Miljöproblemet med plastpåsarna löst

Sådär ja, då var problemet med plastpåsarnas hot mot miljön löst.

Påsarna beläggs med en skatt om 3 kr per påse och därmed finns inte problemet längre.

Det där med att lägga en skatt på fenomen som man vill låtsas göra något åt fungerar alltid.

Det fungerar till och med ännu bättre än bedrägerierna med klimatkompensering av flygresor genom att låtsas plantera träd i Afrika.

Nästan lika bra som katastrofparasiterna geschäft - men bara nästan.

Falun onsdagen den 29 januari 2020

Mikael Styrman

Skyddsevakuering av friska eller forcerad smittospridning?

EU-länder ska nu ta hem sina medborgare från Kina, med anledning av Corona-virusets härjningar.

I Sverige diskuteras motsvarande insatser.

Det är behjärtansvärda insatser och lätt att förstå att sådana önskemål uppträder.

Som vanligt har myntet två sidor. Den ena är som nämnts evakuering av friska, den andra att resultatet kan bli att man sätter en väldig fart på smittspridningen globalt.

Om man grejar lite till kanske man kan göra som sist - plundra skattebetalarna på miljarder med hjälp av nästan obligatoriskt men helt värdelöst vaccin, som inte hjälpte någon, men som ändå ödelade många människors liv genom att ge dem sömnsjukan. Som vanligt kröp staten undan från skadestånden för psykopaternas härjningar.

Falun onsdagen den 29 januari 2020

Mikael Styrman

Centern och Miljöpartiet utrotar älgar

Nu rider skogens Ku Klux Klan igen. Den här gången är det inte negrer som ska hängas eller brännas. Nej det är nya fixa idéer som gäller. Den här gången är det älgarna som ska utrotas på grund inkompetenta skogsbruksmetoder. Helst med helikopter.

Statliga Sveaskog ansöker nu om tillstånd att utrota älgar i Norrbotten med helikopter. Fjärran tycks de dagar vara då man var livrädd för miljövännerna och tvingade entreprenörerna att använda skadliga biooljor, på grund av rädslan för köpbojkott på kontinenten. Det är JÖK:ens miljöpolitik i sitt esse. Där Centern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna utformar miljöpolitiken ryms det inga älgar i skogen. Nu vill Sveaskog lösa problemet på samma sätt som man tidigare gjort i Överkalix-trakten. Där finns inte längre några älgar och många älgjaktslag lade därför ned älgjakten redan tidigt på hösten.

Vi har kanske en stor brist i vår lagstiftning? Markägare som KAN sköta sin skog har inget skydd mot betongskogsbrukarna som ödelägger viltstammarna genom ett skövlande monokulturellt skogsbruk à 1960-talet. Älgstammen är dessvärre gemensam och vissa skogsägare, med begränsade kunskaper, ”sköter” tyvärr sin skog så, att det inte finns någon mat åt viltet. Då äter naturligtvis viltet deras plantor. Skogsägare som inte förstår det betalar dyrt för att röja bort de träd som viltet annars skulle betat bort gratis och de skapar på så sätt sterila monokulturer. Numera förstår man - alla andra åtminstone - att de monokulturer de skapar med sina otidsenliga metoder är både känsliga för sjukdomar och har dåliga egenskaper i fråga om att begränsa skogsbränders utveckling.

Just det där med skogsbränder var inget problem förr. Då var hantering av skogsbränder var mans kunskap på landsbygden. Men samhället ser annorlunda ut nu. Skogen ägs eller förvaltas ofta av stadsbeduiner, som sällan varit längre in i skogen än att de hela tiden behållit ögonkontakten med sin bil. Skogsbränderna bekämpas numera också av stadsbeduiner som inte heller har kompetens på området. De tror att skogsbränder bekämpas genom att man plaskar med vattenslangar vid brandfronten eller använder helikopter för att bära ut vatten hinkvis.

För utbildning av ”skogsbrandbekämparna” svarar människor som aldrig har hanterat en skogsbrand - åtminstone inte framgångsrikt. De är dessutom ofta rekryterade på politiska grunder - bland stadsbeduiner - vilket sällan går hand i hand med kompetens på området.

Om det är ett problem att enstaka privata skogsägare är överdrivet giriga och att det påverkar deras skogsskötsel menligt, är det ändå bara förnamnet mot vad som gäller inom skogsbolagen. Där tillåter inte åsiktskorridoren att eventuella kunniga medarbetare avviker från de riktlinjer som dragits upp av personer med hög befattning, men utan nämnvärt skogligt kunnande.

Någon borde göra en inventering av våra höga skogschefers erfarenhet av uthållig skogsskötsel. Att döma av hur bolagen sköter sina skogar tror jag att det blir svårt att hitta personer med långvarig (läs: flera generationers) erfarenhet av aktivt skogsbruk. Varför är det viktigt? Naturligtvis därför att skogen har så lång omloppstid att man behöver flera generationers beprövad erfarenhet för att förstå vilka konsekvenserna blir imorgon, av åtgärder som man vidtar idag.

De flesta har förmodligen mycket kort skoglig bakgrund. Kunskapen - i den mån det finns någon - begränsar sig till kunskaper inhämtade på skogliga lärosäten - i bästa fall. Nu ska Ni inte missförstå mig. Allt är inte fel som lärs ut där - tvärtom - mycket är bra. Men under decennier har sosseriets politisering av samhällets institutioner skadat även den skogliga utbildningen och framför allt informationen till en ännu okunnigare allmänhet. Den information eller kunskap man numera förmedlar är ofta anpassad till rådande politiska önskemål. De rådande politiska önskemålen har sällan sin grund i något skogligt kunnande eller någon större kontakt med verkligheten. Tillämpning av dem resulterar ofta i lika oönskade som ibland även oväntade effekter.

Om man lägger bort de politiskt korrekta glasögonen och granskar vad främst skogsbolagen och staten åstadkommit i skogen blir det en förskräcklig läsning innehållande okunniga, och ibland nästan fanatiska åtgärder, vilka kostat skogsägarna och samhället hundratals miljarder. En noggrann analys skulle möjligen resultera i ännu mer skrämmande siffror. Några exempel på vad man har ställt till med:

Nedfällning av lövträd 

som inte gjorde någon skada, men som ansågs värdelöst och lämnades i skogen. När lövträden senare skulle varit avverkningsmogna hade skogsindustrin börjat använda lövvirke som finpappersråvara, vilket var bättre betalt än barrvirke. Men det går ju inte att sälja sådant som lämnats att ruttna i skogen.

Kommunstora avverkningar

så stora att de påverkade det lokala klimatet.

Nedläggning av hyggesbränningarna

naturens egen föryngringsmetod, vilka ersattes av den tidens markberedningar som gjorde skogen nästan helt oframkomlig i decennier. En följd av detta är att samhället har tappat sin förmåga att hantera skogsbränder.

Hyggesplöjning

som var en mycket bra föryngringsmetod i blöta, kalla lerjordar, tillämpades in absurdum i statens skogsbruk, överallt, över berg och dalar och ända upp på hälleberget. Det gjorde stora områden helt oframkomliga och dessutom helt i onödan och till dryga kostnader. Stolligheterna resulterade så småningom i att åtgärden blev förbjuden - även där den är en bra metod.

Skogsdikning

började bra, genom dikning av försumpade skogar där man kunde påräkna produktionsförbättringar som skulle göra åtgärden lönsam. Det spårade så småningom ur fullständigt och öppna myrar som det aldrig kommer att bli skog på dikades i stor mängd med 100% eller mer i statliga bidrag. Med tanke på vad det betyder för grundvattenreserverna är det svårt att inte associera till Sovjetunionen och Aralsjön.

Import av Pinus Contorta

där ledartröjan bars av SCA. Fyllde landet med skogar som dels är så kvistiga att man inte kan ta sig fram i dem, som inte producerar något kvalitetsvirke, utan bara råvara till massaindustrin. Eftersom de inte klarade snön har metoden fyllt landet med katastrofalt dåliga rest- och trasskogar.

Hyggesrensningsdille

Ofta helt onödiga och proportionslösa hyggesrensningar blev ”standard” i skogsbruket, trots att de bara kostar pengar och oftast är helt onödiga, dessutom ekologiskt skadligt.

Plantering

Ursprungligen användes beprövade och billiga skogsodlingsmetoder som innebär att naturen fröar, om och om igen, år efter år - gratis. Istället drev staten igenom, efter att man själv byggt upp plantskolor, ganska hårdhänt, att plantering av ett blygsamt antal plantor per hektar skulle ske till höga kostnader, trots att goda föryngringar kräver betydligt större antal plantor. Plantering ger bara ett försök. Misslyckas det på grund av exempelvis torka är det bara att plocka upp plånboken igen. Dessutom vet ingen med säkerhet var fröet kommer ifrån, om det alls har rätt proveniens. Vi ser redan sjukdomar i skogarna som åtminstone förvärras av att frömaterialet haft fel proveniens och träden därför tål sjukdomar sämre. Jag tvivlar på att någon forskat i sambandet eller får anslag till att forska i sambandet.

Överdriven och skadlig röjning 

I slutet av 1960- eller möjligen början av 1970-talet fick industrin för sig att vi gick emot en virkesbrist i framtiden. De bussade industrifacken på spåret, deras medlemmar riskerade ju arbetslöshet i framtiden, tutade man i facktomtarna. De gick till sosse-regeringen och grinade om saken. Sagt och gjort. Nya direktiv i skogen. Skogen ska röjas hårt och bli tidigt färdig fick Skogsvårdsstyrelsen trumma ut. Följden blev förstörda skogar för minst tiotals, troligen många hundra miljarder. Så fungerar nämligen inte skog. Följden av de okunniga åtgärderna blev att skogen slutade växa på längden och började bilda grova grenar. Grova grenar ramlar inte bort senare, utan bildar istället torrkvist, vilket förstör värdet på virket. Dessutom tappade skogen 1-2 bitar på längden, kanske mer på bra marker. En katastrof för skogsägarna, men det skiter ju industrins psykopater i, för de tjänar ju sina pengar på massan. Skog som ska bli kvalitetsvirke och ståtliga skogar av hög kvalitet, ska stå tätt när de är unga. Så drivs de att växa på längden. Att röja dem för hårt förstör virkeskvaliteten och berör viltet dess mat. Om man röjer bort viltets mat äter viltet plantorna. Borde vara väldigt enkelt att förstå. Det är dessutom ofta en onödig kostnad. Bättre att låta viltet sköta saken gratis. Även på en riktigt skött skog kan det se illa ut på begränsade ytor, där viltet stått vintertid, men naturen läker snabbt såren om man inte skyndar sig dit och är klåfingrig. Om skogen däremot är skött av klåpare syns det väldigt tydligt och på stora ytor. Det är nog det som är problemet med den här helikopterjakten. Skogen är felaktigt skött, med verklighetsfrämmande metoder, om än av oförstånd politiskt korrekta. Man vill helt enkelt dölja sin egen inkompetens genom att skjuta bort älgarna även för andra markägare. Så bör man inte få göra ostraffat. Behöver jag tillägga att när virkesbristen beräknades infalla rådde istället virkesöverskott?

En del av de här tokerierna har sin grund i att alla skogsägare inte har samma ekonomiska incitament. Exempelvis tjänar skogsindustrin mycket bra på att koka massa - utan att i nämnvärd utsträckning dela med sig av pengarna till skogsägarna. Men industrin har sosseriets öra och driver igenom regler som är skadliga för skogsägarna men gynnar industrin. Det är ett spel pampar emellan. Men det är ju inget nytt att socialdemokratiska ledare älskar pampar mer än folket, så som de trånar efter att vara med på pamparnas jakter.

Förr tjänade industrin bra pengar även på sågverksamhet. Men efter några decenniers samarbete har industrin tillsammans med sosseriet och den tekniska utvecklingen sågat sönder branschen, så att de inte tjänar några pengar på den längre. Det har resulterat i nedlagda sågverk i stort antal. Det resulterar även i ett föga hedrande lobbyarbete i de politiska korridorerna till gagn för industrin och till skada för skogsägarna. Det ger oss korta, tjocka, fula och täta skogar som bara duger till massaved istället för de pampiga resliga tall- och granskogar som vi alla älskar att röra oss i. Ja, med undantag för skogsbolagens direktörer då, som kanske mer ser de vackra skogarna som en misslyckad massa-odling.

Sedan driver man med hjälp av okunniga chefer på skogsbolagen igenom höga avskjutningar så att inte heller de markägare som sköter sin skog på ett naturnära sätt har något vilt kvar på sina marker. Det är en betydande skada som dessa skogsskövlare orsakar sina medmänniskor. Det handlar både om ett ekonomiskt värde och ett rekreationsvärde som även det kan omsättas i ekonomiska termer. Det kanske inte är lätt att komma till rätta med, men det är en brist i lagstiftningen att man på detta sätt får skada andra utan att tvingas ersätta de skadelidande. Inte minst är det skamligt att staten tar täten i den här skövlingen - som vanligt.

Det är så mycket tydligare som det är helt onödigt. Det finns plats för både vilt och träd i våra skogar. Det enda som krävs är att dessa, skam till sägandes, ganska giriga markägare sköter sin skog på rätt sätt.

Men ska inte röja skogen så att bara de träd som ska bli gagnvirke blir kvar. Det resulterar nämligen i att viltet tvingas äta dessa träd. Det är dessutom i strid med känd kunskap och beprövad erfarenhet att göra så. Träd som ska bli värdefullt virke ska nämligen odlas i konkurrens, dvs i täta bestånd. Träden stimuleras då att växa på längden. Ungskog som blir utsatt för betongskogsbrukarnas röjningsomsorger blir fortare grovt, men det blir också kort. Lite föraktfullt uttryckt kommer träden att se ut som en boll på en pinne.

Det är mer än märkligt att Centern, Miljöpartiet och Sosseriet som gärna slår sig på bröstet av självpåtagen förträfflighet vill sköta skog och viltbestånd på det här sättet.

Någon borde sätta stopp för skogens Ku Klux Klan och deras utrotning av älg som blir följden av att man vägrar överge verklighetsfrånvända skogsbruksmetoder.

Falun tisdagen den 21 januari 2020

Mikael Styrman

Hur länge sitter Kalle Anka-regimen?

Jag såg det glimta förbi i TV-nyheterna att det var möte på Sveavägen 68. 

Ja, det är ju inte så konstigt, givet omständigheterna.

Hur länge sitter sitter Löfvens odugliga Kalle Anka-regim, experter på att förfölja och plundra samhällsnyttiga medborgare, men odugliga på alla andra områden?

Är det en fråga om timmar? Det borde det vara. Eller vill ni köra landet åt helvete ordentligare än ni redan lyckats med? Det lär väl i så fall ordna sig. Det är väl bara att fortsätta som hittills? Varför ändra på ett vinnande koncept?

Jag konstaterar - som alla andra - att de här problemen finns ingen annanstans i Europa - bara i Sverige. 

Men det är ju bara Sverige som har den svenska regeringen.

Det är klart att liknande problem finns i Afghanistan, Mellanöstern, Somalia och Nigeria. Men i Europa finns det bara i Sverige. Kan det finnas något samband där, tro?

Falun tisdagen den 21 januari 2020

Mikael Styrman

Svammel om sprängmedlen

Inrikesminister Damberg är ute och skyller ifrån sig i kölvattnet på sprängningarna som nu senast hänt i Husby.

Kontrollen av civila sprängämnen är för dålig säger han, som om det skulle ha med saken att göra. Om det är det som avgör - varför har har då inte svenskarna sprängt mer tidigare?

Nej Mikael Damberg det har inte med saken att göra. Om man importerar en miljon människor på några år, från områden där man krigat i 5.000 år, utan att nämnvärt bry sig om deras bakgrund, dessutom släpper in kanske 100.000 okända på grund av slöhet, slapphet, likgiltighet och ren och skär dumhet, då behöver man inte börja skylla på hanteringen av privata sprängmedel när det går åt helvete.

Sprängmedel finns överallt. Det är inte det som är problemet. Problemet är istället er iver att släppa lös alla galningar som är benägna att använda sprängämnen och skjutvapen ute bland allmänheten.

Gör ert jobb istället för att prata skit, eller avgå som de oduglingar ni är!

Falun tisdagen den 21 januari 2020

Mikael Styrman

Nazi-Tyskland skulle avundats den svenska gangsterstatens manövrer

De flesta av oss vet ganska bra hur det gick till när tyska gangsters drev den tyska staten - och Europa - i fördärvet som Andra Världskriget kom att innebära. Hur man utnyttjade missnöjet hos människor som skadats av den förda politiken, och den hårdhänta fredsöverenskommelsen som Första Världskriget resulterade i, hur man med propaganda - och med våld och hot - avhumaniserade och sedan plundrade och slutligen mördade den mest dugande och framgångsrika delen av befolkningen - främst judarna. Allt för att finansiera uppbyggnaden av den krigsmakt som sedan störtade landet i fördärvet.

Den gången kallade gangstrarna sig för Nationalsocialister. Våra gangsters kallar sig socialdemokrater. En del av deras vapendragare kallar sig annat. Jag brukar kalla sosseriet för National-Socialdemokrater för att påminna om deras nazistiska arv och deras samarbete och ideologiska släktskap med Tysklands Nationalsocialister.

Tysklands nazister fick hybris av de forna segermakternas undfallande politik under mellankrigstiden. Det fick dem att i rask takt expandera sin plundring och sin terror över kontinenten och fick omvärlden att så småningom resa sig mot dem. Britterna gjorde motstånd, när inget annat fungerat. Amerikanerna masstillverkade så småningom krigsmaterial och Sovjetunionen besegrade Nazi-Tyskland med de allierades försörjningsstöd. Sedan tog de allierade, med USA:s propaganda-maskineri i täten, åt sig äran från Sovjetunionen för att ha besegrat Nazi-Tyskland. Men den militära betydelsen av de allierades insatser var mycket blygsam, särskilt i förhållande till de resurser som stod till deras förfogande och de blygsamma tyska styrkor som avdelats att möta de allierade. Vi svenskar fick veta att Folke Bernadotte vann kriget med de vita bussarna och räddade alla judar. Numera kan historiker framföra detta, om än ytterst försiktigt och ångestfyllt. Ja, så långt som till hyckleriet med de vita bussarna har den svenska perestrojkan inte nått än. Svenska media undviker ganska noggrant frågeställningar om olika aktörers roller under Andra Världskriget för att inte komma i konflikt med USA eller dess svenska vasaller. Tidningar som för sin överlevnad är beroende av bidragsknark tenderar att inte vara så stora i orden. De är bra på att slå sig för bröstet av självutnämnd präktighet men det finns inte mycket innanför västen som rättfärdigar det.

Sovjetunionen kunde stå emot Nazi-Tysklands terror för att de var rädda för nazisterna - men ännu räddare för Josef Stalin och NKVD’s systematiska förföljelse av det Sovjetiska folket. Det är ändå fel att ta ifrån sovjeterna, nuvarande ryssarna, äran av deras insatser. Utan det ryska folkets vedermödor hade vi alla - de som eventuellt skulle ha överlevt - idag ha kallat oss National-Socialister, eller National-Socialdemokrater eller bara Socialdemokrater som de tyska nazisternas adepter kallar sig i Sverige. Men våra media har präglats av samma krypande historieskrivning gentemot segrarmakterna under efterkrigstiden som de präglades av kryperi gentemot Nazi-Tyskland fram till deras nederlag vid Stalingrad 1942. Sveriges samarbete med Nazi-Tyskland gjorde Sverige försvarslöst visavi önskemål från segrarmakterna på grund av rädsla för repressalier föranledda av Sveriges nazi-samarbete. 

Länge, länge ljög sosseriet i oss att det bara förekom ganska blygsam permittenttrafik genom Sverige. Så småningom har det krupit fram att det var en förskönad bild av verkligheten. Det har visat sig att statens järnvägar fungerade nästan som en underavdelning till Deutche Bahn eller vad nu den tyska järnvägen kan ha hetat på den tiden. Svenska hamnar och farvatten stod till tyskarnas förfogande i den mån de var intresserade av dem. Sosseriets företrädare har inte precis stått i kö för att tala om hur det förhöll sig. Istället har de nekat i sten och har varit - och är - mycket pigga på att kalla andra för nazister.

Denna hopdragna beskrivning sammanfattar något som de flesta historiskt insatta vet, men få vågar påminna om. Vad som dessutom ännu är tabu att framföra i svenska media är att Sveriges nazister som var försiktigare - och sannolikt klokare - än de som kom till makten i Tyskland, kunde lära sig av Tysklands öde.

Till följd av att Sverige genom sitt samarbete med nazismen även förskonades från ockupation och från att bli krigsskådeplats, stod Sverige med sin industri intakt när omvärlden efter kriget törstade efter industriprodukter. Efter att ha sett vad som hände med Tyskland växlade Sverige in på ett fredsälskande människorättsspår och framhävde sig som fredsälskande demokratiska föredömen och välfärdsbyggare. Numera är fördelen av den intakta industrin förbrukad, men korruptionen som frodas på grund av långvarigt och stabilt maktinnehav finns kvar. Sveriges politiker och byråkrater har fortsatt att leva som om resten av världen aldrig skulle bli återuppbyggd, som om vi alltid skulle vara ”duktigare” än alla andra. Vi fick lära oss i skolan att omvärlden bönade och bad om att få köpa vad vi producerade för att vi tillverkade varor med så hög kvalitet. Ingen sa att de köade för att det inte fanns något annat att köpa.

I Europa byttes det blod i företag, verk och departement till följd av krigets härjningar, vilket vitaliserade länderna sedan de väl kommit över skadeverkningar som föranleddes av förstörd infrastruktur och åderlåtning av duktiga människor mm under kriget. I Sverige byttes inte blod på motsvarande sätt utan långvarigt stabilt maktinnehav gynnades av att kriget gick Sverige förbi. Redan så långt tillbaka kan man därför spåra framväxten av den korruption som nu ödelägger Sverige.

Vi kan alla se vad korruptionen åstadkommer i vårt samhälle och hur det återverkar på bland annat välfärden. Allt påverkas, men det är inte förrän man nämner välfärden som vanliga dödliga begriper att det inte är bra. Då tenderar poletten att ramla ned. Sundström och Sparbankernas och andra bankers pengatvätt åt den internationella maffian, som senare resulterar i trakasserier mot allmänheten som om det vore deras fel. Hundratals av Sundström och kompanis bortsvindlade miljarder i Vattenfall och Telia, kamouflerade till utlandsexpansion. Tjuvjakt på älg i nationalparkerna med helikopter vars räkning skickas till Vattenfall där Sundström satt i styrelsen. Allt skyddat av åklagare och Ekobrottsmyndigheter som besvärat tittat, och tittar, bort. Plundringen av Stockholms Landsting med hjälp av nya Karolinska. ”Doktor Mengele-operationer” för att hålla fanan högt på den vetenskapliga himlen. Politiserade domstolar, åklagare som går i politiskt koppel och polis som, med få undantag, aldrig fått lära sig att jaga brottslingar, eftersom brottslingarna styrde polisen och de som styrde polisen identifierade sig med vardagsbrottslingarna. Så är vi ju där vi är också. Människor får köa på överbelastade akutavdelningar på våra sjukhus. Skattebetalarna pungslås på miljarder som skickas till maktpartiernas underhuggare ute i landet under förevändning att det handlar om konstnärlig utsmyckning, när det egentligen handlar om grov förskingring och bedrägerier. Det ger sig självt att människor även börjar dö utan vård. Landstingspolitikerna är mer roade av köra tåg och göra egennyttiga affärer, än av att tillhandahålla vård åt befolkningen. Sjukvårdens resurser - och polisens - tas i allt högre grad i anspråk för att vårda grova yrkesbrottslingar som har som hobby att skjuta, kniva och spränga varandra, bara för att sedan storma akuten, hota personalen och skälla dem för ”kuksugare”. Samhällets undfallande gentemot den grova brottsligheten känner inga gränser. Orsaken är sannolikt att finna i att politikerna som svarar för vanstyret i hög grad identifierar sig med brottslingarna som förstör vårt samhälle eller har dem som kunder eller underhuggare i sina egna klaner och ligor.

Det svenska rättsväsendet av idag är inte olikt det tyska rättsväsendet under 1930-talet. Även i Tyskland ändrade man och omtolkade lagar varigenom man gav uppenbara grova brott som offentligheten ägnade sig åt ett skenbart lagligt skimmer genom att domstolarna fick lagligförklara dem. Inte heller i Tyskland var det någon brist på funktionärer inom rättsväsendet som sprang den offentliga brottslighetens ärenden.

Någon okunnig person eller någon som är lite i fin i kanten, någon som sitter i sin bubbla, isolerad från verkligheten, kan bli lite kränkt av en sådan här jämförelse med Nazi-Tysklands rättsväsende. De tycker att Nazi-Tyskland - det var massmord och gaskammare och sådant. Det är väl inte relevant att jämföra med? Men de glömmer att i fallet Nazi-Tyskland kan vi se facit. Vi vet vart det tog vägen. Vi behöver inte läsa om det i Hitler-tidens förljugna tyska massmedia. Samhällskritiken i tyska massmedia på 1930-talet var inte olik samhällskritiken i Svenska media av idag. I Sverige vet vi att vi inte är på rätt väg, men vi vet inte vart det kommer att ta vägen.

Europa ödelades men kunde så småningom resa sig, återuppbyggas och gå vidare. Sverige sitter fast i ett ras i slow motion vilket aldrig tycks ta slut. Förmodligen är vi väl bara i början av det. Orsaken är korruptionen inom politiken, byråkratin och rättsväsendet. Korruptionen bevaras eftersom en kriminell samhällselit vägrar att inrätta institutioner som beivrar korruptionen, det vill säga i hög grad skulle jaga dem själva.

Korrupta massmedia skyddar politiken från det tryck från allmänheten som behövs för att stävja korruptionen. Det skyddar ännu de korrupta, men det är svårt att tro att inte locket så småningom åker all världens väg när korrupta massmedia hållit övertrycket kvar inne i samhällskroppen för länge. Om man ska kunna göra något åt korruptionen är en grundförutsättning att man faktiskt offentligt vågar kalla en spade för en spade. Vi - det vill säga i det här fallet våra media - måste våga nämna korruptionen vid namn istället för att bara gå som katten kring het gröt och gömma oss för den. Men det är väl risk för att det är med offentlig-finansierade massmedia som det ofta är med offentlig-finansierad forskning. 

Forskningen talar om vad som ska hända i framtiden när det redan har hänt och inte längre går att neka till, men först när det garanterat är riskfritt att förutspå det. Media kommer kanske på snarlikt sätt att beskriva verkligen, sedan, när alla sedan länge skaffat sig motsvarande information på annat sätt.

Jag kommer osökt att tänka på Sovjetunionen. Där fanns två tidningar viktigare än andra. Det var Izvestia och Pravda. Det ena namnet betyder ”nyheter”, det andra ”sanning”. När det begav sig skojade ryssarna själva med dem och sa åtminstone mellan skål och vägg: I Pravda ingen sanning och i Izvestia intet nytt. Det är svårt att inte känna igen sig när man försöker debattera i Dagens Nyheter där man i ett utslag av svart humor har döpt debattforumet till ”Ifrågasätt”. Men om man ifrågasätter blir man genast utsparkad och inlägget censureras.

Falun tisdagen den 21 januari 2020

Mikael Styrman

Sanningen bakom rättsväsendets kollaps

Vår korrupta samhällselit har alltid hånat Italien för att det har flera från varandra fristående poliskårer som håller ordning på varandra. Det har våra korrupta media, på den kriminella samhällselitens uppdrag alltid framhållit som ett bevis för att Italien är korrupt. Men så är det ju inte. Det är bevis för att italienarna förstår att människor med makt korrumperas och att korruptionen måste hållas efter.

Det är inte konstigt att italienarna förstår det medan vi låter våra skurkar härja fritt. Italien var blomstrande kulturbygd med livlig handel och affärsverksamhet när vi här uppe var på nära nog stenåldersnivå. Vi är helt enkelt efterblivna och våra skurkar i maktapparaten drar hänsynslöst nytta av det.

Sverige håller nu på att bli tudelat. Det finns dels vi vanliga timida svenskar som låter oss plundras av gangsters utan att förstå det, eller utan att vara beredda att utsätta oss för obehaget som följer av att man försöker göra något åt det. Det finns dels de som kommer från andra länder, ofta gammal kulturbygd där de inte kunnat värja sig eller slå sig fram. De känner igen en korrupt regim men de känner också igen en tafatt regim, en regim på dekis, på ett sätt som svenskarna inte gör och de verkar inte ha för avsikt att låta sig plundras av korruptionen som svenskarna ännu underkastar sig.

”Staten är starkare” sa Ygeman, men rösten röjde att han inte trodde själv på vad han sade. Löfven pratar utan att darra på manschetten om ordning och reda och att vi ska trycka tillbaka brottsligheten, men det blir ingen verkstad. Det lyfter inte. Det blir bara snack. Jag ska tala om varför det inte lyfter. Det beror på korruptionen. Korruption sätter alla renande krafter ur spel. Den sätter både kraven på kompetens och hederlighet ur spel. Den som medverkar i nomenklaturans brottslighet är alltid skyddad mot krav på såväl kompetens som hederlighet. Den som är skyddad från sådant upptäcker väldigt snabbt att han inte bara behöver begå brott åt nomenklaturan. Han kan göra egna affärer också. Det förklarar åtminstone en del av de anmärkningsvärt milda domarna som delas ut. Men det är inte hela förklaringen.

En del av förklaringen till att brott - riktiga brott - inte politiskt beordrade justitiemord - nästan aldrig klaras upp beror på de fall som media berättar halvkvävda visor om. Sådana där en bil brunnit upp eller en bomb sprängts på trappan till en villa. Det är vad vi får veta. Sedan får vi inte veta mer. Media brukar ibland bortförklara dem som ”uppgörelser i den undre världen”, utan att det finns några belägg för det, annat än en vilja att lugna allmänheten. Då beror det ibland, kanske till och med oftast, på att det på adressen bor en polis som är för kunnig eller intresserad av att göra sitt jobb eller en åklagare eller domare. De attentaten resulterar i att utredningarna stannar. De stannar därför att de som arbetar i systemet vet att systemet inte förmår skydda dem mot riktiga brottslingar. Systemet kan skydda dem mot gamla tanter som går mot rött ljus och liknande farliga brottslingar. Dem kan rättsväsendet sätta sig på. Men de som jobbar inom rättsväsendet vet ju att samhället inte skyddar dem när de själva eller deras familj hotas av grova brottslingar. 

Samhället, representerat av den på området rådande åsiktskorridoren, är besatt av tron att grova brottslingar hellre vill gå till jobbet på dagarna och tjäna nästan ingenting efter skatt och att anledningen till att de begår grova brott är att samhället inte har nått ut med informationen om att det inte är tillåtet. Det präglar vad som händer med sådana som begår mängder av grova våldsbrott. Det händer ingenting. Samhället skyddar ingen av de näringsidkare som utsätts för grov brottslighet, därför att samhället duger inte till det. Förmågan - och resurserna - för att skydda människor som jobbar med att klara upp och beivra brott är inte bättre.

Följden blir att samhället inte längre klarar upp några grova brott. De som förväntas göra det törs helt enkelt inte. Sedan kan Löfven försöka luras hur mycket han vill. Våra korrupta politiker har urgröpt rättsväsendet. Det är numera bara en tom Potemkin-kuliss som ofta går maffians ärenden och hjälper dem att plundra samhällsnyttiga medborgare. Tro mig, jag vet, jag har sett hur de arbetar - inifrån!

Falun tisdagen den 21 januari 2020

Mikael Styrman

Vad ska vi göra med internflyktingarna?

I allt högre grad pratas det nu om att människor bosatta i Sverige måste flytta, eller fly, för att inte samhället skyddar dem mot grov brottslighet och/eller extremister. Det handlar om människor som bott i Sverige hela sitt liv men också om människor som sökt skydd mot våldsdåd i Sverige. Nu kanske de måste bli internflyktingar. Men vart ska de ta vägen?

En annan intressant fråga är förstås hur de ska få bostad i bostadsbristens Sverige? Hur kommer de att prioriteras jämfört med andra som söker bostad? Kommer svenskarna som vanligt att få stå tillbaka för de många som omhuldas av socialpolitiskt lallande vilket lägger beslag på lägenheter i stort antal och långa tider för utsiktslösa sociala experiment?

Kommer rent av svenskar att i vanlig ordning och den internationella solidaritetens namn att få ställa sig sist i kön?

Vad kommer att hända med de områden som människorna överger? Kommer någon att våga bo där? Kommer uppbörd av hyror, el osv att fungera när uppbördsmannen eller avstängningsmannen eller fogden inte vet om han kommer levande hem efter att ha uträttat sitt ärende?

Det saknas inte exempel runt om i världen där bostadsområden och stadsdelar tagits över av djungelns lag och fri hyra och gratis el blivit var mans rättighet. Med kanske hundratusen helt okända invånare i landet blir även skatt frivilligt vilket lär sätta sina spår inom hittills ”vita” verksamheter. Ett riskritt och skattefritt parallellsamhälle är inte lätt att konkurrera med för den som på sina axlar ska bära världens högsta skatter - utan få något för dem.

Sosseriet torgför samtidigt att Sverige är säkrare än på 1990-talet. Det är nog inte många som tror på det. Tror de ens själva längre? Jag tvivlar på det.

Ibrahim Baylan i radion i skrivande stund: ”PostNord mår bättre än tidigare….”

Falun tisdagen den 21 januari 2020

Mikael Styrman

Hanteringen av IS-terrorister påminner om försöken att behaga Hitler

I dagarna skakas Norge av åtminstone en mindre regeringskris som innebär att Framstegspartiet lämnat regeringen. Bakgrunden är att en kvinnlig norsk-pakistansk IS-terrorist hämtats till Norge med sina barn - av uppgivet humanitära skäl.

Det kan säkert finnas tunga skäl till att hon hämtas till Norge. Det kan vara enbart humanitära skäl. Men det kan också vara så att hon är släkt med ”rätt” person. Alternativt kanske hon är släkt med någon annan viktig person, kanske med Erna Solbergs hårfrisörska eller någon av Solbergs nära medarbetares hårfrisörska. 

Det finns paralleller mellan dagens politikers ångestfyllda behandling av IS-terrorister och 1930-talets appeasementpolitik, eller på svenska eftergiftspolitik, gentemot Hitler.

Det ska enligt de mest ryggradslösa vara ok att flytta ned till Mellanöstern och utföra allehanda vidrigheter mot människorna där. När det sedan går åt helvete med deras religiösa nazistregim ska vi hämta hem dem och hjälpa dem och deras barn. 

Men Herre Gud, någonstans måste det väl finnas en gräns bortom vilken individen själv får ta ansvar för sina handlingar, för egen del och för sin avkommas del. Om det är någon som ska hjälpas så är det väl inte slöddret som rest dit och mördat, plundrat och torterat människor utan i så fall snarare de som blivit utsatta för de här galningarna.

Att de sedan alla påstår att de bara kört ambulans där spelar ingen roll.

Tärningen är kastad. De bör stå sitt kast.

I sammanhanget kan det vara bra att komma ihåg vad appeasementpolitiken gentemot Hitler ledde till. Han besatte det avmilitariserade Rhenlandet. Han annekterade Österrike. Han tog Sudetenland. Han ockuperade Tjeckoslovakien, Polen, Belgien, Holland, Danmark, Tyskland och Frankrike med mera. Han lät plundra och mörda miljoner. Han satte hela världen i brand. Det vet vi att appeasementpolitiken ledde till i fallet Hitler.

Vad kommer appeasementpolitiken gentemot muslimska extremister att leda till?

Historien ger inte mycket hopp när förnuftet får vika för missriktad godhet och välvilja.

Falun tisdagen den 21 januari 2020

Mikael Styrman

Kina och svenska media

Enligt uppgifter i media försöker Kina påverka innehålet i svenska media. Det är ganska besynnerligt, tycker jag. Det tyder på att kineserna inte har förstått att vi har censur i Sverige. Det tyder på att kineserna har gått på myten om den fria svenska pressen.

Om det hade varit så, att pressen hade varit fri i Sverige, då kanske kineserna hade kunnat påverka innehållet. Men givet situationen sådan den är, med politiskt kontrollerade media, styrda med stödannonsering och andra bidrag mixat med personliga förmåner, vilka bara tilldelas den lydige, kan inte kineserna påverka innehållet i svenska media. Det kan bara ske genom att påverka den svenska  maktapparaten att i sin tur påverka svenska media. Men om kineserna får den svenska maktapparaten med sig är det inga problem. Då går det lätt.

Det är naturligtvis bekvämt för den svenska regeringen att kunna låtsas som om vi har fri press och att de inte kan påverka innehållet i media. Det är också en bra värdemätare över vad som går att uppnå med hög svansföring och lagom mycket hyckleri.

Sverige är inte vare sig Storbritannien eller USA. Inte heller där är media helt fria. När det hettar till läggar de sig. Men de lägger sig inte för enstaka korrupta småpåvar som i Sverige. Jämfört med deras pressfrihet är ju den svenska varianten ett dåligt skämt.

Falun tisdagen den 21 januari 2020

Mikael Styrman

Den troliga sanningen bakom PostNord-svindeln

Det är naturligtvis ingen hemlighet att danskarna blåste svenskarna när några korrupta svenska politruker hittade på att svenska posten skulle köpa danska posten.

Vem som helst som inte intellektuellt har stelnat i 1960-talets tekniska nivå inser naturligtvis omedelbart att det inte finns några synergieffekter för den som delar ut post i det glesbefolkade Sverige, vilka uppstår om man också delar ut post i det jämförelsevis tätt befolkade Danmark.

Rent hypotetiskt skulle det möjligen uppstå sådana om man fick alla danskar att flytta till Sverige, eller ännu bättre om man fick alla svenskar att flytta till Danmark. Men det kan vi lämna därhän eftersom det ju är en utopi.

Återstår endera av två alternativ. Antingen är alla som skött affären från svensk sida kompletta idioter. Och det är de ju inte. Vi kan tänka nedsättande tankar om dem, men några idioter är de inte. Idioter når inte deras position. Det gör däremot sådana som när det främjar karriären kan spela idiot. I det här fallet är det någon som är med på att spela idiot ett tag som är inblandad. Det blir då lättare för de plundrade skattebetalarna att komma vidare med livet. Då är ju allt förlåtet och i så fall får de fortsätta att ”toka sig” utan några konsekvenser. Det förlåter mycket om allmänheten kan lyfta sig själva genom att se ned på dem.

Eftersom det nyssnämnda alternativet inte är troligt är det snarare det andra alternativet som gäller. Någon, mer troligt några, har fått lite i den egna plånboken för att se till att en jätteförlust hamnar hos de svenska skattebetalarna. Är det så kommer vi inte att få reda på vilka som har skott sig, inte heller hur mycket eller vad de fick och ingen kommer heller att straffas. Alla kommer att vilja se framåt istället. Inte utse några syndabockar, aja-baja! Det är den svenska modellen. Den totala ansvarslösheten och friheten från straff för maffians medlemmar.

Det är så det fungerar i korrupta länder som inte har några fristående institutioner som håller efter korruptionen. Sådana länder blir korrupta - eller fortsätter att vara korrupta.

Vår korrupta samhällselit har alltid hånat Italien för att det har flera från varandra fristående poliskårer som håller ordning på kollegorna eller konkurrenterna i de andra organisationerna. Det har våra korrupta media, på den kriminella samhällselitens uppdrag, alltid framhållit som ett bevis för att Italien är korrupt. Men så är det ju inte. Det är bevis för att italienarna förstår att människor med makt korrumperas och att korruptionen måste hållas efter.

Det är inte så konstigt att italienarna förstår det medan vi låter våra skurkar härja fritt. Italien var blomstrande kulturbygd med livlig handel och affärsverksamhet när vi här uppe ännu var på nära nog stenåldersnivå och byte stenar mot pälsar eller träklubbor. Mycket förklaras av italienarnas händelserika historia med antikens Rom som samlade kolossala förmögenheter och förröddes av korruption. Italienarna har helt enkelt på nära håll kunnat se vad korruptionen gör med ett samhälle.

Vi har en annan historisk bakgrund. Till att börja med har det ofta varit kallt och fattigt. Så småningom har vi fått en hårdhänt kungamakt som dragit in nästan alla tillgångar i riket till sig själv, ungefär som sosseriet på senare tid. Därefter har kungamakten köpt stöd och vapenmakt eller delat ut tillgångarna som belöning efter väl utfört värv. När man delat ut allt har man tagit tillbaka tillgångarna och om någon har bråkat om den saken har de fått gå hem med huvudet under armen. Sedan har man börjat om på om på nytt. Makt korrumperar och absolut makt korrumperar absolut. Det var nästan charmigt när man i skolan fick läsa om reduktioner, ängsligt beskrivna som de var. Medborgarrätten var inte så stark i Sverige under reduktionernas tid, men vad värre är - den var inte så stark när vi läste om dem heller och det är inte ens säkert att det har blivit bättre sedan dess.

Vi är helt enkelt efterblivna jämfört med Italien och våra skurkar i maktapparaten drar hänsynslöst nytta av det.

Falun tisdagen den 21 januari 2020

Mikael Styrman

Ann Linde leker ”good cop, bad cop” med Kinas ambassadör

Metoden är klassisk förhörsteknik. En person får vara otrevlig och fientlig, den andre vänlig och tillmötesgående. 

Ann Linde (S) kallar in sosseriets torpeder i Vänsterpartiet för att vara ”bad cop”.

Själv agerar hon ”good cop”.

Bekvämt för dem alla att fördjupa sig i Kinas politiska system och rättsväsendes tillkortakommanden och deras behandling av sina dissidenter. Mycket bättre än att uppmärksamma svenska dissidenter och att regeringen bestämmer vad svenska media ska skriva och uttala.

Men varför gör inte Kina likadant? Varför uppmärksammar inte Kina den ofria svenska pressen och behandlingen av svenska dissidenter? Har kineserna svalt myten med den ”fria” svenska pressen och den fungerande demokratin och rättsstaten i Sverige? Ja, det kanske inte är så lätt att genomskåda om man inte kan se rötan inifrån?

Falun söndagen den 19 januari 2020

Mikael Styrman

En ögonblicksbild av den svenska censuren

Janne Josefsson har skrivit en krönika i Dagens Nyheter i vilken han är kritisk till en SVT-dokumentär om Clark Olofsson. Jag har inte sett dokumentären och det är nog inte heller nödvändigt för den ”debatt” om medias roll som förs i kölsvallet.

Jag kunde inte hålla mig utan lade in en kommentar till Josefssons krönika:

Det tog 5 minuter innan min kommentar var utrensad och klar och DN bekräftade att censuren tagit kommentaren:

Att nämna medias symbiotiska förhållande till brottsligheten och den politiska censur som våra media i allmänhet, och Dagens Nyheter i synnerhet, ägnar sig åt är tydligen väldigt farligt.

Samtidigt som det är en styggelse att det pågår är det roligt att se att de både är väldigt medvetna om vad de håller på med och väldigt rädda för att bli avslöjade.

Så här ser det fria ordet numera ut i Sverige, vederbörligen övervakat av den kritiskt granskande journalistikens dödgrävare Peter Wolodarski:

Falun lördagen den 18 januari 2020

Mikael Styrman

Humoristiskt när stadsbeduiner analyserar skog

På senare tid har jag läst några ledare i Expressen, skrivna av ett par kvinnliga ledarskribenter. De har varit riktigt bra har jag tyckt. Av en händelse råkade jag även få syn på en ledare i Expressen från augusti 2018. Den var skriven av Gunnar Wetterberg i kölvattnet på någon av de större skogsbränderna. Ni vet han som brukar vara med och leka i TV:s lätta underhållningsprogram.

Han gör för övrigt ganska stort nummer av att han är skogsägare.

Mot slutet av ledaren propagerade han för lövskärmar mot skogsbränderna och det är säkert bra. Men så fortsätter han:

”Problemet är att viltskadorna hämmar blandskogen. Älgexplosionen sedan andra världskriget har varit granåkrarnas bästa bundsförvant. Om skogsbruket ska gå mot mer blandskog måste staten och jägarna hjälpa till att dra ner älgar, hjortar och rådjur till rimliga nivåer. Skogens mångfald och uthållighet skulle tjäna på mer ansvarsfull jakt.”

Men Herre Gud! Vem har tutat i honom det där? Viltskadorna skulle alltså hota blandskogen. Jag var tvungen att läsa flera gånger för att vara säker på att det inte var ironi. Sådant kan ju ibland vara svårt att förstå.

Inte är det älgarna och de övriga hjortdjuren som är hotet mot blandskogen. Nog är det de okunniga och giriga stadsbeduinernas plantering av monokulturer av gran och tall, i kombination med deras överdrivna städnit med röjningssågarna, som tar bort all mat för viltet och bara lämnar dem monokulturer av tall att äta, som är hotet mot blandskogarna. Det vill säga: tvärtom.

Det är ju för sorgligt att sådana här rester av socialdemokratins politisering av statliga specialmyndigheter fortfarande resulterar i att dylika irrläror sprids.

Men man får väl ta det med jämnmod och försöka se det humoristiska i att en av landets största tidningar på fullt allvar kan torgföra något sådant på ledarplats. Ibland ser man inte skogen för bara betongen och asfalten.

Falun fredagen den 17 januari 2020

Mikael Styrman

Ännu ett vittnesskyddsprogram som läckte

En tid innan explosionen vid huset på Gyllenstiernsgatan på Östermalm brann det upp en bil som var parkerad framför ingången till huset. Den 13 januari blåstes sedan ingången, trapphuset och mängder av dörrar och fönster ut av bomben som åstadkom stor ödeläggelse även på bilar och angränsande fastigheter. Utan annan insikt i ärendet är bilbranden i sig ett lite vagt indicium på att något annat är på gång. Men för den som har vetat att i fastigheten bodde någon som omfattades av vittnesskyddsprogram blir bilbranden genast en mycket tydligare signal, eller borde åtminstone ha blivit det.

En sådan person eller flera sådana personer som totalt hänsynslöst spränger och utsätter allmänheten för stor fara uttrycker ett mycket starkt behov av att bli inlåsta och få nyckeln bortslängd för tid och evighet.

Det väcker oro att uppgifter läcker ut om ett sådant vittnesskyddsprogram. Det har skett förut - kanske många gånger? Vi känner åtminstone till enstaka fall, exempelvis dubbelmordet i Sundbyberg, vid vilket ett par som bevittnat ett grovt brott knivmördades mitt på dagen av unga ”svenskar” av arabiskt ursprung. Den gången var det ett polisbefäl som läckte till brottslingarna.

Det är mycket störande att polisen på detta sätt visar sig vara opålitlig och benägen att göra affärer med den grova brottsligheten - störande men inte förvånande. Det är en naturlig konsekvens av att socialdemokratin i decennier använt polis och ”rättsväsende" till att förfölja och plundra människor som kan tänka själva eller som genom sitt sätt att driva sina verksamheter effektivt blottlägger hur mycket offentliga medel som verkligen stjäls av tjuvaktiga sossepampar och andra som de samarbetar med. Om vi hade en fungerande polis och ett rättsväsende värt namnet, istället för den politiserade attrappen som vi istället är begåvade med, skulle uppgifter inte läcka från polisen till brottslingarna. Men när det ser ut som det gör i Sverige, när vi inte har någon fristående organisation som utreder och beivrar brott inom polis och rättsväsende är det här en naturlig konsekvens. Att politiken med öppna ögon åser att narkotikaligor leds av och bemannas av poliser, att politiker använder poliser som yrkesmördare med mera gör det hela så mycket tydligare.

Nu vet vi inte ännu om det även denna gång är polisen som har läckt. Det finns förstås andra sätt som brottslingarna kunnat få reda på var vittnena funnits - om de nu fanns i fastigheten som sprängdes. Men givet vad som tidigare utspelat sig får man nog säga att polisen har läckt tills motsatsen är bevisad.

Nu väntar vi bara på Stefan Löfven som kommer fram och säger att det var en feg handling och Ygeman och Johansson som kommer fram och säger att staten är stark.

Det vore bättre om de istället för att prata skit vidtog ordentliga åtgärder för att komma till rätta med den grova brottsligheten inom polis-, åklagar- och domarkårerna - även om det resulterade i att grova brottslingar bland ledande socialdemokrater blev lagförda eller åtminstone offentligt avslöjade. Jag behöver inte skriva vilka. Den som läser bloggen vet vilket slödder jag syftar på. Tyvärr är de inte ensamma. Det finns många fler än de jag brukar nämna som drar nytta av korruptionen inom rättsväsendet.

Förmodligen är det korrupta nätverket inom socialdemokratin så finmaskigt att nästan alla har smutsat sina händer och sin heder och därför är oförmögna att komma till rätta med problemet. Den naturliga konsekvensen av detta är, att efter hand som det inte längre för allmänheten går att blunda för kriminaliteten bland deras förtroendevalda, kommer socialdemokratin att förpassas till historiens annaler. Det är inte det vi i första hand behöver, men det är inte så dumt det heller. Det är åtminstone ett steg i rätt riktning.

Falun torsdagen den 16 januari 2020

Mikael Styrman

Ett fjärde sätt

Egennyttan kamouflerad till klimatpolitik.

Falun torsdagen den 16 januari 2020

Mikael Styrman

Ett tredje sätt

Det ideella, ädla, oavlönade, men som det visar sig självskadebeteende, som alla drabbas av.

Falun torsdagen den 16 januari 2020

Mikael Styrman

Ett annat sätt att tjäna pengar i JÖK:ens Sverige

Det underlättar förstås för allsköns banditer att kunna anställa varandra i offentlig tjänst. Fritt fram för att anställa terrorister och bli belönad för det. En annan sak som underlättar är en kultur i förvaltningen som innebär fritt fram att slösa bort skattebetalarnas pengar för att lösa sina egna, egenskapade, problem.

Falun onsdagen den 15 januari 2020

Mikael Styrman

Ett sätt för Svenska sossepolitiker att sko sig

Falun onsdagen den 15 januari 2020

Mikael Styrman

Tyskland har ärvt Tjetjenerna, Sverige har ärvt Uzbekerna

Förr läste vi om terrordåd i Ryssland med Tjetjener och Uzbeker.

Tyskland tycks ha ärvt problemen med Tjetjenerna efter Ryssland. Kanske har de fått välvilliga råd från Svenska politiker om hur problemen ska hanteras. Sverige tycks ha ärvt problem med Uzbekerna. Men det har inte skett av en slump. Svenska regeringen och Svenska media har verkligen jobbat hårt för att Sverige ska kunna överta problemen.

Det vi bevittnar är resultatet av en arbetsseger för Löfven, Romson och inte minst den kritiska journalistikens dödgrävare Peter Wolodarski på Dagens Nyheter och alla deras underhuggare..

Falun onsdagen den 15 januari 2020

Mikael Styrman

Tack Stefan Löfven och Morgan Johansson!

Och tack alla andra godhjärtade dumbommar i och i närheten av regeringen som gjort det omöjligt att skydda den svenska allmänheten från sådana hänsynslösa galningar.

Falun onsdagen den 15 januari 2020

Mikael Styrman