torsdag 21 maj 2015

Vad har maffian kostat oss bara i Pajala?

.
Det som Anders Sundström, Sven-Erik Bucht och Bengt Niska har stulit eller låtit stjälas i Pajala - hur mycket är det egentligen?

Data enligt uppgifter på nätet, bl a Wikipedia:

Sverige har en befolkning uppgående till 9 593 000 personer.
Pajala kommuns befolkning uppgår till 6 200 personer.
Sveriges befolkning är 1 547,3 gånger större än Pajala kommuns.

Anders Sundström och Co har pumpat in våra pensionsmedel i Northland och med dem dragit med sig andra investerare så att enorma summor dels förstörts och dels stulits, med hjälp av ett uppenbart dödfött projekt. Den exakta summan är inte känd och kommer inte heller att bli det så länge Sundströms torped, Hans Andersson, av vår odugliga stat och vårt odugliga rättsväsende, tillåts vara konkursutredare.

Men det här är ett överslag och inte någon exakt vetenskap. Vi kan därför använda de ungefärliga summor som nämnts i media. Om vi antar att den summa som pumpats in i Northland är 14 miljarder = fjortontusen miljoner, motsvarar det på riksbasis

1 547,3 x 14 000 000 000 = 21 661 612 903 226 kr eller tjugoen biljoner sexhundrasextioenmiljarder sexhundratolvmiljoner niohundratretusen tvåhundratjugosex kronor.

Svenska staten har många angelägna uppgifter att bekosta. Staten hade 2014 inkomster uppgående till 790,2 miljarder. Om staten inte hade några utgifter alls utan kunde använda alla sina intäkter till industriinvesteringar skulle det ändå ta

21 661 612 903 226 kr / 790 200 000 000 kr = 27,41282321 = 27 år och 5 månader att förse resten av Sverige med lika mycket investeringar. Och svenska staten är ju inte bara till för att försörja maffians tjuvar via Pajala kommun.

Egentligen är situationen ännu värre eftersom uppgiften om Sveriges folkmängd är gammal och ökar snabbt medan statens inkomster kan förväntas minska. Sedan kan ju aldrig staten använda alla sina inkomster till industriinvesteringar så i verkligheten skulle det även med en ekonomi i balans ta tusentals år att åstadkomma någotsånär rättvisa mellan Pajala och det övriga landet.

Det säger sig självt att Anders Sundström, Sven-Erik Bucht och Bengt Niska har gett Pajala Kommun nådastöten.

Om inte de narrar som låtsas vara åklagare, domare och rättsväsende tar sig i kragen och tar itu med maffiabossen som sitter på våra största pensionskassor i Folksams och Swedbanks pensionsfonder, eller vad som nu finns kvar av dem, så kommer hela det här landet att gå under och brytas sönder i social oro.

När maffiastaten faller samman ska jag gärna personligen hjälpa till att snickra giljotiner med vars hjälp Ni tjuvar och medlöpare kan få Er rättfärdiga belöning! Det torde inte vara långt borta.

Anders Sundström och hans underhuggare Hans Andersson bör båda häktas skyndsamt, husrannsakningar i bevissäkrande syfte bör genomföras på Northland, Kaidings Advokatbyrå, Folksam, Swedbank och åtminstone Anders Sundström och Hans Anderssons respektive bostäder. Sannolikt bör husrannsakan utföras hos fler personer i Folksam och Swedbank samt hos den tidigare Northland-ledningen. Men det är inte min sak att göra allt åklagarnas arbete. Någonting får de väl för fan klara själva. De har haft gott om tid på sig. Allt detta är känt, men oduglingarna är fullt upptagna med att titta bort.

Södertälje torsdagen den 21 maj 2015
Mikael Styrman
.

2 kommentarer:

Alberth sa...

Det var patetiskt att se hur flagrant landshövdingedilletanten och politruken Österberg sitter i TV och ljuger folk rätt upp i ansiktet när han pressades på jävsproblematiken och varför länsstyrelsen dröjt hur länge som helst med att polisanmäla de miljöbrott som begicks av Northland med sänkt grundvattennivå och malmdamm från de öppna lastbilarna som malmen fraktades på.

Hela ansiktet och mimiken när han skulle svara på frågorna skrek lögn, det kunde till och med en dagisunge upptäcka.

Man kan ju fundera på hur mycket av den malm som skickades iväg från Kaunisvaara som verkligen kom fram till Svappavaara och hur mycket som blev liggandes efter vägen däremellan.

Rättsrötan griper omkring sig med full kraft. Redan i inledningen på 30-talet visade den sitt fula tryne i samband med Kreuger-kraschen och den organiserade plundringen av Ivar Kreugers företagsimperium som följde sedan man lyckats att röja honom ur vägen. Det som sedan följde var inget annat än ett organiserat bedrägeri och en blåsning av spararkollektivet som i dagens penningvärde var långt större än Northland-kraschen.

Författaren Vilhelm Moberg angrep med kraft rättsrötan i skarven mellan 40- och 50-talen men tyvärr verkar det på sikt ha varit resultatlöst då det bara har eskalerat sedan dess.

Mikael Styrman sa...

Ja, mordet på och plundringen av Ivar Kreuger var knappast den första plundringen med rättsväsendets hjälp, men det var nog startskottet till den organiserade och storskaliga plundringen. Kanske en svensk variant av den tyska nazismen? Båda grenarna av nazismen är sannolikt sprungna ur avundsjukan. I Tyskland var kanske rättsmedvetandet starkare varför man var tvungen att gå omvägen via en intensiv avhumaniseringskampanj, medan man i Sverige kunde gå betydligt rakare på tjuveriet.

Det svenska rättsväsendet fungerar som det ryska. Skillnaden är att det ännu väcker viss uppmärksamhet när företagare plundras i Ryssland - inte minst internationellt. I Sverige är sådant vardagsmat och tilldrar sig inte någon uppmärksamhet. Det är snarare så vanligt att många inte kan förstå om det är rätt eller fel.

Brottslingarna är också bättre på kosmetika i Sverige än i Ryssland. Och åtminstone i Sverige hjälper våra kriminella media till med tjuveriet.

Det var naturligtvis komiskt att se landshövdingedumskallen försöka slingra sig. Men jag fylldes samtidigt av sorg och vemod när jag såg det. Vad har en stat för framtid i vilken en sådan totalt omoralisk jubelidiot kan bli landshövding?

Vilhelm Moberg gjorde på sin tid storartade insatser mot rättsrötan. Svårt att säga hur det hade sett ut idag utan Moberg. Men idag förstår vi nog bättre att rättsrötan förmodligen var så utbredd redan på Mobergs tid att landet redan då behövde mer verkstad och färre ord. Moral och ryggrad var nog redan då så sällsynt att Moberg var alldeles för ensam i sin kamp.