Knarkkartellerna kontrollerar rättsväsendet och politikerna i USA och håller på att förvandla USA till ett tudelat land bestående av narkomaner som har åkt fast och som sitter i fängelse på livstid för olika allvarliga brott samt bestående av narkomaner eller potentiella narkomaner, som ännu inte har åkt fast, vilka vaktar de som redan har åkt fast.
Dessutom utlöser de stora vinsterna i knarkhandeln en extremt grov maktkamp mellan olika ligor. En maktkamp som hotar ödelägga inte bara USA utan även de Syd- och Mellanamerikanska staterna. I Mexico har som bekant ödeläggelsen nått särskilt långt.
De Syd- och Mellanamerikanska länderna har länge velat legalisera narkotikan till olika delar för att rycka undan mattan för knarkhandlarna innan de ödelägger länderna totalt. Men man drar sig eftersom den amerikanska administrationen - indirekt narkotikaligorna som kontrollerar amerikanska politiker och stora delar av poliskårer och rättsväsende - motsätter sig detta med all sin kraft. Försöker Latinamerika vrida sig ur narkotikans grepp väntar repressalier från USA.
Men situationen är allvarlig. För allt fler blir det uppenbart att man har att välja mellan att gå emot USA och kanske gå under å den ena sidan och att sitta still i båten och med säkerhet gå under å den andra sidan.
Kanske orkar Uruguay nu ta första steget genom att legalisera Marijuanan. Men problemen är inte över även om man lyckas med det. Narkotikaligorna kommer förstås att göra vad de kan för att sätta käppar i hjulet. Sannolikt har Uruguay fortfarande det värsta kvar efter ett beslut om legalisering av knarket.
Den metod som de verkar ha valt är intressant - och farlig. Man hade kunnat vänta sig att de släpper handeln fri och låter konkurrensen trampa ned narkotikapriserna. Men det skulle inte ge någon kassaförstärkning till staten. Istället gör man Marijuana-handeln till ett statsmonopol. Det intressanta är att det påminner inte så lite om när Gustav Wasa efter att ha plundrat folket övergick till att plundra den då katolska kyrkan - den tidens knarkmonopol. Hans efterträdare har fortsatt i hans anda med att hårdhänt plundra befolkningen.
Hittills har amerikanarna och deras ligor gjort förtjänsten på knarket men skadeverkningarna har drabbat alla. Om Uruguay lyckas med sitt statskontrollerade monopol kommer det att ske en mycket stor kapitalöverföring från USA till Uruguay och senare till övriga Syd- och Mellanamerikanska länder. Jag har inte sett några beräkningar på det men enkelt bondförnuft säger att det kan vända på de ekonomiska förhållandena mellan syd och nord på den amerikanska kontinenten. Det är naturligtvis något som amerikanska intressen inte kommer att godta utan vidare. Det hotet är konkret och påtagligt. Men potentialen är naturligtvis så intressant att det är svårt att avstå.
Ändå är det inte hotet från USA som är det mest närliggande. Det är istället att det statliga knarkmonopolet förvandlas till statliga brottssyndikat som TeliaSonera, Vattenfall och StoraEnzo. Sannolikheten för att det ska ske är förmodligen mycket stor. Om det sker har man bytt privata knarkligor mot en statlig knarkliga. I ingetdera fallen kommer intäkterna att nå statskassan. Skillnaden är framför allt att privata knarkligor kan bekämpas men ett statligt knarksyndikat är mycket svårbekämpat. Oavsett hur det går kommer det att bli en intressant resa.
Övertorneå torsdagen den 1 augusti 2013
Mikael Styrman
.
4 kommentarer:
USA var under en tid fullt upptagen med att bevaka / bekämpa kommunismen som man observerade inte vad som hände i det egna landet .
Bla så har det betalats ut miljarder dollar till Colombia för att bekämpa gerilla grupperingar som man trodde var kommunistiska.
Kokainkarteller utförde bla vapentransporter med små flygplan från USA till Colombia , betalade av CIA . Det visade sej sedan att flygplanen körde vapen från USA till Colombia , och sedan med samma flyg kördes kokain till USA som returlast. Det betyder att USA:s myndigheter själv har hjälp till att få det drogproblem som landet har idag.
Ja, det är riktigt, Jörgen.
Det är ett tydligt exempel på hur farlig kombination valhänt styrning och mycket pengar är. När ingen styr upp vad som görs bildas små furstendömen i förvaltningen. Så även i Sverige, vilket förklarar många saker som för medborgarna kan te sig absurda.
Staten är den i särklass största knarksmugglaren i USA. Både genom enskilda och grupper av medarbetare, som nyttjar statens resurser som Du beskriver och som har staten som täckmantel.
Förmodligen finns det betydande statliga hemliga verksamheter som finansieras med knarkintäkter men det går inte att utreda eftersom så mycket är hemligt. Få vågar försöka. Den som väcker frågan får, i gynnsammaste fall, välja mellan en muta eller en ståplats i Potomac River. I vilket fall som helst tystnar de efter ett tag. Det är vad hemlig verksamhet gör med stater.
Det tog sin början, eller accelererade åtminstone kraftigt, under Vietnamkriget. USA utkämpade ett hopplöst krig med en demoraliserad armé. Knarket blev ett sätt att få soldaterna att härda ut. Militären började smuggla knark till USA i likkistorna som kom från Vietnam. Gratis transport och fritt från kontroll. Därifrån har sedan verksamheten expanderat. Av den anledningen ska man nog inte underskatta knarkhandelns betydelse för krigets utveckling. Få, eller ingen på medelhög och hög militär nivå trodde att kriget kunde vinnas. Men väldigt många tjänade bra på att det pågick. Därtill kommer alla andra verksamheter som drar nytta av att militärens kranar står öppna.
Så när den amerikanska administrationen låtsas ägna sig åt ”war on drugs” handlar det egentligen om ”war on competition”. Bra för brottssyndikaten i den amerikanska administrationen men en katastrof för de latinamerikanska länderna.
Intressant är ju också varför gränsen mot Mexico är hårdbevakad men mot många länder i Sydamerika finns det ingen kontroll.
Svaret ?
Det mexikanska knark kartellerna låter sej inte styras och kontrolleras av Usa .
Kan det vara så att övriga länder där tex kokain produceras låter Usa ha ett visst inflytande över verksamheten?
Svar till Jörgen:
Om inte förhållandena har ändrats så finns det stora luckor i muren mot Mexico. Möjligen för att begränsa konkurrensen där den finns, men underlätta för egna och allierade transporter där de sker.
Det finns nog ett väldigt linjärt samband som styr vilka gränser som kontrollernas.
Jag skulle tro att sambandet är:
Amerikanska intressen = Ingen kontroll.
Latinamerikanska eller konkurrerande intressen = Sträng kontroll.
Skicka en kommentar