Psykvården i pseudodebatternas förlovade land

.
l Sverige pågår, eller borde pågå, en diskussion om hur vi ska göra med psykvården. Den psykvård som stängdes av psykiatriutredningen, under ledning av riksdagsmannen och tidigare civilministern Bo Holmberg, senare landshövding i Södermanland, en tid innan hans hustru, Anna Lindh, mördades på NK av ett psykfall, och Holmberg söp ihjäl sig av sorg.

Psykvården i Sverige, liksom i många andra länder, har en diger historik , kantad av kränkningar , grova rättsövergrepp och tortyr. Lobotomeringar och elchocker är några exempel på den "vård" man tillhandahållit av "barmhärtiga" skäl bakom lykta dörrar , för att i brist på bättre att göra, tvinga sina patienter till skenbart lugn och tystnad.

Ännu i våra dagar är psykvården fri från insyn och tillämpar delvis metoder som påminner om urinvånares medicinmäns hokus-pokus . Och allt döljs bakom sekretess, som i sin tur skyddas av makthavare som av och till nyttjat psykvården, liksom i dåvarande Sovjetunionen, till att bryta ned samhällskritiker, oliktänkande, dissidenter eller människor som bara värjer sig mot kriminalitet och övergrepp från den av grov brottslighet delvis infiltrerade och övertagna offentliga sektorn.

Som exempel kan nämnas Palme-kritikern , Alf Enerström, som genomskådade Olof Palme och tidigare och tydligare än andra varnade för hur farlig han var, för folket och landet. Numera vet vi alla, även om de troende ännu förnekar det, vilken roll Palme egentligen spelade i Bordellhärvan med dess utnyttjande av unga omhändertagna flickor och genom sitt dubbelspel med USA, sönderbeskattningen av och utdrivningen av dugande företagare ur landet med hjälp av över 100 % beskattning, för att nu bara ta några exempel.

Enerström bröts ned av det socialdemokratiska maktetablissemanget med psykvårdens hjälp.

En annan som blivit drabbad av den politiskt servila men oupplysta psykvårdens omsorger är Thomas Quick, som efter diverse grova övergrepp blev dömd till sluten psykiatrisk vård . Väl i psykvårdens händer blev han ett lovligt offer , eller ett lämpligt instrument , för att skylla , eller "klara upp", ett betydande antal mord med. Metoderna var till Säter knutna medicinmäns hokus-pokus-terapi som egentligen syftade till att skydda verkliga mördare genom att skylla morden på Thomas Quick.

Otaliga är historierna, sanna såväl som skrönor, om människor som med hjälp av falska läkarintyg, på mäktiga intressens begäran, förpassats till ett liv som bortglömt och neddrogat eller medicinskt stympat kolli inom den slutna psykiatriska vården. Det är skräcken för ett sådant öde, och överhetens möjligheter att tillgripa sådana övergrepp , som gör ämnet så svårt att hantera för den breda allmänheten.

För nomenklaturan däremot är skräcken större för att deras övergrepp och brottslighet ska avslöjas, vilket för deras del försvårar en konstruktiv debatt om psykvården. Man vill helt enkelt inte röja upp i psykvårdens mörka hemligheter. Det är också den troligaste anledningen till att Säter , med stöd av nomenklaturan , motsätter sig en flytt av Quick till en annan institution. Det är knappast rädslan för vad som ytterligare kan komma fram om behandlingen av Quick, som motiverar Säters ovilja att låta honom flytta. Det är snarare rädslan för att skapa prejudikat, vilka riskerar att luckra upp skyddet för övriga mörka hemligheter som döljs inom Säters väggar. Annars borde naturligtvis Säter med tillfredsställelse hälsa, att Quick kunde få en alternativ bedömning och behandling på en annan institution. Om Säter inte har något att dölja finns det knappast någon anledning att motsätta sig en sådan förändring.

Alla övergrepps moder är bristen på insyn, möjligheten till hemlighetsmakeri. Psykvårdens starka ställning , innebärande skydd mot insyn, måste brytas upp för att öka medborgarnas/patienternas rättssäkerhet och möjliggöra en psykvård, som allmänheten kan känna förtroende för. En psykvård som kan ge människor, vilka verkligen är sjuka, behövlig vård och hjälp.

l jakten på mordoffer som kunde kopplas till Thomas Quick sparades ingen möda. Hela skogssjöar tömdes och bottensedimenten silades. Om ens hälften av denna möda hade använts till att gräva upp begravda hundar inom psykvården hade vi varit på god väg mot en frisk psykvård.

Allmänhetens skräck för övergrepp genom psykvården , måste mötas genom att korruption och annan brottslighet inom den offentliga sektorn bekämpas. Allmänhetens skräck för övergrepp från överheten får inte som nu resultera i, att sjuka inte kan få hjälp och istället tvingas leva i misär.

Ett viktigt steg för att upprätta en fungerande psykvård är därför att öppna psykvården för insyn.

Börja lämpligen med att flytta Thomas Quick från Säter och ta reda på vilka mörka hemligheter som döljs inom Säters väggar.

- Vem skyddar Säter , och varför?

Gulag-Kolmården fredagen den 12 oktober 2012

Mikael Styrman

.

Islamotobi eller sunt förnuft?

.

l evärderliga tider har religionen använts av försigkomna psykopater till att kuva, utnyttja och plåga mindre försigkomna människor. Det har skett med eller utan samarbete med den mer "världsliga" makten. Kristendom och Islam hör inte till de oskyldigaste i sammanhanget. En lista över förtryck av människor som skett med stöd av religionen skulle bli ofattbart lång och ofattbart grym.

l Sverige har vi numera vridit oss ur den kristna religionens förtryck. Kristendomen finns för den som vill ägna sig åt den, men har inte längre möjlighet att förtrycka den som inte vill hänge sig åt den. Det är religionsfrihet.

Tyvärr har det religiösa förtrycket delvis ersatts av andra religioner: socialism, kommunism, fascism och nazism,, vilka samtliga delar vissa av de tidigare religionernas mörka sidor, såsom att vara till för de ledande skikten, inbillande den övriga befolkningen att religionen är osjälvisk och på så sätt rättvis eller står över sådan överväganden.

Nu, när vi i det närmaste befriat oss från religiöst fört ryck, kommer det människor hit i betydande antal från den islamska världen. En del flyr från religiöst förtryck, från tutande i lurar och ylande från torn, från tvingande krav på att ligga med pempan i vädret fem gånger per dag, från krav på att upphöra med all verksamhet under bönestunder , från kvinnoförtryck, från olika bestialiska metoder att dominera andra människor samt från medeltida metoder att under omänskliga former straffa och plåga andra människor.

Andra flyr inte från religionen men väl från förföljelse eller eljest svåra levnadsförhållanden. Men de har tillsammans det gemensamt, att de drar med sig sin religion hit, vare sig de vill det eller ej.

Jag känner olust inför detta. Jag har kunnat, och kan, se hur toleranta islamska länder med religionsfrihet är en bristvara medan länder där religiöst förtryck påtvingas andra finns i överflöd. Kanske kommer detta att gå att hantera, så som den självutnämnda "kultureliten" i de stora tidningarna gör gällande. Men jag tror inte det. Verkligheten talar ett annat och tydligt språk. Och kultureliten uttalar sig ofta utan vare sig kunskaper om ämnet eller utan att förstå vad de egentligen säger . De är bättre på att plocka upp politiskt korrekta slogans som är i ropet just för stunden.

Jag tror, att "islamofoberna" har rätt. Släpper vi in islam i vårt sekulariserade samhälle kommer det inte att gå att kontrollera. Vi kommer ganska snart att åter vara utsatta för religiöst förtryck.

Vill vi inte leva under religiöst förtryck måste vi hitta en metod, helst demokratisk, att hantera islam. Det kan visa sig bli svårt att hantera islam demokratiskt, om majoriteten av befolkningen så småningom bekänner sig till en tro som visar sig vara dominant, eller i vilken dominanta människor kommer att utöva avgörande inflytande. l så fall innebär den demokratiska vägen också på sikt det religiösa förtryckets väg. Återstår i så fall att välja mellan att leva i religiöst förtryck, eller leva i frihet, men med en odemokratisk hantering av islam.

l Tyskland på 1920- och 1930-talen trodde "de upplysta klasserna" sig om att kunna hantera nazismen.  Numera vet vi hur det gick. Vi kan och bör lära av historien. Riktigt alla våra förfäders misstag behöver inte upprepas.

Gulag-Kolmården fredagen den 12 oktober 2012 

Mikael Styrman

.

Kärnkraften och miljöministern

. 

Kärnkraften, ett fåtal anläggningar, kan vid ett attentat ödelägga 60 % av vårt industri- och fastighetskapital för tid och evighet samt, inte minst, orsaka ett ofattbart mänskligt lidande.

Det finns tusentals anställda på kärnkraftverken men ingen säkerhetsorganisation samtidigt som Sverige bedriver ockupationskrig i den muslimska världen. Vem som helst kan ta sig in när som helst och göra vad som helst i 38 timmar , eller mer, trots att alla landets kärnkraftverk kan ödeläggas på en kvart.

Miljöminister Lena Ek har inte gjort sitt jobb. Hon har bara slickat grädden av tårtan. Det finns ur moralisk-, ansvars-, och allmän rättssynpunkt bara två alternativ:

Antingen så avgår Lena Ek eller så avgår hela regeringen.

Ingen har rätt att kräva att någon över huvud taget ska göra sitt jobb om regeringen

och Lena Ek kryper undan från det här. Det måste i så fall vara den ultimata korruptionen och det slutliga beviset på förfallet.

Det här är så allvarligt att regeringen bör överväga att avgå oavsett hur Lena Ek gör .

Gulag-Kolmården fredagen den 12 oktober 2012

Mikael Styrman

.