lördag 1 juni 2019

Köpcentrumbubblan


.
Uppdaterad 190601 kl 18:08

Vi har sett fastighetsspekulationer driva upp fastighetspriser och därmed hyrorna i våra städer, inte minst lokalhyror. Det har byggts gallerior och butikerna har flyttat dit och lämnat sina tidigare butikslokaler med sina allt högre hyror tomma, med förslumning som följd. I de tidigare attraktiva lokalerna i eller nära centrum finns nu etablissemang lika Myrorna, socialkontor, Thaimassage med mera. 

Hyrorna i galleriorna drivs upp, parkeringskostnaderna likaså. Butikerna flyttar till köpcenter utanför städerna där parkering är gratis och galleriorna börjar gapa allt tommare. Först i småstäder, på små orter och mindre betydande förorter, sedan allt centralare.

Nu slår en ökande internethandel undan benen även för köpcentren. Även där ökar de tomma lokalerna och kommer sannolikt att fortsätta att öka. Inte alls konstigt. Det är ju ett fåtal kedjor med ett ganska begränsat urval - likadant överallt. Hur många likadana butiker behövs det? En framtid med gallerior och köpcenter som förvandlas till spökstäder ter sig inte längre osannolik. Inte alla naturligtvis - men tillräckligt många för att det kommer att förändra den falska bilden av den ekonomiska framgångssagan Sverige - med de ständigt negativa räntorna och den generösa migrationspolitiken. 

Det är ju nämligen i stort sett samma konsumenter som ska bära kostnaderna för de tomma men dyra och dåligt utnyttjade lokalerna i städerna, för de allt tommare och dyrare lokalerna i galleriorna och nu även för de snart allt tommare lokalerna i köpcentren. Internethandeln behöver inte bära några av dessa lik på sina axlar. Handeln i Sverige har i stor utsträckning sig själv att skylla för att ha satt sig i en hopplös konkurrenssituation. Alla konsumenter vet inte om det än, men det är de som betalar för den ekonomiska galenskapen och svindlerierna genom en krona i fritt fall och med sjunkande pensioner till följd av dyra köp av övervärderade fastigheter med gott om lokaler men ont om kunder, däremot med allt högre driftskostnader som ska täckas av allt färre kvarvarande butiker.

Varje ”generationsskifte” för handelslokalerna har inneburit att fastighetshajarna har sålt en stor del av ägandet till de överavlönade ”raketforskarna” som ”förvaltar” våra pensionsmedel. Att köpa fastigheter är ju aldrig fel, ”de kan ju bara stiga”. Se där, en etablerad branschsanning. Lär dig rabbla den och du har en lysande och lönsam framtid som pensionsförvaltare.

Jag vet inte om vi kan se det än. Så noga följer jag inte de Maranata-inspirerade reportagen i affärspressen om handeln med fastigheter som innehåller butikslokaler. Men sannolikt pågår redan som bäst en process som innebär att framtidens ekonomiska lik överlåtes till pensionsspararna med hjälp av glädjekalkyler och pensionsfondernas köpkåta förvaltare. Det är som bekant alltid lättare att köpa med andras pengar. Ibland resulterar även dåliga affärer i att det rinner ned pengar i de egna fickorna, som i fallet med Vattenfall och Nuon exempelvis. De som skyndar sig att göra sina skumma affärer kan alltid säga som Josefsson i Vattenfall: I vår bransch kan vi inte se någon avmattning. Och troligen ska snart skattebetalarna tvingas rädda våra banksters igen - vare sig de vill eller ej - eftersom våra banksters smörjer våra beslutsfattare.

Den uppräknade utvecklingen spänner naturligtvis över en ganska lång tidsperiod. Säkert har många av stegen, av investeringarna, visat sig vara företagsekonomiskt riktiga investeringar, men sett till slutresultatet blir det nästan lite absurt i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Fastigheter har lång teknisk livslängd, ofta även lång ekonomisk livslängd. Onödiga fastigheter ger ett intryck av samhällsekonomiskt resursslöseri. Sådant slöseri som bidragit till att ge oss klimatuppvärmningen om vilken vi inte verkar kunna enas om huruvida den finns eller inte och huruvida den är orsakad av oss eller inte. Och vare det hur det vill med de tidigare investeringarnas bärkraft så är det inte bra för våra pensioner om det visar sig att pensionsfonderna köper på sig fastigheter med kommersiella lokaler i en tid då fastigheterna är på väg att förlora både butikerna och deras kunder. Pensionsfonderna ska inte vara fastighetsspekulanternas städgummor.

Falun lördagen den 1 juni 2019
Mikael Styrman
.

2 kommentarer:

Anonym sa...

I lilla Haparanda äger pensionsfonderna K- Rauta fastigheten, efter K- Rautas nedläggning (KK) har lokalen stått tom över ett år, och hur många fastigheter är det som pensionsfonderna äger i Sverige som går back.

Mikael Styrman sa...

Ajdå. Så mycket värre. Jag kände till gangsteraffärerna som de finska pensionsfonderna ägnat sig åt med det finska köpcentret ”På Gränsen” och lite om deras skumraskaffärer i Levi. Men jag hade inte dem i närminnet… Men jag har inte vetat att K-Rauta fått göra de där gangsteraffärerna med våra pensioner. Jag måste nog skriva en uppföljare.