lördag 18 juli 2015

I torsdags lurade vi katastrofen

.
(Uppdaterad 18/7, kl 08:57)

Åtminstone tror jag att vi kom undan med blotta förskräckelsen. Vi bör alla hålla tummarna. För det kan ju ännu visa sig att Sven-Erik Bucht ställde till med någon riktig katastrof på torsdagen. Alla vet ju vad han ställde till med på maffians uppdrag i det numera allt fortare döende Haparanda. Där finns knappt något lokalt ägt företag kvar. Endast maffians filialer. Styrda från södra Sverige, eller från Holland, eller ännu längre bort ifrån. För det blev han belönad med en ministerplats. Det är ju lätt att förstå. Om man är en, eller en grupp, samvetslösa psykopater, med missionen att plundra skattebetalarna, måste ju den optimala lösningen vara att utse kompletta idioter till ministrar. Och varför då inte en stolle med talfel som bara är en tvärhand hög? Det lyckas ju inte alltid. Det kan man se på vår regering. Men ibland lyckas det onekligen över förväntan.

Eftersom den enögde är kung i de blindas rike blir man mäkta imponerad av de av Buchts kollegor som från gång till annan agerar och/eller uttalar sig och röjer att de faktiskt har någonting att tänka med bakom pannbenet. Så kan även den odugligaste av ministrar förtjäna sin plats - som negativt jämförelseojekt: Var nöjd med Din minister - Du kunde drabbats av Sven-Erik Bucht!

Stefan Löfven blev av allt att döma så skräckslagen när han insåg vilken farlig situationen han försatt landet i att han blev akut sjuk och höll på att dö på planet från Etiopien. Konstigt vore ju annars. Bucht var ju högste statsråd i tjänst på torsdag. Högste ”ansvarige” statsråd som de lättlurade, och de som luras, skulle  uttrycka det. Högsta ”oansvariga” som de mer insiktsfulla skulle formulera saken. Och Bucht själv hoppades förstås i vanlig ordning att ”allt ska gå bra”. Skulle Löfven inte insett faran i situationen skulle det ju inneburit att han inte hade något förstånd.

Det är lätt att förstå Löfvens ångest. Veckan hade varit tung. Maffians konkursförvaltare i Northland-svindeln hade sålt Northlands hamn i Narvik - under semestern förstås - för en spottstyver. Kanske inte fel att sälja anläggningen? Men inte så roligt för de lättlurade stackare som av Bucht, Sundström och Paulsson lurats att satsa sina och andras pengar i det Northlandska råttboet - till maffians fromma.

Och samtidigt som Bucht är högsta hönset säljer maffians torped Northlands anrikningsverk för en spottstyver till just de krafter som lurat av småspararna och pensionsspararna deras pengar. Sundström hade visserligen gått och gömt sig efter all avslöjande uppmärksamhet. Men andra medlemmar i Paulsson-ligan var med. Efter att ha svindlat bort 14 miljarder (fjortontusenmiljoner) för att kunna roffa åt sig en del svindlar nu Paulsson et compadres till sig anrikningsverket - och hyllas för detta i framför allt den maffiatrogna norrbottniska pressen - som vore de Pajalas Messias. Och ”rättsväsendet” (eller brottsväsendet) går som vanligt och gömmer sig, fullt upptagna som de är av småbrott bland pöbeln.

Häradstjuvjägaren var också med i charaderna för cirka en vecka sedan och låtsades försöka förhindra en försäljning av gruvan. Hoppet står uppenbarligen till att i Tornedalen, och framför allt Pajala, bara finns kvar så enfaldiga människor att de låter lura sig av dessa skurkars primitiva apkonster. Ja, och så förstås de många fega stackare, som tiger och sväljer den offentliga lögnen som maffians härolder bär fram, för att det är bekvämast så.

Tänk om bara en hundradel av alla pengar som maffian lurat till sig med hjälp av dessa nationalsocialdemokratiska klåpare hade kommit till god användning. Då hade Tornedalen utan tvekan varit den mest blomstrande delen av Sverige.

I Mexico tjänar maffian sina pengar genom att distribuera knark, vilket görs lönsamt genom att politikerna låtsas begränsa tillgången. I Sverige tjänar maffian sina pengar genom att plundra spararna på avkastningen på deras kapital med hjälp av låtsasbanker samt genom att plundra pensionsfonder genom låtsasindustrietableringar. Varje land har sina seder.

Death Valley, Norrbotten, lördagen den 18 juli 2015
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer: