.
Som, förmodligen många andra, har jag följt den debatt som pågått i media, där kombattanterna försöker reda ut Andra Världskrigets förlopp och Sovjetunionens, USA:s och Storbritanniens roll för händelseutvecklingen samt kombinera deras roller med den av amerikansk propaganda färgade verklighetsbild och historieskrivning som vi förmedlats av våra myndigheter och media under efterkrigstiden.
Situationen är minst sagt märklig med debattörer som ofta bereds stort utrymme i media och ”tunga” mediaföreträdare som DN:s Peter Wolodarski redovisande en syn på Andra Världskriget som saknar förankring i vad som verkligen utspelade sig men däremot är väl förankrat i hur amerikanska propagadister i efterhand vill att vi ska tro att verkligheten var. Helst bör verkligheten stämma med den bild vi matats med under efterkrigstiden om invasionen i Normandie som en avgörande händelse och med USA som Hitlers besegrare.
Jag tror inte att Wolodarski och hans meddebattörer uppsåtligt vilseleder oss. Istället tror jag att de uppvisar den världsbild som man per automatik kommer fram till i det proamerikanska debattklimat som rått i Sverige under efterkrigstiden. Må vara i kombination med en smula auktoritetstro.
Men om inte vana debattörer och, som man får förmoda, historiskt intresserade och förväntat sanningssökande personer, kan se igenom propagandans dimmor - hur ska då den breda allmänheten klara det?
Vi står inför behovet av något som kanske aldrig genomförts förr - avprogrammeringen av ett helt folk. För att ha någon möjlighet att lyckas med det krävs som en första insats att få den fortsatta indoktrineringen att upphöra.
Att övergå från att sprida etablerade lögner, till att istället förmedla en verklighetsbild, präglad av kritisk granskning av mäktiga intressens propaganda, kan vara ett nog så smärtsamt första steg att ta.
Södertälje onsdagen den 6 maj 2015
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kanske ska man börja hylla Japan som det land som besegrade tyskarna? Låt vara indirekt men ändå.
Om japanerna hade behållit trycket på Sovjetunionen i Asien så hade ju Stalin aldrig kunnat frigöra stridserfaren trupp i tillräcklig mängd därifrån för att hejda tyskarna vid Moskva och senare Stalingrad. Det japanska intresset av att invadera i huvudsak diverse öar i Stilla Havet gjorde att de alltför tidigt riktade sina insatser österut och söderut istället för att behålla trycket på Sovjetunionen som därmed slapp att kriga på två fronter.
Svar till ”Alberth":
Det ligger nog mycket i Ditt resonemang. Stalin skulle naturligtvis haft mycket svårare om japanerna agerat i öster. Den ryska vintern skulle ändå ha varit en svår motståndare för tyskarna.
Men hade Axelmakterna varit mer samspelta skulle det naturligtvis sett annorlunda ut. Med tidiga japanska insatser mot Sovjetunionen i öster skulle kanske kampanjen varit avslutad före den ryska vintern. Det var väl så Du menade? Att de inte var samspelta berodde nog på att Hitler såg ned på japanerna och därför inte förstod att nyttja deras potential. Sannolikt var han även så övertygad om sin och tyskarnas förmåga att han inte ville dela med sig av Sovjet till japanerna.
Japanerna förstod vad vinter var för något och såg förmodligen Sibirien som massor av ingenting - kallt och väglöst ingenting. Sibirisk olja och gas var okända begrepp på den tiden. Vägar fanns inte i Sibirien, åtminstone inte sommartid. Dessutom hade japanerna samma behov som tyskarna av att säkra sitt behov av råvaror, olja mm. Så de styrde kosan söderut. Japanerna såg nog inget lockande i att utarma sig själva genom att hjälpa Hitler vinna ”sitt” krig, utan att i sin tur tjäna något på det.
Skulle Hitler lyckats besegra Sovjet hade det väl bara varit en tidsfråga innan han gett sig på USA först, sedan Japan - om han hade lyckats besegra USA.
Hitler visade samma brist på impulskontroll som Göran Lambertz - utan jämförelser i övrigt - när han förklarade krig mot USA, fyra dagar efter Pearl Harbor. Det kunde ha blivit betydligt jobbigare för Roosevelt & Co att få med sig USA i ett aktivt krig i Europa medan man själva var i krig med Japan.
Hitler inledde ”Operaton Barbarossa” den 22 juni 1941. Japanernas attack mot Pearl Harbor - som amerikanerna av allt döma kände till i förväg, men lät ske - ägde rum den 7 december 1941. En slags den tidens 9/11. Man kan förmoda att Hitlers attack, och inledande framgångar, mot Sovjetunionen gjorde att japanerna inte kände något hot från Sovjetunionen och därför vågade anfalla USA. Japanerna kände sig hotade av USA som försvårade japanernas råvaruanskaffning.
Skicka en kommentar