiljoner bilar. I skrivande stund hittar jag ingen uppgift om antalet lastbilar men bara i lilleputtlandet Sverige fanns det 4 342 782 personbilar och lätta lastbilar samt 527 260 tunga lastbilar. Om vi försiktigtvis antar att relationen är densamma mellan antalet bilar och lastbilar även i
 |
| Trådbuss Vilnius |
4 342 782 / 527 260 = 8,24
1 015 000 000 / 8,24 = 123 231 813 tunga lastbilar i världen.
Det finns menar jag, anledning att förmoda, att det är betydligt fler tunga lastbilar i relation till antalet personbilar i världen än vad som gäller i Sverige.
Det här är intressant för att bedöma den miljöpåverkan som lastbilarna som ska transportera Kaunisvaaramalmen kommer att innebära. Det är med andra ord ganska uppenbart att antalet Kaunisvaara-lastbilar kommer att vara en bråkdel av felmarginalen i tillgänglig statistik.
Att föreslå en ”Tråd-Tradar”-lösning i Kaunisvaara är därför en jättebra, om än oprövad lösning på ett problem som inte finns. Det erbjuder däremot ingen lösning på existerande problem. Det här börjar likna sann socialdemokratisk politik anno 2012.
I Pajala finns inget problem med hög miljöbelastning på vägarna. Det finns det däremot i Stockholm. Flera gator i Stockholm bedöms hälsovådliga för människor - särskilt barn - att vistas vid. Systemet med trådbussar i städer är väl beprövat och finns i trafik på många håll i världen.
 |
| Trådbuss Vancouver |
Jag tror att Stockholmsmoderaternas ledning ska åka tillbaka till Clas på Hörnet, och ta infrastrukturministern och byggindustrin med sig, för att diskutera hur man kan använda de pengar som en utbyggnad av NK-Expressen skulle kosta till att istället konvertera busstrafiken i Stockholm till miljövänligare trådbussar.
Övertorneå den 11 mars 2012
Mikael Styrman
*) Totalförsvarets Forskningsinstitut
**) Inspektionen för Strategiska Produkter
.
25 kommentarer:
Det blir intressant att se hur hon ska få tråd tradarna att fungera i verkligheten, Finns det pengar till en väg är ju en fråga trots dessa skatter ?
Utlandsnyheter
A new record price in Sweden
Gasoline: 15.43 € / l
2012 will go down in history as a record. But no record of the positive kind for us consumers. For now turned, the sixth time this year, a new record in petrol prices,a liter of 95-oktaningt fuel goes for 15.43 SEK = 8,73 USD gallon
Yesterday they raised large petrol companies price of petrol again. An increasewhich means that the Swedish record price adjusted up another step. In just over two months, gasoline prices increased by 1.25 per liter.
Of course, hung even diesel price by the elevator up, and a liter now costs 15.14 - also the new Swedish record. The price of ethanol (E85) remains at a constant level of 10.38 and later on got a raise was on 2 January.
What then are the price of? Well, the 15.43 that is most tax. Gasoline tax,environmental tax and VAT eat up 8.74 kronor for each liter. Whoever convertsnumbers into units see that 56 percent goes to the state - the rest, 44 percent, thepetrol companies. And that's about the same on the diesel side. Of 15.14 crownsprotrude 7.69 (51 percent) in road tax.
Det finns inte pengar till vägar i Norrbotten trots gruvindustrins = "Statens" enorma vinster,
Ur Motornyheter från bytbil.com söndagen den 11 mars 2012
Sverige satsar för lite på vägar
Ett lands infrastruktur är som en kropps blodkärl – är de kackiga så börjar det bli skadligt. Att Sverige hamnar i botten när det gäller investeringar i vägnätet är något som pekar mot att det kommer att bli problem i framtiden.
Under de fyra senaste åren har Portugal, Spanien och Nederländerna varit de länder som lagt mest pengar på sitt vägnät. Det visar de senaste siffrorna från intresseorganisationen Euroconstruct. Vill man hitta Sverige på den listan får man dra pekfingret neråt i raderna och först på plats tolv av 15 återfinns vi.
Det är Dagens industri som rapporterar om utvecklingen
– Tittar man på vägar och järnvägar så ligger vi 70 procent under den europeiska nivån. Vi kommer att ha skruttigare infrastruktur än vad Europa har när de kommer igång med högkonjunktur igen – vi kommer att halka efter, säger Vinnova-analytikern Jan Edling till Di.
När det kommer till infrastrukturinvesteringar har Sverige lagt en betydligt lägre andel av sin BNP än andra europeiska länder – och det sedan mitten av 90-talet. Socialdemokraterna har tagit fram egna siffror där det framgår att Sverige skulle behöva öka sina investeringar i järnväg och vägnät med 15 miljarder om året, bara för att komma upp i nivå med resten av Europa.
Jan Edling har bjudits in till riksdagen av Socialdemokrater för att delta i ett expertseminarium och där lägga fram sin sammanställning. Han menar att samtliga infrastrukturområden borde prioriteras.
– Med de här satsningarna skulle vi kunna skapa intressanta infrastrukturprojekt för de globala företagen.
Kanske är Claes på Hörnet dagens motsvarighet till Mosebackes Hilmers Konditori.....?
Det verkar som att de "tänkande" när som helst kan ta Dan Ekborgs plats som uppfinnaren i Lorry som besöker Patentverket och som alltid får avsluta sina avvisade besök med orden "jag tänkte inte på det"
Svar till Anonym:
Clas på Hörnet....dagens Hilmers Konditori, från Mosebacke Monarki?
Ja, varför inte?
Jag har varit där många gånger, mest i mindre sällskap, och främst i syfte att avnjuta den goda maten och insupa den trevliga atmosfären. Jag har faktiskt någon gång iakttagit en del kotterier där och kommit på mig själv med att tänka: undrar vad de pratar om?
Men nu vet vi ju. Tråd-Tradare, Tvångsförvaltningar i Tornedalen, Etanolodlingar i Afrika, Kärnkraftstillsyn, Krematorium Stockholm, NK-Expressen, Långvariga vapenaffärer och samarbeten med diktaturer, som finns och funnits, men ändå inte. Undrar just hur mycket av galenskaperna och dubbelmoralen som vi bevittnar som har sin upprinnelse på ”Hilmers Konditori”?
Det tycks onekligen vila någon slags Lorry-förbannelse över våra makthavare. Det kanske är hämnden för att de inte fick använda namnet Lorry utan var tvungen att kalla filmen för Yrrol? Huvaligen om det är så. Tänk om vi styrs av en regering och en administration, dömd att för evigt bete sig som ett avsnitt av Lorry? Hittills har inte mycket framkommit som talar mot en sådan teori...
Man bör nog använda beprövade transportmetoder, då man befinner sig nära Polcirkeln.
Framförallt inte blanda in Stockholms-baserade politiker.
Sammantaget ser utvecklingen ut att gynna Tornedalen.
Vi får räkna med att Kaunisvaara-fyndigheterna bryts fram mot 2031. Kanske görs fler fynd i området som förlänger.
På finska sidan startar brytning i Hannukainen-gruvan 2014 med beräknad slut 2028.
Thyssen Krupp flyttar sin rostfria stålproduktion till Torneå, Outokumpu.
Smältverken i tyska Krefeld och Bochum stängs. Totalt 1500 jobb försvinner i Tyskland och Sverige. Synergieffekterna beräknas till 225-250 miljoner euro per år från 2017.
Det kommer troligen att behöva nyanställas i Torneå.
Pyhäjoki kärnreaktor norr Jakobstad börjar nu byggas. Klar 2020.
Olkiluoto 3 blir klar i år.
Olkiluoti 4 byggs. Klar 2020.
Bergrum för använt kärnbränsle ska iordningställas i anslutning till Olkiluoti-reaktorerna. Ett stort jobb.
Det som är besynnerligt är, att gruvan i Kaunisvaara har köpts upp till 95 % av norrmän, kanadensare, finnar och britter enligt Dagens industri. Svenskarna är inte intresserade eller saknar ekonomiska medel?
I förra inlägget spekulerade du, Mikael, i miljöeffekterna från gruvbrytningen. Brittiska SRR Consultings tekniska rapport på 188 sidor ser dock relativt positivt på saken.
Bilden i stort talar för att Tornedalingen har alternativ till att sitta kvar på skotern under den korta sommaren.
Martin
Svar till Martin:
Ja, åtminstone kortsiktigt finns inga andra alternativ. Långsiktigt kan naturligtvis finnas. Bilväg, Järnväg eller Linbana. Det finns, och har funnits, många och långa linbanor i industrin. Vet inte om det finns linbanor för så tungt gods? Men det är nog en dimensioneringsfråga. Fundamenten kan byggas med hjälp av frusen vinterväg. Järnväg är typiskt sett överlägset för tungt gods på grund av sin förmåga att utjämna och fördela stora punktlaster. Väg kräver, i detta av tjällossning varje år hemsökta landskap att alla dåliga massor byts ut mot högkvalitativa bärlager. Detta är bekant, och tillämpas regelbundet, av finska vägbyggare men tycks vara helt okänd kunskap för svenska vägbyggare. Spåren förskräcker när man studerar de ”fyra parallella diken”, med sina till sand nedmalda, allt för mjuka, bärlager, som försåtligt, eller inbilskt, kallas väg i Sverige. Ska Kaunisvaara-malmen köras med traditionellt byggda svenska vägar kommer det garanterat att bli pajaskonster av alltihop.
Hur det går när man blandar in Stockholmpolitiker ser man om man studerar deras trafik. London t ex är, beroende på hur man räknar, kanske 14 ggr större men trafiken fungerar bättre. Staden har minst 14 stora järnvägsstationer som man knappt märker. Stockholms enda får breda ut sig och ödelägga stadskärnan med sina tidigare vackra stränder och vattendrag. Kommunens budget används till att hålla politiker och byggbransch på gott humör istället för att lösa trafikinfarkten på ett klokt sätt.
Ja, kanske blir det fler fyndigheter som bryts. Ett problem med Kaunisvaara är väl annars den korta beräknade brytningstiden. Den kan leda till att bygden och befolkningen sugs ut istället för att blomstra. Förutsättningarna är ju inte de bästa i Pajala. Pensionärer varken jobbar i gruva eller gör barn. Kör knappt skoter. Så malmen måste brytas av någon annan.
Hur den ena eller andra investeraren grundat sitt ställningstagande är svårt att veta. Särskilt nu när finansmarknaden är i obalans av att våra politiker trycker pengar som besatta. Svenska investerare, pensionsfonder, banker m fl har ju periodvis uppvisat en böjelse för att investera i flashiga men verklighetsfrånvarande projekt i Baltikum, Spanien och Grekland istället för att investera i små lokala inhemska samhällsnyttiga projekt. Åter andra har satsat på guldgruvor i Kanada, Australien, Guinea m fl avlägsna platser på vilka gruvor ibland funnits, ibland inte. Kanske gagnar det ingen att spekulera så mycket i det just nu. Men förhållandet är naturligtvis ändå intressant.
Man vet ju av erfarenhet, även utan konsultutredningar, hur det ser ut där man har haft ett dagbrott. Ödeläggelsen blir total. Men rätt skött nog ganska lokal. Järnmalmsbrytning är väl inte lika nedsmutsande som utvinning av vissa ädlare metaller, vilket väl inger visst hopp?
forts följer.
Svar till Martin, forts
Läget och avsaknaden av infrastruktur kan tydligen uppvägas av att det är fråga om ett dagbrott. Världskonjunkturen styr. Våra politiker har länge och målmedvetet pumpat upp en allt större luftbubbla, med sedelpressen. Med hjälp av den har man skrämt upp priserna på olika råvaror. Det är något som varje högkonjunktur gör och det pågår tills priserna blir så höga att högkonjunktur förbyts i lågkonjunktur. Nu har det pågått så mycket längre med sedelpressens hjälp. Lyckas politikerna hålla kollapsen stången går nog Kaunisvaara-investeringen väl. Spricker bubblan blir det naturligtvis svårare. Då avgörs nog vad som händer, åtminstone i det korta perspektivet, av hur långt man kommit med investeringarna. Spricker den världsekonomiska bubblan kan det ta länge innan Kaunisvaara-malmen bryts. Men då kommer vi alla att ha mycket större och mer näraliggande bekymmer.
Den stora frågeställningen är om bygden ska blomstra eller om bygden ska sugas ut genom jobbpendling som en koloni. Samma frågeställning finns i Kiruna, kanske även i Gällivare/Malmberget. Den ”storsvenska” inställningen tycks vara att gynna rovdrift. Man ökar brytningstakten och satsar inte på några lokala samhällen. Den utvecklingen kan ändras om bygden företräds av starka och kunniga politiker som kan jobba med annat för näsan än kortsiktig egen vinning. Ser man mot den bakgrunden sig om i bygden så ser det inte hoppfullt ut.
Svar till Mikael.
Vi får inför hotet från okunniga och naiva politiker inte drabbas av panik. Vi måste stålsätta oss!
Hannukainen-gruvan ligger bara 3 mil från Kaunisvaara. Där bröts på 80-talet.
Produktionskostnaden i Hannukainen för koncentrerad järnmalm (69 %) är 31,86 USD per ton.
I Kaunisvaara hela 58,80 USD per ton. Det är ju helt ny brytning och lång transport.
För 1000 kg 69 procentig järnkoncentrat av bra kvalitet bör man få 1000-1200 USD.
Rimligen bör det gå ihop.
Att norrmän köpt 40 %, finnar 9 % och svenskar bara 5 % av Kaunisvaara kan hänga ihop med att Northland Resources är noterat på Oslobörsen, samt att finnarna sneglar på möjligheten att förse det blivande stålkombinatet i Torneå med råvara?
Martin
Svar till Martin:
Det är naturligtvis ett hot som man aldrig kan ta på för stort allvar...
Priset avser i hamn, lastat, i Narvik, eller vad?
Är det sådana prisrelationer så ser det ju onekligen lovande ut, så här långt.
Då borde det ju kunna klara sig även när pyramidspelet säckar ihop?
Vad är den beräknade transportkostnaden med bil, uttryckt i kr/tonkm?
Vad är den beräknade transportkostnaden med järnväg, uttryckt i kr/tonkm?
Hela järnvägsinvesteringen, om det blir en sådan, ska ju betalas på - vad? - 15-20 års brytning?
Hur stor uppskattar man att hela den brytningsvärda fyndigheten är?
Det kanske ändå ska byggas en stump järnväg som ansluter till den finska järnvägen?
Det är klart att utan en alternativ försäljningskanal via Sverige är ju försäljningssitsen försvagad...
Priset som Martin anger på 1000-1200 USD per ton förefaller våldsamt överdrivet om man jämför med exempelvis LKAB där man 2010 producerade ca 26 miljoner ton (varav ca 80% eller 21 miljoner ton färdiga pellets) och på denna produktion hade en försäljning på ca 25 miljarder SEK i järnmalmsrörelsen. LK:s malm har 66% järnhalt och betingar då ett snittpris på ca 960 SEK (ej USD) per ton. Kaunisvaaramalmen betingar knappast ett högre pris än detta.
Enbart transporten från Kaunisvaara kommer sannolikt att hamna på runt 100 SEK per ton (ca 200 kr per mil x 30 mil t o r och beräknad nyttolast om 60 ton per ekipage) och därifrån skall den sedan vidare till Narvik, naturligtvis i mån av transportutrymme på malmbanan.
Det är osäkert vilket utrymme som finns på malmbanan med tanke på att LK planerar att öka sin produktion med ca 40% till år 2015. Om det blir trångt om utrymmet så lär knappast LK köra Kaunisvaaramalmen till Narvik särskilt billigt. I värsta fall finns inget utrymme alls och malmen måste transporteras ut från Svappavaara på annat sätt.
Lite våghalsigt måste man tillstå att det är att sätta igång projektet utan att ha säkrat upp logistiken i förväg och till vilka priser transporterna kan ske. Idag vet man ju exempelvis inte hur fordonskombinationen skall se ut som ska transportera malmen från Kaunisvaara till Svappavaara. Sjunker malmpriserna till en rimligare nivå kan hela projektet bli totalt olönsamt och explodera som en luftbubbla.
Mest synd blir det nog om alla dem som bor nära den tilltänkta färdvägen där ett fordon med totalvikt om ca 90 ton skall passera var 5:e minut dygnet runt under 365 dagar per år. Dessutom skall det passera ett tomt fordon i andra riktningen lika ofta. Gamla pensionärer med brevlådor/postlådor belägna på mosatt sida om vägen som bostaden tillrådes att trimma rullatorerna och höja livförsäkringarna.
Vägsträckan kommer att bli nödvändig att förstärka kraftigt, främst över alla myrmarker där det kanske ligger risbäddar i botten under vägbanken för att förstärka bärigheten. Hur transporterna kommer att påverka de hus som är belägan intill den tänkta färdvägen återstår att se men det kan knappast bli på något positivt sätt.
Risken är väl att det i stugorna blir väldigt likt Kurt Olssons Television när hela huset skakar och Arne konstaterar att det inte är jordbävning utan Stockholmståget kl 13:08 som passerar.....
Anonym 5.35
Du har rätt. Jag tog en uppgift om 0,54 USD per pound från en prislista på nätet. Ursäkta mig!
Consultfirman räknar med 240 US c per dmtu (dry metric ton unit)fram till år 2015. Det ska uttydas som 240 USD per ton.
Jag gissar, att priset avser lastat på fartyg.
Transportkostnaden per ton järnkoncentrat från Kaunisvaara till fartyg i Narvik, Fagernes blir 26.4 USD. Det inkluderar inte vinst och aktier för det Joint Venture företag som ska bildas för att sköta transporterna.
Två intressenter förhandlar om detta med Northland.
Kaj ska byggas i Fagernes liksom skjul för förvaring av koncentratet efter avisning.
Lastbilar och vagnar, lok för järnvägen ska leasas. Kostnad 145 miljoner USD.
Brytning avser perioden 2013-2028. Efterarbeten till 2032. (Kring 2025 kanske brytning i Pellivouma)
Den brytningsvärda fyndigheten är på 707 miljoner ton. Gråberg som går till avfall är 542.2 miljoner ton.
Järnmalmen är alltså 164.8 miljoner ton.
Det concentrerade tonnaget är 59.1 miljoner ton.
Järnet i concentratet är 40.8 miljoner ton.
Brutovinst 8375 miljoner USD.
Produktionskostnader 3491 miljoner USD.
Kapitalkostnader 891 miljoner USD.
Nuvärde (8 % ränta) 1465 miljoner USD.
Internränta 33.3 % (avkastning på investeringen)
Detta ur tekniska rapporten 1 juni 2011 med reservation för mina små kunskaper i engelska och gruvtekniska termer.
Martin
Svar till Martins inlägg 6:26:00
Transportkostnaden som jag angav var för sträckan Kaunisvaara - Svappavaara, 15 mil enkel väg och milpriset kalkylerat något högre än ett normalt långtradarekipage som brukar ligga runt ca 170 kr per mil.
Om projektet ska anskaffa eller leasa t ex egna lastbilar etc så får man räkna att de kommer att kosta rätt mycket i och med att det är kvalificerade specialfordon med bland annat extra dollyvagnar för att fördela axelvikten. Jag skulle kunna tänka mig att en fordonskombination av bil, dollyvagn och släpvagn samt lastskäppor kan komma att hamna på ca 3,5 mkr per styck.
Vid en kalkylerad kapacitet per fordon inkl tid för lastning och lossning, raster, skiftbyten för förare och serviceuppehåll kan varje fordon knappast hinna med mer än maximalt 3 resor per dygn mellan Kaunisvaara och Svappavaara. Utöver de ca 85 fordon som då hela tiden måste vara i drift för att klara detta om man utgår från en nyttolast om 60 ton per ekipage så måste man ha en överkapacitet att sätta in vid större reparationer, haverier, dikeskörningar eller andra olyckor. Om den överkapaciteten kan beräknas till ca 20% innebär det att man måste ha drygt 100 fordon sammanlagt till ett anskaffningsvärde av ca 350 miljoner SEK.
Den årliga körsträckan kan beräknas till ca 33.000 mil per fordon som skall köra 3 vändor per dygn mellan Kaunisvaara och Svappavaara under 365 dygn per år. Om reservfordonen nyttjas jämnt fördelat blir körsträckan ca 27.500mil per fordon och år. Ca vart 3:e år måste i vart fall dragbilarna bytas ut men troligen även dollyvagnar och släpvagnar för att behålla driftsäkerheten och ett någorlunda presentabelt utseende hos fordonsflottan.
Säg att restvärdet efter 3 år och 82.500 mil är i mycket gynnsamma förhållanden 1 miljon SEK per fordonskombination så innebär det en nettokostnad av 2,5 miljoner SEK per fordonskombination bara i värdeminskning under en 3-årsperiod x 100 fordon = 250 miljoner SEK.
Verksamheten säger vi skall pågå i 15 år vilket då innebär att endast lastbilskombinationerna under verksamhetstiden kommer att kosta 250 miljoner SEK x 5 perioder = 1.250 miljoner SEK i värdeminskning och i dagens penningvärde. Detta kan jämföras med kalkylerade leasingkostnader på 145 miljoner USD = idag ca 1.000miljoner SEK.
Till detta skall läggas leasingränta och sedan tillkommer även leasingkostnader för lok och vagnar som skall frakta malmen vidare från Svappavaara till Narvik.
Leasinggivare är knappast jultomten vilket indikerar att man kan ha kalkylerat med alldeles för låga leasingkostnader?
Tack för den utförliga kalkylen, Hur ser andrahandsmarknaden ut för sådana specialfordon ? Sjukfrånvaro, Hemma med sjukt barn, Pappa/Mammaledig mm ska även räknas med, Var hittas förare ? Tur man inte köpt aktier i Northland.
Om oljepriset går kraftigt upp, Vad beräknas ett sådant fordon ta per mil ? Får dom köra på lågskattad gruvdiesel ?
Svar till Anonym:
Vad som kommer att hända är vad som händer helt naturligt i slutet av varje högkonjunktur och som inte är så märkvärdigt - om inte inbilska och omdömeslösa politiker går och fingrar i det.
Till slut så blir priserna på råvaror och tjänster så höga att nästan inga investeringar lönar sig. Då faller efterfrågan och priser tills balans uppstår.
Övergången kan bli smärtsam. Denna gång har nationalstaterna ödelagt sina möjligheter att verka som konjunkturutjämnande moderator genom sina strävanden att förlänga högkonjunkturen i evig tid och upphöja den till himmelska höjder genom att dopa den med gratispengar.
Produktionskostnaden består till 45 % av kostnader för transporter.
Gruvan ligger illa till.
Men vid Northlands nyemmission i slutet av feb på 2,2 miljarder kr satsade 170 norska investerare. Endast 20 svenska deltog. Svenska staten uteblev.
Fjärde AP-fonden tackade nej, eftersom dess uppdrag är att skapa avkastning och inte göra investeringar som har ett näringspolitiskt syfte enligt fondens presschef.
Källa Industrinyheter.se
Martin
200:- mil, Nog får dom väl lura någon dum åkare att satsa på sådant fordon och köra för de pengarna, 400:-/mil är nog en mer realistisk kostnad.
27.500 mil x 200:- = 5.500.000:- x 3 år = 16.500.000:-. Jag tror inte att dom behöver leta särskilt länge för att hitta en kö med åkare som vill ha den typen av körning. Men efter vad jag kan förstå så har man tänkt att göra ett joint-venture med en eller flera partners, sannolikt Scania på lastbilssidan och kanske även leverantören av lok och vagnar.
Anonym verkar bra på att räkna ?? Räkna bort alla kostnader då så vi får se slutresultatet, De flesta åkare kan inte det tyvärr ! Inte du heller.
Svar till Anonym:
Hur menar Du nu? Vem kan inte räkna? Syftar Du på mig? Jag har inte uttryckt någon åsikt alls i frågan. Men jag överväger att göra det. Är det vad Du laddar inför? Så tänkte jag skriva. Sen läste jag en gång till och tyckte mig förstå att det inte syfte på mig utan på den anonyme skribenten.
Det blir ju lite onödigt löjligt det här. ”Anonym tycker att Anonym är bra på att räkna, men Anonym kan inte räkna, inte Du heller.”
Det går ju inte att föra någon vettig debatt när Ni är så fega allihop att ingen vågar sätta ut sitt namn. Ingen står för någon som helst åsikt. Och Ni vågar inte ens hitta på en någotsånär unik pseudonym så att man kan adressera ett inlägg till någon. Hur har det här landet kommit att bli fullt av sådana bottenlöst odugliga och ynkliga fegisar? Har Ni släckt ordentligt i rummet? Täckt över fönstrena? Gömt Er och datorn under en filt? Sitter mamma och håller Er i handen för att Ni ska våga uttrycka en åsikt över huvud taget? Stänger Ni av skärmen när det passerar en bil på gatan? - Skärp Er nu för fan!
Jag skall göra dig till viljes Micke så att du kan hålla lite ordning på debatten!
Anonym onsdag 10:08, i fortsättningen Albert, lämnar svar till Anonym torsdag 8:19.
Nu är det ju så att mitt enda konstaterande är att det inte lär bli svårt att hitta en lång kö av åkare som är villiga att investera och börja köra när de kan köra in 5.500.000:- per ekipage och år.
Ifall det skulle vara lönsamt eller inte för åkaren att hoppa på det tåget har jag aldrig uttryckt någon åsikt om, vilket Anonym torsdag 8:19 felaktigt tycks tro.
Om åkarna är dåliga på att räkna så förefaller ju Anonym torsdag 8:19 vara dålig på att läsa, alternativt dålig på att begripa det han läser. Men ni kanske kan komplettera varandra på ett bra sätt, åkarna kan inte räkna riktiga kalkyler och Anonym torsdag 8:19 kan inte läsa alternativt begripa vad som står i avtalen.... det blir säkert finfina affärer.
Albert har fortfarande inte presenterat kostnadskalkyl, Det låter fint med 5,5 in/år. Lura inga stackars åkare att investera.
Till Anonym fredag 3:43
Den som eventuellt kan vara intresserad av den där körningen får väl göra egna kostnadskalkyler, det är inte min uppgift att producera några sådana.
Du måste vara dum i hela huvudet om du tror att jag har tagit som min uppgift att lura någon till att investera?
Jag bara konstaterar att det förefaller vara en med åkarögon sett attraktiv körning. Jag är själv inte åkare och har ingen anknytning till Pajalaprojektet men jag har tillräcklig erfarenhet av hur åkare kan resonera för att dra den slutsatsen att många av dem bör se det som attraktivt.
Albert, Tack för din kommentar om mitt huvud, Vill bara ge ett realistiskt motvarning mot ditt glädjeresonemang om intäkter, Det sitter fina herrar och ger sådana siffror och löften till unga nystartade åkare som tyvärr går på det och jobbar sig till konkursens brant, Efter som du bara kan ge + siffror så undrar jag vem av oss som är dum i hela huvudet som du säger ?
Till Anonym lördag 8:20
Du verkar ju inte kunna resonera kring eller ge några siffror överhuvudtaget så, när det gäller frågan om vem som är dum i hela huvudet, får väl den omständigheten tala för sig själv tills du har bevisat motsatsen.
Som jag har skrivit tidigare så verkar det ju inte som det kommer att bli några åkare som ska ta hand om transporterna mellan Kaunisvaara och Svappavaara då det verkar som det verkar att man har tänkt att göra ett joint-venture med en eller flera partners, sannolikt Scania på lastbilssidan och kanske även leverantören av lok och vagnar.
Skicka en kommentar