torsdag 28 november 2013

Rättsväsende under lupp

.
Idag är rättsväsendet under lupp, i kölvattnet på justitiemorden som vi kallar Quick-fallen. Justitierådet Göran Lambertz envisas med att försvara justitiemorden och framför allt sin egen utredning från 2006, i vilken han berömde domarna och med vilken han skyddade de ansvariga. Och enligt Lambertz var det inte fel att döma Quick och inte är det väl alldeles säkert att Quick är oskyldig bara för att han är frikänd, tycks Lambertz mena.

De stolta principerna haglar från alla håll och kanter.  Lätta att uttala, men svårare att leva upp till. Andra än Lambertz menar att det är en grundläggande princip av största betydelse för rättsväsendet att den som är frikänd har rätt att betraktas som oskyldig och att Lambertz skadar förtroendet för rättsväsendet och därför bör hålla käften. Somliga menar att han bör överväga sin avgång. Andra påminner om att det är en viktig princip att ett justitieråd inte får påverkas, är omöjligt att avsätta - om han inte begår grova brott eller är helt olämplig för uppdraget(!). Lambertz menar att han har rätt att säga som det är och att han har stöd för sin uppfattning av många domare. Av studier av dagens tidningar tycks han ha visst stöd av de domare som avkunnade de felaktiga domarna mot Quick. Han har också stöd av advokat Claes Borgström, som borde ha försvarat den på mentalsjukhus inspärrade klienten, men som istället under 2012 intrigerade med åklagaren Christer van der Kwast och polisen Seppo Penttinen för att söka hindra klientens resningsansökningar.

Rättsväsendet har alltid förhållit sig till grundläggande principer. Men det har över tid alltid förhållit sig lite olika till olika principer. Det har alltid varit en viktig princip, att det är bättre att fria flera skyldiga hellre än att fälla en oskyldig. Förr, liksom i modern tid, har den principen ofta kunnat ersättas av andra viktiga principer, som att det är bra om den politiska makten kan plundra och fängsla sina kritiker. Bland andra viktiga principer kan märkas, att det är bra om rikt och mäktigt folk kan köpa in sådana i fängelse, som inte är lika rika och mäktiga. En annan viktig princip som av och till hedras är, att det är bra om parter som kan bidra med bra jobb eller billiga bostäder med centralt läge, åt domaren eller hans barn, vinner. Andra viktiga principer är att det är bra om de stora vinner, om försäkringsbolag vinner mot skadelidande, och om myndigheter vinner mot små företag och privatpersoner.

Gammalt tillbaka kunde man överlåta åt två anklagade att inbördes överenskomma om vem skulle avtjäna straffet, om det inte gick att utröna vem som var skyldig. Om de inte kunde enas drog man lott. I ganska modern tid kom denna princip att innebära att ingen kunde dömas om inte skuldfrågan kunde avgöras av domstolen. I ännu modernare tid, under opinionstryck från medborgarna, kom denna princip istället att innebära att bägge kunde dömas.

Och nu är Quick inte det enda - men det mest kända - fallet där man kan döma någon för mord utan bevisning, ibland trots att det finns bevis som pekar i en helt annan riktning och ibland döma för mord även om ingen har dött, eller åtminstone inte har blivit mördad!

Konsekvenserna av forna och senare tiders rön, samt en Lambertzsk rättsuppfattning, kan öppna för en alternativ tillämpning av viktiga och uråldriga principer. Om någon har blivit mördad kan man samla ihop de vanliga misstänkta i en ring i domstolslokalen och låta en roterande flaska peka ut den skyldige. Fördelarna skulle vara flera. Man behöver inte lägga ned tid och pengar, på att samla ihop bevis som kanske ändå pekar i någon helt annan riktning. Viktigt eftersom sparkraven är stora mot domstolarna. Man behöver inte heller betrakta de andra, de som flaskan inte pekade på, som helt oskyldiga. Flaskan kunde ju lika gärna ha pekat på dem. Så man kan väl som justitierådet Lambertz konstatera att det inte är säkert att de är oskyldiga bara för att de blivit frikända. Och en annan ofta hedrad princip i Domstolssverige är ju att om de inte har gjort det här, så har de efter ”en samlad bedömning” säkert gjort något annat.

Det här är var vi hamnar när domare inte har någon moralisk resning. Förtroendet för rättsväsendet förbättras knappast av att justitieråd har en rättsuppfattning som innebär att de argumenterar för att frikända nog ändå är skyldiga. Men det förbättras inte heller av att Lambertz med en drucken papegojas envishet, och en bordellmammas moral, försvarar sitt egenhändigt 2006 genomförda justitiemord. Förtroendet för rättsväsendet förbättras inte heller av att han sitter kvar, men under påtvingad tystnad.

Förtroendet för rättsväsendet förbättras däremot, om man

- tar reda på varför Lambertz genomförde justitiemordet som JK 2006,

- tar bort preskriptionstiden för mord,

- letar reda på mördarna i Quickfallen och lagför dem - även om någon av dem tillhör samhällseliten.

Övertorneå torsdagen den 28 november 2013
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer: