.
Detta inlägg är
inspirerat av en anonym kommentar till bloggen ”Fel fokus hos polisen”.
Det är klart att
massmedia tenderar att överdriva sådana här ”spännande” fenomen som Husby-kravallerna. Men som
motvikt har vi ju polisens informatörer som alltid förringar. De kan ju, näst
intill, stå framför 13 brinnande bilar och säga: äsch, det är bara grabbarna
som grillar korv. Inget att bry sig om.
Om folk i allmänhet
debatterar kravallerna, eller inte, säger inte så mycket om allvaret i frågan. Det
säger mer om hur verklighetsfrånvarande många svenskar är, i sin bubbla, mellan
Sportnytt, Let’s Dance och förskönande nyhetsrapportering i regimtrogna media.
Minns att Fidel Castro, något år innan han störtade den korrumperade
Batista-regimen inte hade mer än 12 man med sig i Sierra Maestra.
Jag drar en annan
slutsats än Du om polisens skjutningars betydelse. Utan polisens skjutningar är
det som utspelat sig orättfärdiga kravaller och skadegörelse. Efter polisens skjutningar är det
för många fråga om en rättfärdig protest mot en översittarpolis.
Det finns naturligtvis
mycket människor som kan oroa andra i tättbebyggda områden. Det köper jag. Men däremot
inte att en dålig dag på jobbet eller ett familjebråk resulterar i att piketen
bryter upp dörren, slänger in distraktionsgranater och skjuter ”oroshärden”
till döds med skott i huvudet för att därefter ljuga och skylla ifrån sig. Det
är alldeles för mycket framtidsdystopi för att kunna accepteras. Det är inte ok
– och det rättfärdigas inte av att det är tätt befolkat.
Jag kan hålla med om att
polisens arbetsmetoder länge hämmats av välvilliga och inkompetenta
sossekäringar som sett sig själva som det godas ställföreträdare på jorden.
Samma verklighetsfrånvarande sällskap som får trafiken att stanna på våra vägar
och får vägnätet och hela samhällsekonomin att kollapsa, för att vägpengarna
använts till lekstuga – för att de tycker att det är synd att någon ska behöva
dö och därför driver nollvisionen. Vi är sju miljarder invånare i världen. Med
en antagen medellivslängd om 65 år, dör 107 692 308 människor om året eller 3,4
människor varje sekund. De flesta av dem dör i förtid på grund av
levnadsförhållanden. Och tokkäringarna håller på att få hela samhällsekonomin
att stanna för att inte EN enda ska behöva dö i just trafiken i Sverige -
någonsin. Det är lika realistiskt som att kräva badsjöar med rent vatten men
förbjuda regnet. Det är väl bara en tidsfråga innan idioterna har det också på
manifestet? Och framför allt är det ett hån mot alla människor i världen som
lever under svåra förhållanden att så hänsynslöst slösa bort resurser på
nonsens.
Jag delar helt Din syn på
hur poliskåren bryter ned sina medarbetare.
För övrigt så menar jag
inte att polisen ska låta folk hålla på och bränna andras bilar osv. Men det
problemet löser man inte genom att låsa in folk enligt amerikansk modell om man
sedan inte gör något åt att polisen bryter sig in hos folk och skjuter dem till
döds. Och det finns en stor risk med att kväva människors möjligheter att uttrycka missnöje. Risken är att man inte får veta något om vad som är på gång innan man utsätts för en attack som är så väl organiserad att man inte kan värja sig mot den. Och det är inte troligt att allt avlyssnande av verkliga och inbillade "fienders" telefoner och bostäder hjälper.
Vi har en mycket liten
poliskår i Sverige. Som jag tror Du själv har varit inne på, är de som duger
till ordningspoliser en mycket liten del av en kår som i det sammanhanget till
stor del består av attrapper, som bara är poliser på papperet.
Anledningen till att vi
kan ha en liten poliskår och ändå få samhället att fungera är att allmänheten
har någotsånär förtroende för polisen m fl institutioner. Om vi accepterar att
de inte är världsmästare men ändå gör jobbet någotsånär och är våra vänner – då
finns förtroendet kvar.
Om åklagarna och
domstolarna fortsätter att alltid fria poliser, vilka tokigheter de än ställer
till med, om domstolarna beter sig som i Quickfallen och åklagarna stjäl som
korpar från beslagtaget gods och om polisen börjar bete sig som hos den
68-åring de sköt till döds i sin bostad i Husby – då är förtroendet fort borta.
Och det är mycket möjligt att utvecklingen då blir så snabb att inte förtroendet
kan återvinnas i tid.
Efter två-tre lokala
kravaller med stenkastande ungdomar, som håller på i någon vecka är resurserna
uttömda och då kollapsar möjligen rättsstaten och övergår i anarki. Vem som då
tar över eller vilken framtid vi går till mötes är en öppen fråga.
Det här tror man allmänt
att inte kan hända i Sverige. Jag är inte alls övertygad om det. Sverige är en
koloss på lerfötter, med utomordentligt sårbara system, och åratal av import av
människor från andra länder har gett oss en annan demografisk bas. Vi har
numera mycket svenskar som förstår att staten, byråkratin och politiken är en
organiserad maffia som medborgarna måste skydda sig emot. Det kan därför gå mycket
fort från inkompetent lekstuga till totalt sammanbrott.
Jag kan ju bara ta mitt
eget exempel. Med kommuner som inte betalar sina räkningar för att, med
”rättsväsendets” hjälp kunna stjäla ett attraktivt företag som gjorts fredslöst
av ”myndigheter” som på allt sätt, och i strid med lagens både bokstav och
intentioner istället försöker omöjliggöra dess verksamhet. – Hur tror de
egentligen att människor tolkar detta? Vad tror de egentligen att ska komma att
hända?
Allt fler tycks komma
till insikt om att den grova organiserade brottsligheten numera har våra
institutioner i så fast grepp att bara ett totalt sammanbrott kan resultera i
en sanering och därefter en uppbyggnad av en rättsstat. Ett sammanbrott skulle,
även om processen är blind och ostyrbar sannolikt förenkla många processer som
skulle vara väldigt tungrodda och aldrig komma i mål med dagens system, som
innebär att maffiamedarbetare ska döma sina likar. Det har ju för länge sedan
resulterat i beröringsskräck som fått ”rättsväsendet” att sysselsätta sig med
fyllebråk och fortkörningar istället för den grova kriminaliteten utövad inom
våra institutioners ram och som därför äventyrar samhällets fortbestånd.
Jag är medveten om
riskerna och nackdelarna med en sådan utveckling men samhällets totala oförmåga
att ta itu med och värja medborgarna mot kriminaliteten i samhällsapparaten gör
att jag kommer att välkomna en sådan utveckling när den kommer. Det tror jag
allt fler svenskar gör efter hand som de upptäcker att de inte har något skydd
mot den offentliga brottsligheten.
Övertorneå onsdagen den 5
juni 2013
Mikael Styrman
.
7 kommentarer:
Oj,det var ett långt inlägg med många komplexa frågor & påståenden.
Vad gäller massmedia så fanns det fyra inriktningar avseende kravallerna.
a. någorlunda korrekt nyhetsrapportering. - svd mm.
b. intressestyrd rapportering med utländska ägare. - dn mmm. Har egentligen inget intresse av svenska kravaller men älskar för tillfället den typen av yttringar, särskilt när det handlar om muslimer.
c. vänsterpressen ville uppenbarligen sprida bilden av folkuppror som ett resultat av borgerlig politik, enligt internetrykten i nära samverkan med uppviglarna.
d. högertabloid expressen verkar ha kört ett eget race, troligtvis för att visa på behovet av lag och rätt och kanske i förhoppning om att få igång "järnrörsgänget" i Sverigedemokraterna.
Vad gäller översittarpolis så finns det ju säkerligen många inom polisen som vill sparka nedåt så att säga samtidigt som poliserna allt som oftast sparkas de med även om massmedia sällan rapporterar om saken. Rent generellt så betraktas polismän som grunduppfattning som presumptiva kriminella av resten av staten.
Vad gäller arbetsmetodiken så har polisen ett system av trösklar för myndighetsingripanden, vilket är essentiellt det enda polismännen anses kunna. Tittar man på exemplet så har väl någon ringt till polisen och rapporterat något bråk varefter polisen kommer till platsen och hittar en macheteviftande stolle varefter polisen i sitt system ser "ser macheteviftare, rapport om bråk, presumptivt våld, presumptivt hot". Detta medger inbrytningen och överträdelsen av hemfridsbrottet lite beroende på hur rapporten om bråk var formulerad. Vad som sedan sker vet ju faktiskt ingen, men som tvivel har massmedia anfört att bråket var mellan machetemannen och tio ungar som förolämpade denne från gatan och att denne beväpnat sig för att försvara sig. Polisen har anfört att det var ett lägenhetsbråk.
Vad gäller nollvisionen så handlar det om att hålla akademiker i jobb med låtsas arbeten och genom dessa arbeten motivera vägbyggen, ombyggnationer, mitträcken and you name it. Gärna för lånade pengar.
Eller som en professor i nationalekonomi, matematik och statitik en gång sade "man kan styra precis hur fan man vill", och nej det kan man inte i det långa loppet, men personerna som kommer att styra sedan tycker att det är jättekul att förespegla professorn sådana saker. Därefter blir det till att lyda och då är det inte några sossekärringar som kommer att diktera villkoren och att damma av ritningarna till de gamla atombomberna kommer inte att funka heller.
Visst är poliskåren ganska nedbrytande för de anställda. Däremot är behovet av poliskåren i de termer av det scenario du beskriver, helt utbytbart mot en studsare och två patroner. Så något större hot mot samhällsbyggnaden kommer aldrig några kravaller i husby att utgöra.
Vad gäller poliskåren som en attrap så ligger det en hel del bakom det, 75% av landets 20.000 poliser utgörs av gubbar, halt&lytta, kvinnor, utvecklingsstörda och personer mest lämpade att ägna sig åt läsande av deckare.
Däremot har ju staten betydligt större resurser i termer av reservpoliser á 5000. Hemvärn á 60.000, vaktbolagsanställda á 20-30.000, ordinära militären á 10.000+80.000 officerare och andra anställda.
Så någon större risk för en utmaning avseende gatuuppror existerar överhuvudtaget inte.
Vad gäller ditt företag så verkar det som att de kommer att försöka socialisera det i bästa Kuba anda. Givetvis så är de mest rädda för att något annat elbolag med säte någonannanstans ska ta över bolaget och fortsätta driva det på ditt vis. Då skulle de förlora både ansikte och anseende i sina väljares ögon utöver den i högsta grad existerande risken att du tar ditt fall till internationella domstolar och kräver ut de värden som går att kräva ut, vilket kanske är deras förhoppning eftersom det inte kommer att stå kommunen vs. styrman utan Sverige vs. styrman i papprena. dvs. den som utpekas i en sådan rättegång blir inte primärt kommunen utan regeringen och staten Sverige.
Om Din beskrivning av polisens arbetsmetodik är korrekt är det konstigt att inte fler blir skjutna i sina hem än vad som faktiskt sker. ☺
Staketvägarna har naturligtvis inte så lite släktskap med Hitlers sysselsättning av arbetslösa. Dock byggde Hitler användbarare vägar medan de svenska nazisterna förstör vägarna.
Jag vet inte om jag precis menade att kravaller typ Husby i sig är det som är farligt. Min mening var nog snarare att visa på hur små resurser den svenska staten egentligen har, hur lätt de ansträngs. Att då i onödan belasta resurserna genom att motivera förortsungdomar att bränna bilar och kasta gatsten på polisen verkar inte särskilt klyftigt. Det lär ju inte vara särskilt svårt att vinna framför allt ungdomar för idén om polisen åker runt och skjuter folk i hemmet. Och lätt vore det ju, för den som så önskar, att dra nytta av den situationen.
Din uppräkning av extra resurser ser ju bra ut på papperet, men i praktiken har staten mycket lite nytta av dem, kanske till och med mer skada än nytta. Få eller inga vet vad de ska göra eller går att nyttiggöra sig till något meningsfullt. Att organisera dem avleder mycket resurser från verksamheten. Det är bara att titta vad Vattenfall och Sydkraft, numera Eon, lyckas ställa med i samband med stormar, när de tar in några extra skogshuggare. De lyckas återkommande ställa till fullkomligt kaos och få allt organiserat arbete att upphöra. Hela den där raddan präglas dessutom av att man behöver 25 år på sig för att träna organisationen.
Om även MÖP:arna ska organiseras får den ordinarie polisen mycket att göra. En del av dem, som inte fick bli poliser, kan komma att skapa en rent Zarajevisk situation. Det kan ganska snart, motståndare eller ej, påminna om en dålig dag i Bosnien när organisationen bryts sönder i fraktionsstrider. Och minst en fraktion kommer nog att bestå av veteraner från balkankriget. De är ju dessutom redan färdigt beväpnade och har stridsvana.
Sverige är extremt toppstyrt. Som Sovjetunionen, eller värre. Inget kan ske utan att kontakt kan upprättas med hjärnan. Och det saknas ledarförmåga, organisation och kommunikation för att nyttiggöra sig de extra resurserna. Därför finns de i praktiken inte.
Du säger att det inte finns någon större risk, men det är självbedrägerier, i bästa fall. I själva verket är det så lätt att göra att nästan vem som helst med lite under pannbenet och organisatorisk förmåga kan göra det. Det som saknas är att fel person tappar tålamodet med tjuvar och pajasar och tycker att det är en bra idé. Eller rätt person, beroende på vad man själv har för inställning i frågan.
Det är klart att det är den besvärande konkurrensen som är drivkraften i Ekfors-processen. Politikerna och mobben i Haparanda och Övertorneå kommuner har alltid i huvudsak bestått av missunnsamt och tjuvaktigt slödder. Och de som intensivast har jagat mig, min far och min farfar har alltid varit korta män med svåra komplex. Men det är inte kommunerna som skyddar den enskilda äganderätten och näringsfriheten. Det är, eller ska vara, staten som skyddar dem mot tjuvarna i kommunerna. Men nu när de statliga bolagen plundras av anställda, tjänstemän och politiker på tusentals miljoner – per tillfälle – och dessutom lierar sig med allsköns mördare och psykopater runt om i världen, är det naturligtvis störande för tjuvarna att någon sköter den här verksamheten så som den ska skötas. Då riskerar de ju att deras tjuveri och deras sötebrödsdagar ska få ett slut. I den vågskålen väger vi lätt. Vi skulle väga tungt om det fanns rejält och hederligt folk i statsapparaten – men det verkar inte finnas. Det är något som behöver införas. Men först måste man skapa plats för dem.
Det där med internationella domstolar är bara bullshit som man styr över missnöjda och lättlurade människor till för att de inte ska göra det som behöver göras. Där ska de sedan kämpa resten av livet för att få ett erkännande och lite plåster på såren efter 20 år – i bästa fall. Det är inte den smörja som detta läder kräver.
Faktum är att det är väldigt vanligt med såkallade vänster-swattningar nuförtiden i de flesta länder.
Dvs. falska polisanmälningar med syftet att typ skapa någon form av scen för politiska motståndare, för paparazzis att få något på kameran och i kriminella fall troligtvis förhoppningen om att något våld ska utföras på platsen, det brukar ju vara som så att utfallet rent siffermässigt är 50/50 så en kriminell buse som exempelvis är sur på polisen kan tex. ringa en falsk anmälan till polisen om att något sker hos tex. den lokala karatetränaren och sedan sätta sig med en bärs och se på när polisen stormar stället och får smörj, varefter ännu mer poliser kommer till platsen och ger karatetränaren smörj.
Alltså det fanns på 1970-talet en tanke inom socialdemokratin att det skulle byggas miljonprogram och att man sedan skulle tvinga alla bönder att flytta till miljonprogramen för att där bli socialdemokratiska klass 1 väljare. Givetvis finns det incitament av massa olika slag för att tex. flytta från landsort till stadsort. Det handlar om allt från timmer till röster. Vägstaketen handlar förstås om sådant där också liksom bränsleskatter, höga kommunalskatter. Sedan vet vi ju med facit i hand att det inte alls blev som avsett men det är ju deras problem även om mitträcken säkerligen försvårar mycket verksamhet i norr samtidigt som det säkerligen minskar nöjet med motorcykelåkning också.
Husbykravallerna handlar nog främst om att få folket i förorten att ta ansvar för sina egna kvarter så att säga. De är väl just nu lite i stalins hand situationen att de helt enkelt bara kan sitta och låta sig matas av handen.
Att de sedan kastar sten på polisen handlar ju förstås om två saker, det ena är att om de kastar på polisen så förstör de inte egendom också är det någon form av urladdning. Man kan alltså lite skämtsamt säga att polisen är där just för att samhället inte ska behöva tex. skjuta även fast alla vet att samhället inte har några som helst problem att göra sådant.
Vad sedan gäller organisation så är alla svenska värnpliktiga och hemvärn sedan typ nittiotalet avsevärt mer utbildade än polisen i relevanta saker. [Ifall du studerar de såkallade polisutbildningarna så kan du se att de motsvarar ungefär 3-5 månaders militär utbildning trots att tiden tillskrivs till två år. Det är alltså väldigt lite utbildning som polisen har.
Så det är alltså inga problem alls att hantera kravaller med annan personal än polisen, det handlar mest om viljeyttringar och kompetens. Däremot så har du ju en poäng i att systemet är orobust så tillvida att tex. för fallet att delar av militären skulle vilja genomföra kupp så finns det inget som stoppar det så att säga. Hela systemet är alltså ett plockepinn där kravallerna i husby lyckades anstränga en pinne i Stockholm, men inte överhuvudtaget berörde de övriga 25 pinnarna. Sedan det där med stridsvana är mest ett begrepp som officerarna försökte köra med som löne och rese argument på åttio och nittiotalet. Sedan när de fick igenom sina argument så vill de inte åka alls. Därefter så plockades begreppet upp av journalister som började flumma om det, varför en del tror att sådant generellt är viktigt. Man kan sammanfatta det viktiga i tex. att många övningar inte är realistiska, tex. pv-plutonen som får öva sig på enstaka framryckande stridsvagnar i 40km/h eller lv-gruppen som får öva på enstaka förbiflygande flygmaskiner i 500km/h. Den stridserfarne vet att stridsvagnar i bästa fall anfaller i grupper om tre och i normal fallet ett par hundra stycken i 60-80km/h samt att flygplan i normalfallet också uppträder i grupper om 2-200 samt flyger 900-2000+km/h. Det är den relevanta skillnaden.
Visst är Sverige toppstyrt, det är liksom poängen med konstruktionen Sverige.
Vad gäller din oro för "någon med planeringsförmåga" så är det ju som så att många delar av den civila staten verkligen borde ge dig grund för den oron. Men när det gäller de såkallade livsuppehållande systemen så är de i princip helt separerade från den akademiska civila staten och relativt oberoende varandra. Sedan så är det ju en hotbildsfråga också. Ifall boende i husby vill riva husby så kan man ju titta på nyheterna ungefär, ifall "huliganer" börjar riva resten av staden så är det plötsligt ett allvarligt problem.
Vad gäller Övertorneå och Haparanda är jag inte familjär med personerna alls. Jag hade vägarna förbi någon gång 2009 och ägnade lite tid åt lokala studier. De verkar ha ett rejält problem i sina relationer med sina moderpartier och att motivera sina anhängare och samtidigt att hålla dem ifrån sig så att de inte börjar kräva att de ska leva som de lär.
När det gäller staten så är det ju som så att preskriptionen nuförtiden är 20år på det som du beskriver. En nutida eller framtida statsminister har alltså inga legala problem med att kräva tillbaka pengarna med adderad dröjsmålsränta. Dock är det inte någon ny reduktion det är fråga om utan skador, ej levererat enligt specifikation, överträdelse av fullmakt osv. osv. osv.
Vad gäller hederligt folk i staten så är det som så att den tesen främst drivs Socialdemokratiska tjänstemän som sedan visar vara lika goda eller värre kålsupare än alla andra. Möjligtvis kan man hitta sådana i militären och det är väl anledningen till att det alltid blir en militär som får ta över statlig verksamhet när civilisterna misslyckats så mycket att överhuvudet helt enkelt fått nog. Eftersom militären är separerad från de civila så brukar inte korruption föreligga. Däremot finns ju korruptionen inom militären också, men det verkar ju mest handla om att säkra karriären för officerare så att säga. Vid regementsnedläggningar så brukar hela kadrar av officerare försvinna. Alltså är officerskarriären beroende av strukturerna kring officeraren i avsevärt större grad än saker som stridserfarenhet, medaljer, grad och genomgången utbildning.
Visst tar det tid i internationella med fällanden vid brottsrättegångar. När det gäller skadeståndsprocesser så är de snabbare och ger möjlighet till förlikning. Du vet det ser inte bra ut det där som du skriver om såvida de inte har en annan historia att berätta förstås i kommunen. Men hade de det så skulle de nog ha publicerat den för länge sedan.
Att du drar ur strömmen för att de inte vill betala alls är typ något "standard procedure" på hela den europeiska kontinenten, i Asien, i USA, i Ryssland, i Afrika och nästan överallt annars.
Man kanske måste ha sysslat med infrastruktur för att förstå hur sårbart det svenska samhället är. Men visst, man kan beskriva det som stabilt, men då bör man i konsekvensens namn kalla ett Corn Flakes-paket för en stridsvagn.
Jag är nog beredd att påstå att förfarandet med internationella domstolar, med få undantag, bara föder jurister och byråkrati, utan att skapa rättvisa. Det fungerar ungefär som apspelet kring ”Allmänhetens Pressombudsman” som syftar till ge ”misshandlade” en klapp på huvudet så att de inte går till domstol och tydligt visar att de är rättslösa. Hela PO-systemet är nomenklaturans motprestation till en korrumperad press. En belöning till de nyttiga och lydiga.
Skurkar, med olika stort handlingsutrymme, finns i alla kommuner. Det som har fallerat i Ekfors-frågan är de statliga funktionerna – främst olika myndigheter, men även rättsväsendet. Det kommunala agerandets framgång förklaras av att det vunnit stöd, och delvis initierats, av statliga aktörer eller aktörer på riksnivå.
Det må vara att kravaller av Husby-typ inte i sig är systemfarliga. Men, jag vill nog mena att redan mindre kravaller av Husby-typ, med några liknande avläggare, anstränger resurserna påtagligt. Skulle någon vilja ändra tingens ordning skulle de kunna vara en aktningsvärd förberedelse. Och polisen och samhälle kan, med fel attityd lägga en grund för andra att kunna utnyttja ett groende missnöje för sina syften.
Det hänger samman med att de egentligt tillgängliga resurserna är måttliga – försiktigt uttryckt. Mycket på papperet – måttligt i verkligheten. Baserat på fornstora dagar. På att Svenskarna är en lättledd fårskock som inte vill ändra på någonting. De övriga 25 pinnarna har egentligen inte så mycket att bidra med, vilket är anledningen till att det inte används. Så när Stockholmsresurserna är uttröttade. Och B-laget från övriga storstäder likaså – då är västen tom. Det här vet polisen, och den verkliga makten, den teknokratiska makten, vilket är anledningen till att man med skräcken lysande i ögonen söker efter anstiftare för att försöka förebygga nya kravaller.
Det Du i övrigt beskriver, har sin motsvarighet i myndigheternas övningar i krishantering, vilka alltid innebär att man övar sig i att hantera den ”ideala” krisen – den där allt går ”rätt” väg. Då kan man komma fram till slutsatsen att vår beredskap är god. Trots att hela systemet är ett lapptäcke som nätt och jämnt går att hålla ihop i normaldrift - med guds nåde.
Ungefär som en övning där någon tagit sig in på Ringhals eller Forsmark. I bredskapsövningen grips och oskadliggörs de inom tre minuter. I verkligheten tog de sig in på BÅDE Ringhals och Forsmark. De kom fram efter 38 timmar för att de var bajsnödiga och hungriga, efter att kraftigt ha överskattat säkerheten och därför inte trott sig behöva sörja för vare sig det ena eller det andra. Hade det varit skarpt läge hade det varit okontrollerade härdsmältor i både Ringhals och Forsmark, med irreparabla nationella katastrofer som följd.
Tron är för övrigt stark på vad man kan uträtta med i förväg gjorda planer. Men mot en riktig kris kan sällan gamla planer användas. De brukar kräva att saker kan hanteras på volley och improviserade lösningar tillgripas. Inte så lätt i en organisation som annars bara uppskattar orderlydnad och gör sitt bästa för att kväsa enskild tänkande. Man kan säga att den svenska maktstrukturen är bra på att hantera ”kriser” som förekommit tidigare och utvecklas långsamt, på säg 2-3 månader eller mer. Snabba och oväntade förlopp är av naturliga skäl inte lika lätta att hantera.
Det är samma fenomen som förekommer i de stora elverkens ännu större driftcentraler. Visst, man kan samla larm och ordergivning för 1.300 utgående ledningar i en stor central driftcentral. Men en sådan har ett tak på sin kapacitet vid endast några enstaka samtidiga fel per kvalificerad medarbetare. Sedan förlamas den. Organisationen kräver dessutom fungerande rikstäckande kommunikationer.
En sådan strukturs uppenbara svagheter visade sig mycket tydligt i samband med stormen Gudrun 2005 då driftledningen förlamades för flera dagar framåt.
Skicka en kommentar