Den Svenska regeringens erkännande av Palestina

.
Israel reagerar på regeringens erkännande av den Palestinska staten med att kalla hem den israeliska ambassadören ”för konsultationer”. Så kan det ju vara. Det heter ju konsultationer på diplomatiskt språk när man surar.

För inte så länge sedan såg jag en del av en dokumentär på TV om en judisk bosättare, med amerikanskt påbrå, tror jag åtminstone att det var. Han stod på god fot med palestinierna. Egentligen borde det ju inte vara något konstigt med det. Staten Israel har funnits sedan 1948. Den tillkom för att döva de allierades ömmande samveten över att de lät Hitler utrota judarna i lugn och ro, medan de själva bara spelade taktiskt maktspel om hur världen skulle se ut efter andra världskriget. Israelerna har haft 66 år på sig att hitta ett sätt att leva i samförstånd med palestinierna som levat i landet, ägt och brukat marken i 1.500 år.

Hur har det gått då?

Jo, så att det är något anmärkningsvärt när en judisk bosättare kan stå på god fot med palestinier.

Man kan säga att israelerna har vunnit marken men förlorat freden.

Det är också svårt att frigöra sig från tanken att staten Israels bildande i sig utgjorde en antisemitisk handling. Genom att ge judarna en egen stat i Mellanöstern blev man av med många av de överlevande i Europa.

I den ovan nämnda dokumentären visades ett hus, eller resterna av ett hus, som palestinier byggt på egen mark fyra gånger för att den israeliska militären rivit det inte mindre än tre gånger, fritt ur minnet. Jag felar att se det rättfärdiga i en stats existens som beter sig så mot sina medborgare, palestinier eller ej.

I åratal, i decennier, har jag hört talas om vad som pågår i Israel. Inte så mycket av svenska media som serverar en alltmer amerikaniserad soppa av lögner och manipulationer. Istället har jag informerats om hur humanitära insatser för det civila samhällets och fredliga livets främjande, uppgående till ansenliga belopp och finansierat av europeiska länder, bland annat Sverige, alltid behandlats likadant av den Israeliska staten och alltid slutat likadant - i ruiner.

Först har alla utländska konsulter, experter och entreprenörer som arbetat med projekt till palestiniernas fromma systematiskt trakasserats av den israeliska staten och militären. Och när investeringarna varit färdiga har den israeliska staten alltid funnit en anledning att bomba sönder dem. Fullständigt respektlöst och oförskämt, inte bara mot palestinierna utan även mot bidragsgivarna. Och aldrig ett ord som kritik mot Israel i svenska media. Naturligtvis inte, eftersom de åtnjuter den amerikanska maffiastatens beskydd och därför är oantastliga.

Det kan ju vara så att ambassadören ska delta i konsultationer. Men å andra sidan kan det ju vara så att han behövs för att hjälpa till med att riva något vattenverk, reningsverk, sjukhus eller elverk?

En av våra ledande folkpartister, Birgitta Ohlsson, uttalar sig kritiskt om regeringens erkännande av den Palestinska staten. För tidigt säger hon bland annat, 66 år efter staten Israels grundande - 66 år av krig i olika form…. för tidigt?? Förhoppningsvis ändå inte för sent. Palestinska regeringen har inte kontroll över sitt territorium, säger Ohlsson vidare. Men hur skulle någon regering någonsin kunna ha kontroll, om dess institutioner, näringsliv och folk återkommande bombas till ruiner? Ett sådant uttalande är ju bara en undanflykt, från att någonsin hamna i den situationen att man skulle behöva erkänna en Palestinsk stat. Men det är förstås svårt att förstå i Birgitta Ohlssons bubbla. En drönartillvaro långt ifrån verkligheten, i vilken hon är försörjd av skattebetalarna, med enda krav på motprestation att prata verklighetsfrånvarande struntprat, utan att bry sig om konsekvenserna för de människor som försöker leva sina liv i skuggan av struntpratet.

Folkpartiets prestationer på området kan inte utlösa några stående ovationer. För lite, för sent, för fegt och för omoraliskt kan tyckas. Men det hindrar nog inte våra ledande folkpartister - elverkstjuvarna - från att slå sig för bröstet och utnämna sig själva till de godaste och rättfärdigaste av alla goda och rättfärdiga människor - så tjuvar de är.

Södertälje torsdagen den 30 oktober 2014
Mikael Styrman
.