Stockholm - självförstörande dystopi?

.
I Stockholm pågår ett antal intressanta skeenden just nu. Staden har sin motsvarighet till Neapels Camorra. Det är de stora byggföretagen och bankerna. I Stockholm har de tillsammans med politiken slagit klorna i trafiken. Genom att under en tid blockera alla trafiklösningar, på snarlikt sätt som Camorran blockerar sophämtningen i Neapel, har man skapat en situation som innebär att man får göra vad som helst med skattemedel som kan tänkas göra något åt trafikproblemen som skapas just av undermålig samhällsplanering.


Stadsplanering influerad av Bladerunner

En närmast parallell verksamhet är den pågående ”förtätningen” av stadens bebyggelse. Förtätning är politisk nysvenska som innebär att man exploaterar alla mindre grönområden och hittills oexploaterade kant- och strandzoner. Det leder så småningom till, att strandområden som kunnat vara vackra gröna zoner åt stadens invånare att flanera eller pausa i, nu exploateras med fula betongklossar som utnyttjar nära nog all fri yta. Dessa gröna lungor var orsak till att stadens skönhet en gång i tiden prisades. Så kommer nog inte att ske i framtiden. Staden blir istället allt mer lik den dystopi som åskådliggjorts i bland annat Harrison Ford-filmen Bladrunner.


Stadsmarodörernas Hall of Fame

En första etapp av förstörelsen av Stockholm genomfördes av sosseriet och Hjalmar Mehr, eller Almar Ner, med enbart lamt motstånd, om något alls, från flertalet borgerliga politiker. Om det någonsin ska utses en stadsmarodörernas Hall of Fame är naturligtvis Hjalmar Mehr självskriven ledamot, tätt följd av Malmös ödeläggare, Erik Svenning. Mycket talar för att Sten Nordin kommer in som god trea. Och sedan kommer förstås alla byapuckon som förstörde nästan alla svenska småstäder med sina fula Konsumlådor och parkeringshus av betong och fick charmiga småstäder att se ut som en del av Berlinmuren.


Lyckan är slaveri

Stadens många välavlönade människor som har låtit lura sig att lyckan ligger i att vara slav åt bankmaffian hela livet har köpt bostäder vid vatten för den sköna utsikten skull. I bästa fall räcker det med att vara slav åt bankmaffian hela livet, inlockade i fällan av låga räntor som drivit upp bostadspriserna. I sämre fall blir man senare plundrad eftersom lagstiftningen ensidigt utformats för bankmaffians bästa och bostadsköparen därför står hela risken vid det värdefall som mest troligt komma skall, på grund av sämre betalningskraft i kombination med högre räntor.


Missunnsamhet den ädlaste av drivkrafter

Stadens många inte lika välavlönade människor som också gärna skulle ha blivit slavar år bankmaffian för att få bo vid vatten, men som av olika skäl inte kunde hänga med i budgivningen, är inte lika glada åt den vackra utsikten. De har ingenting emot att återstående trädridåer blir så täta att utsikten ödeläggs. Särskilt inte som det kan kamoufleras med de ädlaste av motiv, nämligen stadens försköning.


Gröna ogenomträngliga murar skall göra eder jämlika

För att dölja att de gröna lungorna nu exploateras, av bank-, bygg- och politikmaffian i symbios, och staden på detta sätt förfulas, jobbar en ohelig allians med att förvilla Stockholmarna. Följaktligen ”kompenseras” bortfallet av de gröna lungorna genom att träden längs stränder och andra vackra lägen planteras så tätt, eller får växa så tätt utan att ansas, att de tillåts bilda ogenomträngliga gröna murar. Gröna väggar vilka effektivt stänger bort ljus från bostäderna och skymmer varje ansats till vattenspegel eller annan vacker utsikt.


Arboristradikalerna ./. Träd-Stasi

Hittills har det resulterat i några fall av träddödarattacker. Det vill säga att någon hjälpt stadens medarbetare att glesa ut i de ogenomträngliga trädridåerna. Naturligtvis har det resulterat i stor indignation hos de politiker och medarbetare som behöver dölja skövlingen av staden och som inte ser andras utsikt som något angeläget problem. Hittills har problemet varit begränsat till ett fåtal ställen där man dödat enstaka hela träd. Sådant går att hantera utan problem genom nyplantering för att åter ödelägga utsikten. Men vad händer när Stockholmare med fördärvad utsikt kommer på att man kan anlita arboristradikalerna till att glesa ut den ogenomträngliga gröna massan, utan att döda hela träd. Då blir det inte lika enkelt. När valet för Träd-Stasi står mellan att fälla ett stort och efter kvistning ännu ståtligt träd för att plantera ett nytt, som med tiden ska garantera ödelagd utsikt. Hur gör man då?


Krematorium Stockholm – en dyr nutida dinosaurie

Bygget av Krematorium Stockholm fortgår. Förbifartstunneln som till dyra pengar ska leda förbi den inte särskilt omfattande trafiken som ska passera Stockholm utan att besöka staden.  Med lite tur kommer den att bli färdig ganska lagom tills trafiken avmattas kraftigt på grund av världens ökande oljekonsumtion kombinerad med allt svåråtkomligare oljefyndigheter. Då kommer ökande oljepriser att resultera i att människor bosätter sig närmare sitt arbete eller söker arbete närmare sin bostad, så att man inte behöver åka genom staden morgon och kväll.


Med inkompetens som ledstjärna

Man kan undra vad som händer med Krematorium Stockholm på lite sikt. Blir det som med Oxdjupet? Bönderna tvingades under hundratals år göra dagsverken för att fylla Oxdjupet med sten och uppföra Waxholms Festning. Allt för att försvara huvudstaden mot befarade angrepp sjövägen. Knappt hade man börjat nå eftersträvad uppgrundning av Oxdjupet innan det refflade kanonröret var uppfunnet och sekler av plågande och utsugning av lokala bönder visade sig ha varit meningslöst eftersom Waxholms Festning nu kunde skjutas i smulor av vilket fartyg som helst. Statens misshushållning med allmänna medel har långa anor i Sverige. Och då behöver man inte ens tänka på, att huvudstadens förnämsta sevärdhet är ett krigsfartyg, som en inkompetent överhet byggde så illa, att det inte ens lyckades segla ut ur hamnen i vackert väder utan att slå runt. Det är ganska talande att överhetstro och uthålligt inkompetent statlig verksamhet gett svenskarna ett förhållningssätt till tingens ordning som resulterat i att inkompetens hyllas som varande en förnämlig egenskap.


Det bästa av smörjmedel

Med lite tur, och om han skyndar sig, hinner Sten Nordin skövla området mellan Strömbron och Slussen innan han välsmord kan dra sig tillbaka. Det kommer att garantera honom både en plats i Stadsmarodörernas Hall of Fame och en hedersplats när bygg- och bankmaffian samlas på olika kattdop och särskilt förtjänta politiker ges tillfälle att gnida sig mot dem.

Gulag-Kolmården onsdag den 30 maj 2012
Mikael Styrman
.