Skogstomtarnas Julafton

.

Uppdrag Granskning som sändes onsdagen den 25 april 2012 var ett märkligt program. Programmet blev en mixad inblick i myglarnas, fifflarnas och skogstomtarnas julafton. Flera intressanta ämnen bakades ihop till en salig röra utan att något ämne behandlades professionellt. De i och för sig intressanta och upprörande oegentligheterna som programmet visade drunknade i de osakliga dimridåerna från de John Bauer-inspirerade urskogarnas överstepräster. Programmet innehöll inslag som skulle räcka till, och borde ha använts till, två eller tre program, som då kunde ha gjorts tydligare och mer djupborrande.

Det var mycket intressant att UG visade på den oheliga alliansen mellan Ikea och Världsnaturfonden. Att Världsnaturfonden fnaskar, tar mutor, säljer sig och anpassar sina åsikter är upprörande och hade förtjänat en bättre belysning. Det kunde faktiskt ha varit ett helt eget fristående program.

Samma gäller för FSC-certifieringen av det ”miljövänliga” skogsbruket. Det är ett jätteintressant ämne. Men här missade Uppdrag Granskning målet helt. Förmodligen för att man själva inte kan något om skogsbruk och därför blev missledda av sina rådgivare.

En tredje omständighet som gott kunde ha varit ett eget program, är hur Ikeas arrondering av 295 000 hektar skog i Karelen trycker ut den ryska lokalbefolkningen för sina näringar. De blir rättslösa statare som drivs på flykten eller åtminstone ställs utan försörjning. Ungefär som de etiopiska bönderna som blir jordlösa och rättslösa när kapitalstarka rövarkapitalister från Asien, Europa och Amerika exploaterar deras jordar. Det nämndes visserligen men även detta hade varit ett ämne för ett helt program.

Ett fjärde ämne som är nog så intressant, men säkert svårt att få till, är hur många och vilka svenska funktionärer, som Kung Midas och Ikea har mutat. Och med hur mycket svarta pengar de mutats eftersom Ikeas skaffefiffel uppgående till flera miljarder kunnat pågå i decennier trots att det hela tiden varit känt.

Allt detta slarvades bort och drunknade bakom osakliga populistiska och lättköpta poäng. Inte alls av den kaliber som vi är vana vid att Uppdrag Granskning kan prestera.

Det mesta som Ikeas skogschef sa stämde bra. Men eftersom han inte gjorde programmet, utan det gjordes av någon annan, som hade andra syften, kom verkligheten inte till sin rätt.

Bilderna med körspåren som Janne Josefsson viftade med är ju bildmässiga. De kan vara upprörande för den okunnige, som lätt kan ges uppfattningen att han får se dokumentation av någon sorts rovdrift. Sanningen är, att det nästan inte finns någon skog i Ryssland som kan avverkas, utan att det blir sådana körspår. Åtminstone inte om det regnar. Det är likadant i exempelvis Tyskland och Frankrike och det beror på de finkorniga lerjordarna. Samma beryktade lerjordar som fick Hitlers ockupationsarméer att köra fast.

Sådant uppstår i vårt skogsbruk också. Här, och i Tyskland, använder man efter avverkningen en grävmaskin eller bandtraktor för att släta till om spåren blir stora. Efter något år går det inte att veta att det över huvud taget funnits några spår där. Jag vet inte om Ikea slätar till efter avverkningar i Ryssland. Men även om man inte slätar till försvinner spåren inom något år genom att de växer igen. Spåren finns visserligen kvar. Men naturen är ju bucklig, kuperad och ojämn överallt. Den är inte någon slät asfalterad landningsbana. Att hålla på och vifta med körspår från en pågående avverkning är ett billigt, populistiskt trick, helt ovärdigt vad UG brukar kunna prestera.

De John Bauer-impregnerade stadsbeduinerna som uppenbarligen fungerat som Uppdrag Gransknings ”skogsexperter” vill få oss att tro att norra barrskogsbältet består av sammanhängande urskogar som nu är på väg att avverkas. Att biologisk mångfald innebär att alla upptänkliga livsformer som kan finnas i en skog kan finnas och frodas samtidigt. Att en urskog ser ut som en John Bauer-inspirerad park med grova träd, lätt att röra sig i. Allt det är lögn. Antagligen uppsåtlig lögn, eller möjligen vanföreställningar skapade i stadsbeduiners romantiserade verklighetsuppfattning.

Verkligheten är ungefär som Ikeas skogschef sa. Det finns nästan inga sammanhängande urskogar. Det finns mindre områden som har den karaktären. Möjligen, och i bästa fall, är det dessa som redan är skyddade. I övrigt finns det enstaka gamla träd i all skog. Det gör den inte till någon urskog. Det gör den inte heller skadlig att avverka.

Till de här flumlärorna, som programmet gjorde sig till tolk för, måste läggas surret om biologisk mångfald. Detta resonemang baserar sig på vanföreställningen att alla livsformer ska finnas och frodas samtidigt i en skog. Men naturen är mycket listigare än så. Det finns ett otroligt antal livsformer i en skog. Men det är bara ett litet fåtal som vid varje tidpunkt lever och frodas. Övriga finns latent och vilande i skogen, väntande på rätta förutsättningar. Så kan de vänta i hundratals år, vissa möjligen i tusentals år. Och sedan, när rätt förutsättningar inträffar, blommar de upp. De kan vara efter en avverkning, en brand, en mild vinter, en torr sommar, en blöt sommar, en varm sommar osv. Men de här stadsbeduinerna som har tagit till sin livsuppgift att räkna skalbaggar tror att allt ska finnas samtidigt. Det kanske inte är så konstigt. I vår herres hage finns alla sorters dårar. Det finns de som tror att jorden är platt, att den är i solsystemets centrum, att den ska gå under ett visst år eller att de vet hur livet uppkom. Till och med lärda människor tror sig veta hur universum uppkom. Ändå kan ingen veta det. Eller veta vad som fanns innan universums uppkomst. För det kan inte den mänskliga hjärnan förstå. Men det kommer inte att hindra lärda såväl som olärda tomtar att fortsätta tala om för oss andra hur, när och varför det har skett J

De här skogarna är avverkade sedan lång tid tillbaka och i varierande grad skötta. Åtminstone är de blädade sedan lång tid tillbaka. Det som vi även kallar dimensionshuggna. Naturen ser till att det inte finns stora sammanhängande urskogar. Om inte människan avverkar skogarna gör naturen det istället genom brand. Avverkning är nämligen en naturlig ingrediens i ett naturligt skogsbruk. Avverkningsfria skogar finns därför inte i det norra barrskogsbältet där en avverkningsfri urskog vore ett helt onaturligt inslag, vare sig det fanns människor eller ej. Det paradoxala är, att det är flummarna, stadsbeduinerna, som tror sig ”rädda den biologiska mångfalden” som är de som verkligen gör våld på naturen genom att försöka skapa något som inte finns naturligt, nämligen barndomens charmiga John Bauer-skogar med dess lyckliga tomtar och troll.

Att tro på sagorna om avverkningsfria skogar med biologisk mångfald är lika dumt som att tro på att man ska få Afrikas lejon att äta gräs jämte antiloperna på savannen, för att man tycker att det är för hemskt att lejonen äter antiloper. Det är något som bara stadsbor kan tro på.

Men den kanske allra intressantaste frågeställningen missade man helt i programmet. Varför håller skogsbruket på med dessa FSC-bedrägerier? Varför har man inte bara tagit tag i det folkbildningsproblem som skogsbruket har att brottas med? Varför har man istället utvecklat ett certifieringssystem för att lura folk att man håller på med ett ”miljöanpassat” skogsbruk som egentligen inte finns, utan som bara är en verklighetsfrånvarande illusion – svammel på ren svenska?

Jag är rädd att den förskräckliga sanningen bakom dessa charader är inkompetens och svaghet, konflikträdsla hos skogsbrukets representanter. Det kan faktiskt vara så illa, att människor på höga positioner inom skogsbruket är så okunniga om sitt ämnesområde, om sin profession, att de helt enkelt inte kan bedöma om det faktiskt är som de religiöst övertygade John Bauer-inspirerade stadsbeduinerna tror.

Om det är så illa, är nästa slutsats ännu värre. För i så fall har man utvecklat hela FSC-systemet för att lura stadsbeduinerna att man bedriver ett helt annat skogsbruk än det man gör. Det är i så fall fråga om organiserade och uppsåtliga bedrägerier.

Om det å andra sidan är så, att man vet hur det förhåller sig, varför talar man inte om det? Törs man inte, eller var klämmer skon? Är det viljan att bete sig politiskt korrekt som driver all denna meningslösa galenskap? Som föder alla dessa skalbaggsräknande överstepräster som drar runt i landet, trakasserande landets skogsägare och framhävande sin egen vishet, inventerande rödlistade arter?

Hur länge ska det här svamlet och de här bedrägerierna pågå?

Nä, det här programmet nådde inte upp till normal Uppdrag Granskning-standard. Men ämnena finns kvar. De är intressanta. De är bitvis mycket upprörande och de är värda att ges en seriös belysning – gör om, gör rätt!

Gulag-Kolmården den 26 april 2012
Mikael Styrman

.