Nästa steg i demonteringen av EU

.
Vi har sett missfostret Euron uppstå, utvecklas och lyckas - hade man velat skriva. Istället blir det uppstå på ett ogenomtänkt sätt, förändras under improviserande former under resans gång, ofta i halv panik, tryckas i sedelpressen i hysteriskt tempo för att hålla verkligheten stången samt inleda nedmonteringen av EU. Och nu kommer nästa steg i EU:s svanesång.

Flykting- och migrationsfrågan samlas EU:s politiker ibland för att tala vackert om. Alla ska hjälpas åt heter det. Europas ca 700 miljoner invånare ska ökas med nära en miljard från Afrika och minst en halv miljard från Asien. Och de mest godhjärtade av alla Europas godhjärtade politiker vill leka jultomte med de europeiska skattebetalarnas pengar. Alla som idag inte har något ska, helst genast, få allt på de europeiska skattebetalarnas bekostnad. Till och med Helmut Kohl framstår i ljuset av dagens politiker som en snål och ogin typ. Att den utlovade generositeten inte är genomförbar bromsar inte våra verklighetsfrånvända stollar till politiker.

In i det längsta blundar de för de problem som verkligheten bjuder. I det rikare Nord- och Västeuropa försvarar man benhårt principen om första asylland. Asyl ska sökas i det första land som en flykting kommer till. Ofta kommer de till Grekland, Italien, Spanien eller Frankrike, men även till en del andra länder som alla är illa rustade att ta emot dem. Om flyktingarna av EU-länderna ”solidariskt” hänvisas till att söka asyl i det första EU-land de kommer till decimeras flyktingfrågan till ett mindre Syd- och Östeuropeiskt problem.

De snåla och egoistiska italienarna klagar på den rådande ordningen. Den humanitära stormakten Sverige har därför skickat ned en patrullbåt till Italien, för att lära italienarna att veta hut och förmedla lite mänsklig generositet och för att skjutsa över mer flyktingar till Italien.

Men Syd- och Östeuropéerna har fattat galoppen. De struntar blankt i principen om första asylland, som påtvingats dem av sina rikare bröder i norr. De hjälper så snart som möjligt flyktingarna vidare norrut. I Calais, som nu i dagarna varit på tapeten, ställs saken på sin spets. Tusentals flyktingar har byggt en kåkstad där. De vill till England, men engelsmännen vill inte ha dem. Frankrike vill inte ha dem kvar. Man träter nu om huruvida de ska ingå i den engelska konkursen eller den franska konkursen. Nu undersöker man hur de ska kunna skickas hem - eller någon annanstans. Västafrika har nämnts. Och i Sverige undersöker man hur man ska kunna skicka fler från Afrika till Europa. Nästa lönsamma smugglingsrutt som öppnas kan bli från Västafrika, eller vart engelsmännen nu kommer att skicka de oönskade, och till Tunisien och Libyen varifrån svenskarna hjälper dem till Italien. Mycket talar för att detta kommer att ta en ände med förskräckelse och att vi inte kommer att behöva vänta länge på resultatet.

Ett steg mot katastrofen kan tänkas tas i Eurotunneln under Engelska Kanalen. En sådan lång tunnel är en störningskänslig anläggning. Det är inte någon höjdare att i ena änden av tunneln ha tusentals migranter som är rejält pissed för att de inte får komma till Storbritannien.

Södertälje tisdagen den 4 augusti 2015
Mikael Styrman
.