.
Ständigt samma cirkus med sjukvårdspersonal, eller rättare sagt ”bristen” på sjukvårdspersonal.
Nu tänker jag främst på Norrbotten, men situationen lär väl inte skilja sig särskilt mycket inom andra landsting. Allt färre ska göra allt mer arbete, med allt sämre uppbackning, men inte nödvändigtvis med bättre betalning.
Lönerna hålls nere, utom när man gjort sig så impopulär som arbetsgivare att man måste anlita stafettpersonal och bemanningsföretag, gärna med stor omsättning så att ingen hinner skaffa sig lokalkännedom och så att patienterna alltid träffar ny personal. Då plötsligt kan man betala flera löner för att få en anställd. För en vanlig vanlig dödlig framstår det som gåtfullt att det ska kunna ge en fungerande verksamhet.
Samtidigt finns det pengar att ägna sig åt att leka stins och pilot. Och det sker med motiveringen att man måste satsa på att utveckla näringslivet och göra framtidssatsningar. Som om näringslivet utvecklas av att dessa krutuppfinnare strör ut sjukvårdspengarna på att stötta flyglinjer som ingen behöver och driva tåg som inte kommer fram. Mycket märkligt - men inte förvånande. Det tyder närmast på en långt framskriden hybris av det allvarligare slaget.
Kan det verkligen vara möjligt att människorna röstar på politiker som sköter verksamheterna på sådant sätt? Eller är det som många av våra politikers andlige frände Josef Stalin, påstås ha sagt:
”Personer som röstar avgör inte ett val - personerna som räknar rösterna gör det”.
Mutholm torsdagen den 16 oktober 2014
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar