Hur blev det så här?

.
Hur kunde de svenska demokratiska politiska partierna så totalt spåra ur och förfalla - till toppstyrda maffiaorganisationer, i vilka kunskap och kompetens är en belastning för den som vill ge sig in i politiken, och i vilka osjälviskt lydande och total lojalitet med partiledningen är det enda som premieras och kan befrämja en politisk karriär?

Förmodligen kommer Vilhelm Moberg sanningen nära när han beskriver den mänskliga naturen i boken "Din stund på Jorden". Avsnittet nedan handlar om en fastighetsmäklare som ser tillbaka på sitt liv, men det är naturligtvis nästan lika träffande för en politiker:

"Det var fyllt av problem...av människors tvister i affärer, av deras försök att föra varandra bakom ljuset, deras strävan att bedraga varandra på lagligt sätt, att utnyttja varandras okunnighet och godtrogenhet för ekonomisk vinning, deras försök att skaffa sig pengar som de inte ville förtjäna med eget arbete."

Där finns nog förklaringen till ledande politikers beteende.
 
Att det sedan blev så att partierna, och deras listor, blev så starka att inte väljarna har möjlighet vare sig att rösta fram en klok person eller att välja bort en korrupt och egennyttig politiker, beror sannolikt på att de som skrev grundlagen själva hade kommit till makten med hjälp av partiorganisationerna och därför ville se om sitt hus, oavsett vilka konsekvenserna skulle bli för sammansättningen i riksdagen och riksmötets relativa hederlighet.

Därför fick vi en grundlag, som klippt och skuren för "demokratiska" organisationer med samma värderingar och drivkrafter som Camorran och Ndranghetan.

Gulag-Kolmården måndagen den 22 oktober 2012
Mikael Styrman
.