IKEA ödelägger Haparanda

.

Näringslivet ödeläggs

Etableringen av IKEA i Haparanda åstadkommer en ödeläggelse av det privata näringslivet. Man kan jämföra det med att släppa lös en västkusttrålare i en insjö, det går fort, den tar allt och det blir nästan omöjligt att reparera skadan.

Tidigare fanns ett privat näringsliv och en handel väl i nivå med den inte särskilt stora köpkraft som fanns på orten. Följderna av IKEA-etableringen börjar vi kunna urskilja nu. IKEA försvagar ekonomin så mycket för ett stort antal lokala butiker att de tvingas stänga eller går i konkurs.

Tidigare har skett en lokal förmögenhetsbildning som möjliggjorde investeringar i Haparanda utifrån lokala beslut. IKEA-etableringen medför att denna lokala förmögenhetsbildning upphör och istället sker utanför kommunen, till och med så långt bort som i Holland.

Haparanda blir därmed, redan i ett kort tidsperspektiv, helt beroende av beslut som fattas utanför kommunen.


Nyttigare branscher hamnar i skugga av handeln

Fokuseringen på handeln och IKEA har ställt övriga branscher med högre löner och mer kvalificerade tjänster, ofta kvinnliga eller könsneutrala tjänster, i skuggan. Kvalificerade tjänster genererar ofta avknoppningseffekter i form av nya företag och mer jobb. Avknoppningseffekterna från de förhållandevis lågavlönade deltidstjänsterna i handeln torde vara näst intill obefintliga.


Stora infrastrukturinvesteringar till ingen nytta

Vad ligger det för samhällsekonomi i att företagare luras att överinvestera? I kölvattnet på stora investeringar som inte grundar sig på jordnära kalkyler följer konkurser och social misär. Det innebär ingen samhällsekonomisk fördel att obehövliga lokaler byggs i stor utsträckning. Koncentration av dagligvaruhandeln utanför stadskärnan leder till ökad miljöpåverkan och försämrad livskvalitet hos de pensionärer som i Haparanda utgör en dominerande invånargrupp. Om dagligvaruhandelns struktur istället anpassades till invånarnas behov blev följden istället fler lokala butiker.


Illusionerna kolliderar med verkligheten

Priserna på lägenheter och villor har sjunkit. Uppförda lägenheter går inte att sälja. Sålda lägenheter i nyproduktion leder till tomma lägenheter i det befintliga fastighetsbeståndet. Exploaterade tomter går inte att sälja. Uppförda hotell står tomma. Lokala butiker tvingas stänga. Invånarnas service försämras när centrum dör och handeln flyttas ut ur staden. Centrum förslummas osv.


Verkligheten bakom papegojmärkena

Märkligt nog sker detta samtidigt som riksmedia ännu basunerar ut framgångsbudskapet från Haparanda och kommunalrådet allt mer tyngs av nationalsozialdemokratiska papegojmärken. Stockholmsmedia har ju numera slutat rapportera från andra världskriget så det kan väl vara dags att de uppdaterar sin Haparandabild också.