.
Dagens Nyheter skriver idag, torsdagen den 4 oktober 2012, ett mycket intressant uppslag på ekonomisidorna om TeliaSoneras äventyr i forna Sovjetrepubliker. Bland annat ifrågasätts om vinsten uteblir samt flaggas för svårigheterna med att verka i totalitärt styrda länder.
De väckta frågeställningarna är naturligtvis ytterst motiverade. Det ligger naturligtvis i farans riktning, när hel- och halvstatliga företag, hemmahörande i korrumperade statsskick som det svenska, leker företagare och satsar i korrumperade och totalitärt styrda länder, som de forna sovjetstaterna, att vinsterna hamnar någon annanstans än de rätteligen hör hemma.
Vinsten uteblir nog inte. Den hamnar nog bara där den var tänkt att hamna - i fickorna på TeliaSoneras funktionärer och Karimovregimen samt i förekommande fall deras kollegor i grannländerna.
Men för TeliaSonera uteblir nog vinsten. TeliaSoneras ansvarsbefriade statliga och institutionella ägare kan nog fördra detta med jämnmod. Det var ju aldrig meningen att det skulle bli några vinster i TeliaSonera. Det skulle bara se så ut.
De enskilda, privata, minoritetsägarna i TeliaSonera är nog ungefär samma fårskock som tidigare sparade i Ericsson och som även efter emissionernas extrema utspädning förväntade sig att Ericssons aktiekurs skulle stiga till fornstora dagars nivåer. De hittar snart något nytt att förlora sina pengar på. Vad sägs om Nokia? Eller kanske det går att köpa in sig i någon stor arena som de kommunala krutuppfinnarna nu har pippi på att plöja ned skattebetalarnas pengar i. Det är ju en "het" bransch som det säkert är lätt att få någon "analytiker" att hissa till skyarna. Säkert finns det ännu någon kranskommun runt Stockholm som ännu saknar en arena av London-kaliber.
Gulag-Kolmården torsdagen den 4 oktober 2012
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar