Det vetenskapligt belagda eller inte belagda

 .

Än en gång rasar striden om klimatförändringen, eller klimatkrisen som det verkar kallas just nu. Vad är belagt och vad är inte belagt? Vad vet vi och vad tror vi oss veta?

Vad menas egentligen med vetenskapligt belagt? Jag menar att vi - var och en - kan bilda oss en uppfattning i frågorna. De flesta av oss är ju inte forskare. Hur vet vi då att något är vetenskapligt belagt? Det finns ingen måttstock, inga beslut, inget facit. Men det finns rapporter, en del trovärdigare än andra. 

Så här har jag uppfattat att man kommer fram till att något som detta är vetenskapligt belagt.

Vi har ett stort forskarkollektiv som är försiktiga med att rusa in i förhastade slutsatser. Ett mindre antal övertygade och övertygande deltar aktivt i debatten för och emot i media. I takt med att debatten förs och rapporter inkommer som talar i den ena eller andra riktningen förflyttar sig kollektivet i endera riktningen.

En sak stör mig med den här åsiktsbildningen. Det går inte att utläsa i hur hög grad åsiktsförskjutningen styrs av insamlade fakta och hur mycket som är en konsekvens av en rädsla, eller ångest, hos forskarna för att vara felaktigt positionerad. Det gör det svårt att veta hur mycket av åsiktsförskjutningen som egentligen är följden av inhämtad kunskap och hur mycket som är en följd av rädslan för att tycka något annat än majoriteten.

Som vanligt finns också ett tilltagande åsiktsförtryck mot dem som landat i ”fel” åsikt.

Jag vill nog mena - även om det är att ställa saker och ting på sin spets - att trots många generationers insamlade kunskap, all litteratur och alla lärosäten till trots, sker och tillkännages åsiktsbildningen till stor del ungefär som den alltid har gjort och förenat med stor försiktighet, rent av ångest.

Det finns en del på sin tid stora frågor som vi kan roa oss med att jämföra dagens vetenskapliga ställningstaganden med. De har skett i andra tider än nu, men det har funnits lärda män då också. Att tillkännage en ”felaktig” uppfattning var farligare då, men upplevs nog inte ofarligt idag heller. ”Nya” åsikter kan exempelvis vara svårförenliga med finansieringen av forskningen och hur en åsiktsförskjutning påverkar anställningen är nog en fråga som är ständigt närvarande.

Tänk exempelvis på de följande frågorna som i sin tid varit svårhanterliga för vetenskapen - på grund av religiös och/eller politisk påverkan på forskningen.

Är Jorden i Universums centrum eller är det Solen som är i centrum?

Är Jorden platt eller rund?

Finns det kvinnor och män som umgås med Satan och samlas i Blåkulla?

Åtskilliga tiotusentals människor torterades och mördades, brändes på bål eller dränktes, av människor som kanske mest av allt var rädda för att själva anklagas. Även häxprocesser kunde ske med viss vetenskaplig approach, som exempelvis kan nämnas flytprov.

Det är lätt att att åberopa att något är vetenskapligt belagt, men det är inte alltid lika lätt att veta vad som är resultatet av vetenskap och vad som är utslag av rädsla eller anpassning till vad som är bekvämt och ofarligt. Det gällde då och det gäller nu.

Falun torsdagen den 10 november 2022

Mikael Styrman

.