.
…och speglar det svenska samhällets förfall.
I flera års tid har vi förundrat oss över, att när vi beställer något, eller någon eljest skickar något till oss, så kommer det inte fram. Det hjälper inte att vi går hemma och väntar på det. Vi får istället ett meddelande om att brevbäraren sökt oss, men inte kunnat lämna över paketet och att det därför finns att hämta på den ena eller andra affären.
Naturligtvis har vi misstänkt att posten bluffar, att de tar betalt för en tjänst som de inte utför, eller ens har för avsikt att utföra. Men vi har inte kunnat utesluta att problemet skulle kunna orsakas av något i exempelvis huset där vi bor. Samtidigt har vi trott att det är ett litet lokalt problem, någon underhuggare på posten som fuskar på jobbet, eller något liknande.
Den 13 augusti, med uppdatering den 21 augusti har DN skrivit om saken. Av DN’s artikel kan man sluta sig till att posten satt i system att ta betalt för en tjänst som man inte avser utföra. Det handlar således om bedrägerier i stor skala och samtidigt om en Potemkin-kuliss. Posten låtsas fortfarande fungera, men gör det inte. Då låtsas man, som politiker ofta gör. Posten är ju ytterst en politikerstyrd organisation.
 |
| Mathias Krümmel, Operativ chef Postnord |
Till DN svarar posten att ”bomkörningarna” beror på att kunden inte lämnat uppgifter till Posten, eller PostNord som det heter sedan danskarna blåste Maud Olofsson - kanske med hennes goda vilja? Men det är inte sanningen - åtminstone inte hela sanningen. Huset vi bor i har inga portkoder men vi blir ändå utsatta för sådana här ”bomkörningar” eller bedrägerier som det egentligen är. Om man summerar värdet av alla dessa uteblivna utkörningar ackumulerar det naturligtvis till ansenliga belopp.
Med beräkning gömmer sig Maud Olofssons postmissfoster bakom att kunderna ”inte lämnat erforderliga uppgifter”. Men om posten verkligen hade för avsikt att utföra den tjänst man tar betalt för skulle de naturligtvis kräva att uppgiften förmedlas för att ta emot uppdraget - eller skaffa in uppgifterna på annat sätt. Det enklaste är naturligtvis att ringa kunden och fråga om uppgifterna när paket ska levereras. Men inte heller det gör bedragarna på posten. Inte ens när de har telefonnumret, för det har de nästan alltid. De bara struntar i att ringa och dumpar paketet hos ett ombud. Av uttalanden till DN måste rimligen förstås att det beteendet är följden av direktiv uppifrån.
Om posten nu inte längre duger ens till att dela ut paket så är de i alla fall bra på att leka bort skattebetalarnas pengar. Nu till exempel visade man på TV hur posten aktiverat 30.000 hundägare för att få bilder till att rita nya frimärken. Det är ju bara lekstuga. För det första saknas det inte frimärken. För det andra saknas det inte bilder på hundar.
Det verkar ganska uppenbart, tycker jag, att posten inte är ett ställe där man nödvändigtvis behöver arbeta. Om man är från Stockholms innerstad och är hundintresserad kan man ta med sig fritidens lek i agility-föreningar till jobbet och istället för att se till att posten fungerar och att brev och paket delas ut, leka med hundar och hundbilder hela dagen - på betald arbetstid.
Det är den socialdemokratiska regeringsdugligheten som visar upp sig i vanlig ordning. Visserligen var det Maud Olofsson’s pajaserier som kvaddade posten genom att ta in det danska konkursboet, men det var länge sedan. Det går inte att idag skylla på Maud Olofsson för att innerstadens tanter får leka med hundbilder hela dagarna, på betald arbetstid, istället för att sköta sitt arbete.
Falun söndagen den 23 augusti 2020
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar