.
Nu när skandalösa beteenden kommer slag i slag från It- och Energiminister Anna-Karin Hatt, infinner sig naturligtvis frågan, hur de genvägar hon återkommande unnar sig påverkar hennes omgivning?
Det kan ju vara jobbigt för centerpartister lite till mans, att se hur hon sätter sig över demokratin och med rufflarmetoder bufflar sig förbi andra kandidater, som nu i Södermanland, efter att ha blivit utstött av väljarna i Stockholms stad och Stockholms län.
Och visst kan den oärlige imponeras av hennes sätt att dölja en stor lögn, bakom en något mindre lögn, med hjälp av Sveriges till massmedia kamouflerade propagandaapparat. Jag tänker i det här fallet på hur bluffen om låtsasprövningen av nätavgiftshöjningarna döljs av bluffen om energipriserna. Men det är klart, att döma av hennes framfart i dessa frågor finns säkert mer att finna i hennes kölvatten, varhelst hennes kölsvin trängt sig fram. Men alla centerpartister kan ju inte vara tjuvar och banditer, även om ganska många av de centerpartister jag känner till faktiskt är det? Det kan, om antagandet att de kriminella centerpartisterna inte är allt för många, vara lite jobbigt att gå till nästa val med en minister som närmast tycks förkroppsliga mygel- och fifflarmentaliteten som just nu hemsöker Politik-Sverige.
Vad säger Fredrik Reinfeldt som är den statsminister som har utsett Anna-Karin Hatt? Är han nöjd med sin utnämning? Han måste väl vara det antar jag, eftersom han inte ger henne sparken på grått papper? Det säger väl oss också någonting antar jag?
Vad säger partivännen Eskil Erlandsson som dessutom är både smålänning och landsbygdsminister om Anna-Karin Hatts framfart? Det här med att Hatt var med om att administrera ett antal justitiemord mot Ekfors Kraft samtidigt som hon skyddar de korrumperade Seppo-hemmen som återkommande mörklägger landsbygden - det är ju lite som att hon ställer sig och pissar på partivännen Erlandssons fögderi. Hans kompetens, seriositet och allmänna duglighet blir ju satt under lupp när hans fögderi är på god väg att bli obeboeligt av hennes framfart, trots alla vackra floskler om att ”Hela Sverige ska leva”. En levande landsbygd kräver ju trots allt mer än bara generösa bidrag till en handfull bönder, verksamma i centerbyråkratin. Exempelvis krävs en fungerande elförsörjning liksom en teleoperatör som inte har rivit upp utmärkta stolpar på landsbygden för att trycka ned motsvarande värden i fickorna på den kaukasiska maffian och på diktatorer som har för vana att koka oliktänkande. Det brister även i övrigt i renhållning. När Eskil är med och håller en skurk som Hatt om ryggen blir ju den symboliska innebörden att han, liksom Hatt själv, ställer sig och pissar på såväl de småländska som de sörmländska väljarna. De är inte hederligare än att Anna-Karin Hatt är en värdig representant för dem - det blir innebörden.
Och vad säger bimbon som leker partiledare i Centern? Även hon är ju smålänning. Och vad får hon säga utan att ha frågat husse?
Vem är det egentligen som är Anna-Karin Hatts beskyddare? Var finns varbölden i centern som gör det möjligt för rufflare som Anna-Karin Hatt att sätta sig över demokratin?
Mutholm tisdagen den 17 december 2013
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar