 |
| Karl XII:s likfärd |
Nationalsocialdemokraterna, eller det som finns kvar av dem, brottas med ekonomiska svårigheter. Medlemsflykt och förlorad makt ger mindre inkomster och organisationen måste bantas. Och som så ofta i sådana sammanhang så bits hästarna när krubban är tom. Den förr så vältrimmade och slagkraftiga makt- och förtryckarapparaten uppvisar allt större likheter med Armfeldts karoliner under dödsmarschen över fjällen.
Men det är en ålderstigen spillra som haltar sig framåt mot dagens Handöl. Kanoner och muskedunder har förlorats längs vägen och ersatts av kryckor och rollatorer, medan man under staplande steg framåt, med en drucken papegojas envishet, rabblar sina inövade mantran om 1910-talets lösningar som svar på 2010-talets problem.
Förr höll den då mäktiga nationalsocialdemokratin många borgerliga ”oppositionspolitiker” under armarna med skattemedel, utnämningar och andra favörer, mot att de var klädsamt återhållsamma i sin ”opposition”.
Idag är rollerna omvända. Idag får nationalsocialdemokratin tigga hos borgerligheten om höjda partistöd och gör det också. Det är inte bra för demokratin och rättssäkerheten nu heller.
Mycket har förändrats. Annat är sig skrämmande likt. Den svenska maktapparaten använder sig fortfarande av grova lögner, förtal och kontroll över och manipulation av nyhetsflödet för att dölja korruption, rättsröta och inkompetens i statsapparaten.
Övertorneå den 28 november 2011
Mikael Styrman
.
13 kommentarer:
Intressant läsning...
http://www.pr-publishing.com/1234/socialdemokraternas_sanna_natur.pdf
Armfeldts Karoliner bar aldrig Karl XII över fjällen. Bilden är ett mycket kännt falsifikat, men den är bra. En kopia av denna målning hänger på kursgården Krusenberg norr om Arlanda.
Svar till ”Stoppa smot och heja HV”:
Kul att se att någon hänger med.
Och ja, det stämmer.
Det är Karl XII:s likfärd från Fredrikshald som bilden föreställer.
Problemet var att jag inte lyckades finna några bra illustrationer på nätet som föreställde Armfeldts armés dödsmarsch.
Det där med avsaknaden av bra illustrationer beror väl på att det är för smärtsamt, att det inte har varit populärt att illustrera det i Sverige?
Man får nog gå till Norge, eller möjligen Danmark, men inte heller där är det väl säkert att någon velat sparka på den som redan ligger.
De kan väl ha tyckt att svenskarna inte behöver några fiender, att svenskarna är sina egna fiender?
En modern motsvarighet finner vi i våra politikers, med massmedias stöd, förda pseudodiskussion om barnfattigdom.
Vad är barnfattigdom?
Det är trams.
Det kan knappt finnas fattiga barn utan att det också finns fattiga vuxna.
Med andra ord handlar diskussionen om hur de FATTIGA ökar i landet, vare sig det rör sig om barn, tonåringar, vuxna, pensionärer eller åldringar.
Det är bara för smärtsamt för våra politiker att tala om, att vi som länge hörde till världens fyra rikaste länder, efter att ha handlat oss fria från andra världskriget, och fått betalt med judiskt tandguld, av våra politiker numera förpassats till det globala fattighuset.
En teckning/målning eller vad det nu är: http://www.hanriiscafe.se/karoliner.html
Svar till Anonym:
Ja, och en sorglig historia.
Den där skulle Göran Persson och Carl Bildt behöva läsa.
Och då hade vi Finland också, och ändå gick det åt helvete.
bra beskrivning av den bortspelade framtiden för sveriges folk, tigerekonomin som valpen borg talar om är inte ens en död katt på en soptipp, europas mest belånade beskattade och lurade folk som dragits in i ett pyramidspel utan att förstå vad som händer dom, ska nu ut i julhandeln och betala klapparna i midsommar...arma folk som politikerna satt dummstrutar på, hur mycket förnedring tar man innan det får vara nog...polackerna som snart tagit över alla jobben kan nog se fram emot något bättre julstämning med 20% skatt på sitt arbete, hur tänker våra folkvalda...eller tänker dom alls??
Svar till Ulf:
Jag tror inte att de nödvändigtvis tänker.
Snarare är de programmerade.
Och fungerar som värmesökande robotar när de känner lukten av medborgarnas pengar.
Tyvärr är inte förmågan att lokalisera och piska fram pengar kombinerad med någon större begåvning i fråga om att använda pengarna på ett för skattebetalarna klokt och nyttigt sätt.
Den delen av hjärnan är helt kajko och ser garanterat ut som en prinskorv gör - tre dagar efter jul.
Det intressanta att det föreställer Karl XII:s likfärd men det är helt klarlagt att han fördes på släde till Sverige.
Men det är väl som med så mycket annat i detta land, nu för tillfället är det ju modernt att "skriva om sin historia!" Man skall inte ta ansvar för de åsikter man HADE utan framställa dem som om man hade rätt åsikter men inte framförde dem.
Beträffande fattigdom är nog problemet att vi fortfarande är ett "rikt land" men att rikedomen kanske är något skevt fördelat. Vi har stora grupper i samhället som INTE fått del av den ekonomiska förbättring som konungariket Sverige haft, delvis p g av vissa politiker Du djupt ogillar.
Men för mig är det ett ord jag i dag saknar. det är SOLIDARITET. Men det är ju fult, det påminner ju om socialism och det får inte anvädnas.
En annorlunda historiebok...
http://www.frianyheter.nu/wp-content/uploads/2011/07/slutenanstalt.pdf
Till Anonym:
Det var en mycket tragisk, men för förståelsen av liknelsen utomordentligt värdefull, berättelse som Din kommentar länkade till:
http://www.hanriiscafe.se/karoliner.html
Många förstår nog inte vidden av katastrofen som nationalsocialdemokratins dödsmarsch - nej förlåt Armfeldts karoliners dödsmarsch, innebar.
Hur många har gjort kopplingen mellan ett inkompetent ledarskap och katastrofen?
Och hur många gör kopplingen mellan den avlidne Emil, den uteblivna ambulansen och det inkompetenta ledarskapet på politisk och tjänstemannanivå?
Svar till Ulf:
Det är inte så mycket den stora gruppen folkvaldas fel, tror jag.
Men frågan är komplex.
Det är demokraturens fel kan man säga.
Ett dysfunktionellt system som har utvecklats, eller kanske snarare förfallit, under mycket lång tid.
Till exempel den enskilda riksdagsmannen har inte mycket att säga till om.
Släpar meterhöga travar med post till rummet som allmänheten tror att de läser.
Som byråkratin VET att de inte läser.
De ska inte läsa.
De ska gå okunniga till utskottsmötena och ha dåligt samvete för att de inte kan något.
Dessutom ska de vara rädda för att göra fel.
Då begriper de inte vad de beslutar om och vilka galenskaper som helst rinner igenom.
Ett litet antal toppolitiker och dito tjänstemän bestämmer allt.
Precis som i den gamla fina engelska TV-serien med Nigel Hawthorne, ”Javisst, Herr Minister”, är det långt ifrån alltid ministrarna som drar det längsta strået. Oftast är det tvärtom. Vissa ministrar - ingen nämnd och ingen glömd - är ju bara intresserade av att vara med på bild och kan säga precis vad tokigt som helst för att inte hamna i mediaskugga.
Hur den enskilda toppridna riksdagsmannen har det har vi i dagarna kunnat läsa om.
Jag syftar då på presentationen av förre moderata riksdagskvinnan Anne-Marie Pålsson och hennes bok ”Knapptryckarkompaniet”.
Till ”Stoppa smot och heja HV”:
Stolta och förpliktigande slagord har man haft,
som vem som helst kan hålla med om och försvara.
Synd bara att de inte betytt någonting alls för dem som skrikit ut dem högst.
De har bara använt sig av dem för att gynna sig själva.
Som avslutning på denna trevliga skriftväxling kan jag konstatera att idag 30/11 skriver Dick Harrisson på sin utmärkta historieblogg i SvD om tavlan Karl XII:s likfärd!!
Skicka en kommentar