.
Igår var det stor massmediashow i Karlstad. Pressen vädrade blod. Lars Vilks skulle hålla tal i Karlstad. Ett säkert nummer. Vem eller vilka skulle Vilks livvakter eller någon annan skjutkåt typ ha ihjäl den här gången? Chanserna var goda för att föreställningen skulle sluta med drivor av döda, bra rubriker och löpsedlar, indignerade artiklar, angripande artiklar, osjälvisk kamp för yttrande- och tryckfriheten. Vem skulle nyttja just indignationsprivilegiet? Och vem skulle läsarna vara arga på? Vilka föräldrar skulle få läsa i Expressen att deras barn dött martyrdöden, på tryckfrihetens altare?
Det blev tal av Vilks också. Men inte på universitetet. Istället i Marmorsalen i gamla bankpalatset vid Stora Torget. Inte för att polisen hindrat Vilks från att tala på universitetet utan för att universitetets ledning satte studenters, lärares och övriga anställdas säkerhet högre än Expressens längtan efter blod - andras blod - i tryckfrihetens namn visserligen.
Man förstår att Expressens chefredaktör Thomas Matsson var upprörd. Här försöker de på allt sätt självuppoffrande göra läsvärda tidningar och kämpa för det fria ordet och så gör universitetets ledning allt för att sabotera. Förbannat osolidariskt av universitets ledning.
Dödens Väntrum tisdagen den 17 mars 2015
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja att det i konungariket är skillnad på folk och folk är inget nytt,och
att ordningsmaktens resurser inte mäktar med att klara upp petitesser
som vanliga hederliga mord, rån och dylik vardagsbrottslighet är väl självklart
när samtliga resurser åtgår till att bevaka skäggiga män med svåruttalbara namn,
samt skydda en påstådd konstnär som på grund av självdestruktivt beteende och
bristande respekt för andra före psykiatrireformen absolut skulle haft en
egen madrasserad enrummare i Växjö eller Vadstena. Det är dyrt med tvångsvård av
psykiskt sjuka, men i Vilks fall vore det ändå väldigt lönsamt för skattebetalarna!
/ fänrik Stål
Skicka en kommentar