Toppen på isberget?

.

Charles Ponzi, eller?

Genom åren har jag iakttagit hur toalett- och hushållspappersrullar blivit allt lättare och successivt tagit slut allt fortare. Det speglar den allt mer uttunnade moral som vi kan följa idag beträffande livsmedelsbedrägerierna vilka just nu är aktuella. Eller popcornspåsen som förr innehöll 200gr men som numera fortfarande är lika stor, men innehåller 100gr popcorn och resten luft. Det fanns en tid då forskningen i industrin gick ut på att utveckla bättre produkter. Kanske är det ännu så i vissa branscher. Men ofta tycks det istället numera vara så, kanske inspirerat av politikens "föredöme", att inriktningen istället är att inte nödvändigtvis göra något bra, men att lura kunderna att  man har gjort något bra.

Efter att ha sett hur de nordiska skogsindustrierna gjort dyrbara förvärv i Europa utan att lyckas effektivisera dem förstår man ju att något måste göras för att dölja fallissemangen, om man nu inte klarar av att sköta sitt arbete. Lösningen har blivit karteller som håller uppe priset och ger allt mindre papper för allt mer pengar.

Många har säkert, trots pågående semestrar, sett de i SVT nu sända dokumentärerna om StoraEnzo.

Den ena om deras framfart i Kina där lokalbefolkningen med korrumperade myndigheters hjälp och maffiametoder berövats, och berövas, sin mark och sin utkomst.

Den andra om hur miljarderna flugit fritt i StoraEnzo:s koncernredovisning, till synes nästan helt utan förankring i verkligheten, ibland dubbelt redovisade. Syftet var att vilseföra investerare, kunder, leverantörer och långivare. För att dölja det drev man företagets redovisningsman, Gerard Goodwyn, i en för tidig död. 40-60 miljarder har varit, och möjligen är, på drift. Hur är tillståndet med aktiespararnas pengar? Var finns de? Finns de alls? Vem har pengarna?

Trots att ärendet är anmält till och/eller är känt av såväl finska som svenska myndigheter har inget gjorts i syfte att utreda vad som ägt rum eller för att vidta erforderliga rättsliga åtgärder i syfte att återställa förtroendet för aktiemarknaden.

Kanske beror det på att StoraEnzo:s styrelse består av ett namnkunnigt kompisgäng, ett brödraskap skulle man kunna säga. Bland annat sitter Marcus Wallenberg i StoraEnzo:s styrelse. Säkert är syftet bakom att inget gjorts inte bara feghet. Någon kan skydda sin självkänsla genom att intala sig att det är samhällsbevarande om brottslighet som utövas av exempelvis familjen Wallenberg och andra mäktiga finansiella aktörer inte utreds och beivras.

Ingen i StoraEnzo:s ledning och styrelse har ställts till svars. I Finland skulle man uttrycka det som att de skyddas av "hyvä veli järjestelmä". Jag vet inte om vi har någon riktigt bra motsvarighet i svenskan. Ända till helt nyligen har ju den offentliga lögnen påbjudit att korruption inte finns i Sverige, därav språkets fattigdom på nyanser inom ämnet. Ungefär som om eskimåerna inte hade några ord för olika sorters snö. Ordagrant betyder uttrycket "brabroderrörelse" Uttrycksmässigt kommer "Broderskapsrörelsen" närmast. Men den är ju upptagen av kristna socialdemokrater. Det behöver ju inte i och för sig betyda att inte Broderskapsrörelsen är en "hyvä veli järjestelmä". Betydelsen är naturligtvis att korruptionen skyddar StoraEnzo:s styrelse från ansvar för sin brott. Samma korruption innebär också att småsparare och pensionssparare inte har något skydd för sina tillgångar mot storskaliga bedragare.

Samma fenomen - korruption - hindrar naturligtvis Skatteverket, Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalpolisen, Åklagarmyndigheten, Finansministeriet och Justitiedepartementet från att undersöka om exempelvis det som skett i StoraEnzo är typiskt för ordningen i Wallenbergkontrollerade företag. Är redovisningskulturen exempelvis likadan i SE-Banken? Och om SE-Banken och StoraEnzo är undantagna från de regler som gäller för näringslivet - finns det anledning att förmoda att övriga stora banker i Sverige skulle ha lyckats hålla uppe moralen - utan något tryck utifrån och i ”konkurrens” med banker som har carte blanche? När har egentligen en ordentlig genomlysning av exempelvis SE-Bankens affärer skett av våra myndigheter?

Är korruptionen vid det hör laget så långt gången att stora delar av Sveriges ekonomi är jämförbar med ett enda stort Ponzi-scheme, ett pyramidspel, numera främst upptaget av att dölja att man dränerar övriga delar av ekonomin med ett korrumperat rättsväsendes och en dito statsapparats hjälp?

Stockholm tisdagen den 20 augusti 2013
Mikael Styrman
.