torsdag 23 april 2015

Europa måste rädda Afrika för att rädda sig självt

.
Det är minst sagt fånigt att, som våra politiker försöker göra nu, skylla flyktingtragedierna vid Medelhavet på människosmugglarna. Det är ju inte smugglarnas fel att stora delar av befolkningen i Afrika och Mellanöstern vill söka sig till Europa. De tillfredsställer ju bara efterfrågan. Dessutom är de ju billigast, kanske till och med billigast och säkrast. Annars skulle ju flyktingarna och migranterna vända sig till någon annan. Och ingen har väl än så länge försökt påstå att smugglarna tvingar människorna till Europa? Fanns inte smugglarna skulle människorna kapa eller stjäla båtar, bygga egna ”båtar” eller ta sig runt Medelhavet, antingen via Gibraltar eller Turkiet. Att jaga smugglarna är att försöka komma åt symptomen utan att bota sjukdomen.

Man måste fråga sig varför en allt större del av befolkningen vill emigrera för att komma åt de bakomliggande orsakerna och därigenom få människorna att vilja stanna hemma. För många är det uppenbart varför folkvandringarna har kommit igång. Amerikanska intressen, med hjälp av sina europeiska drängar har ödelagt statsbildningarna i Nordafrika och Mellanöstern. Kaos, våldsdåd och terror har ersatt den relativa ordning som de störtade diktaturerna trots allt innebar. Framför allt den västerländska industrin har dränkt området i vapen - ofta helt gratis. Människor, män och pojkar, som inte alls borde ha vapen härjar beväpnade till tänderna och driver iväg fredliga människor från sina hembygder. Av korruption och okontrollerad vapenexport söndertrasade nationer förmår inte skydda befolkningen mot brottslingar och särskilt kvinnor är illa utsatta över stora områden. Andra drivs iväg på grund av framför allt europeiska, kinesiska och amerikanska intressens land-grabbing. Tidigare genom fiske välförsörjda människor har förlorat sin utkomst genom att industriländerna utrotar fiskbestånden längs Afrikas kuster. Inte ens Afrikas insjöar som exempelvis Victoriasjön klarar sig ifrån EU:s roffande. Fisken flyger till Europa, endast fiskrensen blir kvar till lokalbefolkningen.

Kan man få stopp för denna rovdrift och detta roffande kan man rädda både Afrika och Mellanöstern och dessutom, vilket förmodligen många inte förstår, rädda Europa.

Att ta emot hundratals miljoner flyktingar och migranter till Europa är inte lösningen, utan leder bara till att problemen importeras till Europa, med förutsägbart resultat. I egenprotektionistisk nit väljer nu sannolikt Europas politiker att se till att inte afrikanerna kan ta sig till Europa i stor skala och skapa negativa rubriker och andra problem. Inte heller det är någon lösning. Det köper möjligen, men bara möjligen, en kort frist inför galgen för Europa. Däremot kommer det göra ont värre. Inom ganska kort tid kommer Nordafrika att berövas alla sin fungerande båtar och fartyg. Det kommer att skada det fiske och den handel som finns och göra det än svårare för människorna i Nordafrika att försörja sig.

I det lite längre perspektivet kommer Europa att förlora. Den som har en fungerande verksamhet att få att fungera och att skydda, som de Europeiska länderna, kan aldrig vinna mot den som inte har något att skydda, men väl något att angripa. Det går därför inte i längden för Europa att vinna. Det är så mycket tydligare som det numera finns afrikaner och från Mellanöstern emigrerade överallt i Europa. Det spelar förmodligen ingen roll om man låter afrikanerna dränka sig på väg till Europa, om man hjälper till att dränka dem eller om man långsamt svälter ihjäl dem på den afrikanska kusten. Ingen av åtgärderna gör deras landsmän, stamfränder och släktingar i Europa till nöjda, glada och fridsamma medborgare.

Europa kan inte klara sig mot ett Afrika och ett Mellanöstern som ödelagts så till en milda grad att människorna måste bort därifrån. Men Europa kan, kanske, rädda sig självt genom att rädda Afrika från de amerikanska, europeiska och kinesiska psykopater som plundrar Afrika. Men det brådskar.

Södertälje torsdagen den 23 april 2015
Mikael Styrman
.

12 kommentarer:

Anonym sa...

Nej. Anledningen till folkvandringarna är att det går. Det har alltid varit krig och svält i afrika. Och stora delar av afrika omsätter ökade ekonomiska resurser till fler människor. Såsom alla naturliga och livskraftiga populationer gör. Så din analys är helt felaktig. Driften att sprida sig har allt liv. Felet är VÅR brist på vilja att sprida OSS. Och VÅR brist på vilja att försvara OSS.

Mikael Styrman sa...

Hur har Du kommit på det där med att anledningen till folkvandringarna är att DET GÅR? Du menar med andra ord att människor som har det bra ger sig iväg till en osäker tillvaro utan trygghet och utan något på fickan? Det har Du nog fått ordentligt om bakfoten. Det som orsakar folkvandringarna är önskan om att få det bättre. Och den utlösande faktorn, katalysatorn, är att man har det dåligt och är på väg att få det sämre. Det är rädslan för att inte kunna överleva och ha det bra som driver människorna att ge sig iväg. Det kan man se mycket tydligt på utvandringsvågorna till främst Amerika inom vår egen kultur. De stora vågorna utlöstes av missväxt- och hungerår. Inte heller övriga år var det de som hade det bra som gav sig iväg - det var de andra.

Du menar att "driften att sprida sig har allt liv". I nästa andetag säger Du att "felet är VÅR brist på vilja att sprida OSS". Men Du inser inte motsägelsen i Ditt resonemang. Jag tror dessvärre att Du pratar dumheter. Det finns ingen sådan drift att sprida allt liv, åtminstone mänskligt liv, som Du säger. Spridningen är en följdeffekt, en konsekvens, av kampen för överlevnad. Det är den som driver livet att sprida sig, i sökandet efter goda livsbetingelser.

Sedan fortsätter Du med "och VÅR brist på vilja att försvara OSS" men utan att förstå hur sakerna är beroende av varandra. Jag tror att Du har rätt i att det finns en brist på vilja och förmåga hos oss att försvara våra livsbetingelser. Den är en följd av långvarigt överflöd, av att man inte har behövt kämpa för att överleva och av decennier av vilseledande propaganda som har sagt att det inte behövs, att vi alltid kommer att ha det bra.

Det har alltid varit krig och svält överallt där det finns människor. Det är inget speciellt för Afrika. Däremot syns det en väldigt tydlig skillnad mellan stamkrig med spjut, klubbor och pilbåge och stamkrig med maskingevär och handgranater i just Afrika. Det skulle inte finnas många vapen i Afrika om de hade varit tvungna att köpa vapnen själva.

Goda klimatbetingelser, ordnade samhällsförhållanden och industrialiseringen har skapat en tid av överflöd här, som har lett till att man inte har behövt kämpa för att överleva och inte heller för att försvara sig. Men den tiden är på väg att ta slut. Det tar inte många år innan man måste kämpa för sin överlevnad här också. Det är med andra ord inget brist på VILJA att försvara sig här. Det är brist på förstånd som talar om för befolkningen att det faktiskt behövs.

Men vi lär få se inom den nära framtiden om min analys är rätt eller fel. Den svenska nomenklaturans förhållningssätt innebär, med de flyktingströmmar som vi har att vänta, sannolikt kollektivt självmord genom uteblivet försvar av sina livsbetingelser. Den metod som den europeiska nomenklaturan, enligt vad vi hittills vet, är inne på att välja är kanske också kollektivt självmord, fast på ett annat sätt, nämligen genom att ge sig in i en strid som man inte kan vinna. Men vapenindustrin gnider händerna. Medan alla andra går emot helvetet på jorden kan de förvänta sig fortsatt goda tider.

Anonym sa...


Jag begriper herr Styrmans resonemang om att det
måste handla om att ta sig an orsakerna till
flyktingströmmarna snarare än att hantera flyktingfrågan i sak om man ska kunna råda bot på
situationen, detta är en åsikt jag instämmer av
i huvudsak då humanitära skäl.
Däremot har jag svårt att se hur situationen skulle
kunna utveckla sig till ett direkt hot mot europas
existens, börjar det gå åt helvete på allvar kommer
självklart höga vederbörande släppa lös en kontrollerad ebolaepedemi eller motsvarande.
Givetvis kommer detta då slå även mot fattiga europer, fattiga amerikaner och fattiga jorden över
för all del. Men det är ju snarare en fördel
än nackdel ur den så kallade samhällselitens perspektiv som givetvis kommer bevittna detta
från en karantänskyddad plats, med gott om korrupta
yrkessoldater som skydd.
Av någon anledning för detta tankarna till alla
de filmer som gjorts på temat zombieapokalyps...
Å andra sidan brukar de filmerna sällan sluta
lyckligt för vare sig korrupt samhällselit
eller legosoldater, så starkt immunförsvar, gärna
en pålitlig hagelbössa, och ett rejält lager
konserver kanske är lösningen på individnivå?
/ fänrik Stål

Alberth sa...

Man använder sig av sedvanliga roffarmetoder och gör folk för upptagna med annat, att i det här fallet bekriga varandra, så att de inte ska hinna uppmärksamma vad som egentligen pågår. Vi ser ju även här, inte minst i den massmediala rapporteringen, samma hantering när något ska döljas för gemene man.

Det stundar en ny folkvandringstid och med denna kommer även stridigheterna om mark, naturtillgångar, föda etc. Ungefär som den förra stora folkvandringstiden under 400-600-talen.

USA kommer nog att bli förskonade från detta på grund av avstånd och vandringshinder i form av Atlanten. Om vi nu inte börjar lasta stora fartyg och skeppa över flyktingarna från Afrika och Mellanöstern till den stora kontinenten västerut. Då kanske USA också skulle lära sig att inte vara så pigga på att sätta igång konflikter överallt.

Anonym sa...

Jag tycker det verkar som du håller med mitt resonemang på ett ungefär? Även om vi uttrycker oss på ettlitet annat sätt.

Men vapnens kvalitet spelar ingen roll. Hela stora delar av subsahariska afrika blev destabiliserat av Shaka Zulus asagaier. Folkmordet i Rwanda orsakades av Machetes. Och det här är inte unikt för Afrika. Nåon nämnde folkvandringstiden som orsakadesa av Roms långsiktiga påverkan på germanerna vad gäller politisk och militär organisation och och jordbruksteknologi. Och katalysatorn var en inasion av stäppnomader.

Att mer U-hjälp skulle förbättra vår situation säger jag fortfarande bestämt nej till. Vi har prövat det i 60 år och det har bara förvärrat VÅR situation. Många kulturer gör det vi troligtvis är skapade för som art, omsätter ökade ekonomiska resurser i fler människor.

/första anonym

Anonym sa...

Desmond Moris noterar i sin klassiska "den nakna apan" att det troligtvis inte är någon slump att Homo Sapiens Sapiens inte har några nära släktingar. Vapenteknologi är helt enkelt irrelevant.
/första anonym

Mikael Styrman sa...

Svar till ”första anonym”:

Jag har inte läst Desmond Moris ”Den nakna apan”, så jag kan tyvärr inte följa Ditt resonemang. Men med reservation för det vänder jag mig ändå mot påståendet att vapenteknologin är irrelevant. Vårt samhälle fungerar hyggligt, särskilt i jämförelse med Afrika. Situationen i Afrika skulle varit avsevärt mycket bättre om inte den industrialiserade världens psykopater avsiktligt hade destabiliserat Afrika för att kunna plundra världsdelen. Exploatörer och vapentillverkare i förening, i den mån de inte är en och samma, tillåts jobba så.

Tioåringar, ehuru med defekt intellekt, men beväpnade med klubbor, påkar och spjut, skulle det afrikanska civilsamhället klara av att hantera. Men motoriserade, med maskingevär och handgranater, är de en svår nöt att klara även för en väl fungerande stat med goda resurser. Sådana stater finns knappt i Afrika.

Vårt samhälle skulle inte heller klara en sådan systematisk destabilisering utifrån. Tänk Dig själv, vad som skulle hända om någon gratis delade ut maskingevär och handgranater i Bergsjön, Angered, Brandkärr, Rosengård, Tensta med flera ställen. Vårt samhälle har svårt nog att klara av en betydligt blygsammare och självfinansierad vapenförsörjning.

Paradoxalt nog kan Europa, som först destabiliserat Afrika, komma att i sin tur destabiliseras av samma Afrika. Det tar längre tid på grund av mindre resurser, men det är ingen brådska.

Olika livsformer tycks ha förmåga att anpassa storleken på sin avkomma till tillgången till föda och andra livsbetingelser. Människan tycks, sina höga tankar om sig själv till trots, sakna sådana egenskaper. På längre sikt tycks människan predestinerad att först ödelägga den övriga skapelsen och därefter sig själv.

Mikael Styrman sa...

Svar till ”fänrik Stål”:

Jag tror att vi har alldeles för höga tankar om dessa olika fantasieggande stridsmedel. De finns naturligtvis, men möjligheten att använda dem, och att använda dem effektivt, är nog i de flesta fall en chimär.

De skulle möjligen kunna användas till att slå ut eller destabilisera en avgränsad och sammanhållen motståndare vars goda organisation samtidigt gör motståndaren både farlig och sårbar. Men det är ju inte något sådant som Europa har att göra med i Afrika-frågan. Det är istället en generellt överbefolkad världsdel med destabiliserade stater och därför ofta obefintlig, eller osynlig, organisation och struktur. Det är ungefär jämförbart med att föra krig mot en myrstack. Myrorna kämpar ungefär likadant oavsett vilken del av myrstacken som blir utslagen, under förutsättning att förstöra hela myrstacken inte kan komma på tal. Det bästa är att låta myrstacken vara i fred så att inte myrorna söker sig någon annanstans. Men då kan man inte hålla på och rota i myrstacken med käppar och annat, för då flyttar så småningom myrorna och då kan man få in dem i huset. Bättre att se till att de trivs i myrstacken, får vara i fred där och finner det som behövs i dess närhet. I det här fallet tror jag dessutom att vandringsmyror hade varit en mer adekvat jämförelse.

Europa är utomordentligt sårbart. USA är på sätt och vis ännu mer sårbart, sin stora säkerhetsverksamhet till trots, men Atlanten ger dem ett visst skydd, eller ett visst anstånd. Afrika är vid en jämförelse med Europa och USA nästan osårbart. Afrika har inga, eller få, störningskänsliga strukturer. USA och Europa balanserar hela tiden på en knivsegg: livsmedelsförsörjning, vatten, värme, energi, kommunikationer, monetära systemet osv. Allt är så sårbart att det med nödd och näppe lyckas fungera utan att någon försöker störa det. Några tafatta försök har gjorts av personer utan inblick i hur systemen fungerar. Det känns som ett klent försvar att hoppas på att alla attacker ska vara amatörmässiga. Om våra politiska ledare begrep hur sårbara vi är så är det mycket som skulle skötas annorlunda, inte minst i relationen till Afrika.

Om det fanns ett sätt för höga vederbörande att decimera mänskligheten till den tredjedel som jorden kan försörja så skulle det sannolikt redan skett.

Mikael Styrman sa...

Svar till ”första anonym”:

Naturligtvis är orsakssammanhangen mycket mer komplicerade än vi kan komma fram till i en sådan här liten, starkt förenklad, diskussion.

Jag är inte heller någon vän av U-hjälpen. Den har förvärrat allas situation. Jag brukar kalla den för I-hjälp. Det är det den är egentligen. Förtäckt bidrag till våra egna psykopater, som skylls på de fattiga och äventyrssemestrar i lyxtillvaro bland fattiga människor. Den har bara - och i stort sett utan undantag - gjort problemen värre. Fungerande naturnära jordbruk anpassade till verklighetens förutsättningar har ersatts av våra industrialiserade jordbruk och odlingsmetoder som inte har någon överlevnadspotential utan tvärtom sannolikt kommer att orsaka global hungersnöd.

Mycket av det som gjorts har istället försenat och förhindrat människornas anpassning till de möjligheter som naturen erbjuder.

Mikael Styrman sa...

Svar till ”Alberth”:

Ja, tricken som används är ungefär desamma som den enklaste ficktjuv på gatan använder. Någon eller några distraherar offret medan någon annan stjäl.

Som Du skriver stundar en ny folkvandringstid. Eller så är vi redan inne i den. Men USA kommer inte att bli förskonat. Deras undergång ser bara lite annorlunda ut. Den som folkvandrar till USA riskerar att komma ur askan i elden. Jänkarna är nämligen sina egna fiender. Deras gränslösa livsstil har lett till att det alldeles snart inte finns något grundvatten i USA och man är extremt beroende av vatten för sin livsmedelsproduktion. Utan vatten kan man bara föda en mindre del av sin befolkning. USA kan komma att utsättas för stora interna påfrestningar om eller när vattnet tar slut.

USA kommer nog aldrig att lära sig. De har till och med svårt att lära sig av en total förlust och det finns ingen i världen som vill försöka lära dem. Det pågår redan nu en folkvandring från Syd- och Mellanamerika till USA. När USA närmar sig sitt sammanbrott skulle det teoretiskt finnas förutsättningar för att USA’s roffande i Syd- och Mellanamerika skulle kunna avta eller helt upphöra. Men det är nog en from förhoppning. Mer troligt är nog att folkvandringarna över de amerikanska kontinenterna vänder, så att det dels kommer att gå folkvandringar från USA till Kanada och dels från USA till Syd- och Mellanamerika. Jag tror inte att det medför något gott, vare sig för kanadensare eller för Syd- och Mellanamerikaner.

Sinar livsmedelsproduktionen i USA blir det förmodligen full kubbning mellan USA och Kina om Afrika. Kineserna kommer ju också att drabbas av livsmedelsbrist eftersom de ju dels är så många och de dels förstör miljön i Kina. Så amerikanskt och kinesiskt roffande kommer att driva iväg afrikanerna. Delvis pågår det ju redan. Möjligen blir den effekten så stark, att det inte räcker ens om Européerna slutar plundra Afrika. Men vart tar afrikanerna vägen? Det finns säkert flera svar på den frågan, men Europa är naturligtvis det mest närliggande svaret. Forna Sovjetländerna är nog inte heller någon högoddsare. Det sinande vattnet i Kalifornien styr nog USA:s Ukrainapolitik mer än de flesta anar. Och våra media kommer knappast att tala sanning i frågan.

Ingen nation och inget folk kommer att gå säkra för amerikanskt roffande. Europa bör, om européerna ska ha en chans, klippa underrättelsebanden med USA och börja utveckla mobila motmedel mot roffande marina enheter med hangarfartygsunderstöd.

Det går an att prata vackert om medmänsklighet så länge som man lever inbäddad i bomull i Bryssel, därtill avlönad som forna tiders prinsessor. Det är något helt annat att leva upp till pratet när vattnet och maten tar slut. En hungermobb går inte att diskutera med. Den som försöker tenderar att bli giljotinerad. Det är förmodligen ungefär det här scenariot som driver Europas verkliga beslutsfattare när man nu vidtar mått och steg för att få afrikanerna att svälta ihjäl på afrikanska kusten istället för att gå och dränka sig i det farliga Medelhavet eller komma till Europa och snickra giljotiner. Sen klär man in besluten i vispgrädde för att tillfredsställa sådana som Löfven och Compagni.

Anonym sa...

Fast jag tycker inte att Afrika fungerar dåligt. De slåss för sin existens med en mycket större självklarhet än vad vi gör. Och de till och med koloniserar andra delar av världen. Det är ju vad folkvandring är.
Det är VI som fungerar dåligt.
Alltså, att ha den här bekväma, lugna, välordnade välståndsvärlden som de två tre senaste generationerna växt upp i som "det enda som fungerar bra" tror jag är en lögn.
/första anonym

Mikael Styrman sa...

Till ”första anonym”:

Folkvandringar ska man nog inte bedöma enbart på mycket kort sikt.

De afrikanska folkvandringarna till andra områden har under långa tider, åtminstone tusentals år, varit mycket obetydliga. Mot Asien förekommer de knappt. Mot Europa, med en topp nu, endast under de senaste decennierna och då som en följd av europeisk kolonisation. Den enda ”kolonisationen” av betydelse, i något så när modern tid, är den mot de amerikanska kontinenterna och då som en följd av europeisk slavhandel. Det passar knappast in i den gängse beskrivningen på framgång.

Européerna däremot har ju varit överallt världen runt och bråkat, kuvat, slagit ihjäl och plundrat folk. Olika asiatiska folkslag har också koloniserat olika områden, om än inte med svärdet i hand som européerna.