5 Helikoptrar ska bevaka 500 anläggningar

.

Polisen gör säkert sitt bästa för att hålla Sverige tryggt och säkert för befolkningen.

Men våra politiker och vårt rättsväsende gör inte deras arbete lättare.

Människor som fullständigt saknar respekt för begrepp som ”mitt” och ”ditt” eller andras säkerhet får försumbara straff, får behålla stöldgodset och får ganska ostörda fortsätta sin verksamhet. Nu tänker jag inte främst på Anders Sundström och den övriga nomenklaturan. De tenderar ju att få stjäla fritt utan straff i alla degenererade samhällen och diktaturer. Jag tänker mer på fall som det som beskrevs igår i Göteborgs-Posten. Och sådana notoriska straff-immuna återfallsförbrytare som TV4’s Kalla Fakta tog upp för två veckor sedan. Sådana som återkommande får ödelägga andra människors liv, medan rättsväsendet, fullt upptagna av att berömma sin egen förträfflighet, likgiltigt står och tittar på.

Samtidigt som befolkningen ökar kraftigt - inget vet hur kraftigt, eftersom gränskontrollen brutit samman - så minskar politikerna polisens resurser. Polisen centraliseras ytterligare. Nu räcker inte ens längre med länsvisa kommunikationscentraler. Nej nu ska det vara flera län under en och samma LKC.

Mängder av tungt kriminella väller in i landet, ofta även tungt beväpnade. Allt från marockanska gatubarn till fullfjädrade gerillakrigare. Och så förvånar man sig över att det finns svenskar som känner sig manade att sticka käppar i hjulet för den processen. Nej, det är nog som danskarna säger: Vad hade svenskarna väntat sig?

Mitt i allt detta inferno som pekar mot att Sverige faktiskt kan vara på väg att glida in i total anarki, kanske rent av inbördeskrig, uppträder Riks-stollen i Agenda och säger vackra saker om hur Sverige ska vara tryggt och säkert för alla.

Jag brukar tycka att det känns väldigt fult, när debatten tar sig uttryck som innebär att någon vars åsikter man inte delar, utpekas som varande inte fullt frisk. Men jag måste säga att jag kommer snubblande nära att själv göra det när jag tittar på senaste söndags Agenda. Man får ju faktiskt intrycket att vår statsminister Stefan Löfven inte är kapabel att ta in vad som pågår i landet. Eller är han bara en så kallhamrad psykopat och lögnare att han helt obesvärat blåljuger i direktsändning?

Nåja, vare det hur det vill med den saken. Stefan Löfven och programledaren i Agenda delade intresset för trygghet och säkerhet. Märkligt nog tycktes det bara handla om tryggheten för immigranter. Det kanske är begripligt mot bakgrund dels av den senaste tidens bränder riktade mot flyktingförläggningar och dels medias dokumenterade oförmåga att kunna hantera mer än en fråga åt gången?

Nu ska polisen i alla fall trygga ca 300 flyktingförläggningar. Dessutom kanske 200 anläggningar ytterligare som är på väg att bli flyktingförläggningar - om Löfven får som han vill. Och då kommer det - Ässet med stort Ä ur rockärmen - polishelikoptrarna med sina värmekameror ska användas för att skydda anläggningarna.

Jag tidigare skrivit om den lekstuga som präglat polisflyget. Jag minns inte riktigt när, och jag hittar inte det just nu, eftersom jag inte byggt upp något register till min blogg. En stor del av den är ju även skriven på andras datorer, när jag har suttit i politiskt fängelse. I alla fall så går det jag skrivit ut på att man av oförstånd och egoistiska intressen har förvandlat polisflyget till en statuspryl, en maffig, men ganska oduglig attrapp. Genom att köpa helikoptrar, tio gånger dyrare än man borde ha köpt, blev resultatet att man bara kunde köpa 7 st istället för ca 45 st som man hade fått om man hade använt pengarna klokt. Sedan har några gått åt. Minns inte riktigt, men jag har vagt för mig att ett par gick åt i en brand? En sköt i alla fall polisen ned själva, inifrån, när man under övning med skarp ammunition lekte kommandosoldater i Göteborg.

Om man använder skattemedel vårdslöst så kommer verkligheten så småningom ikapp en. En vacker dag står man där, utan varken pengar eller de resurser man han hade kunna skaffa sig, om man hade använt pengarna klokt.

Följderna av en oklok inköpspolicy visar sig nu. 5-6 st ganska långsamma polishelikoptrar, och blott en handfull utbildade piloter, ska i ett vidsträckt land som Sverige övervaka ca 500 befintliga eller blivande anläggningar, företrädesvis spridda över den svenska glesbygden. De finns främst i glesbygdens sossekommuner där avundsjukan och missunnsamheten resulterat i att inget som inte är bidragsfinansierat går att driva, och varifrån driftigheten följaktligen flyttat. Dessutom ska polishelikoptrarna kunna utföra sina ordinarie uppgifter - för det finns väl sådana också?

Svammel är uttryck som ligger nära till hands. Det är begripligt att en desperat ordningsmakt avklädd in på bara trosorna drar till med något sådant. Men det lär ju inte lura någon. De som bränner anläggningarna är säkert hänsynslösa. Men för den skull behöver de inte vara lika lättlurade klåpare som våra politiker.

Södertälje lördagen den 31 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Att vilja, men inte kunna - annat än att låtsas

.

I kölvattnet på en händelserik vecka sände SVT ett intressant Agenda söndagen den 25/10-15.

Sverige under Löfven-regimen lobbar numera stenhårt för att andra EU-länder ska avlasta Sveriges självpåtagna börda som världssamvete. Men med ringa framgång. 160.000 immigranter i Sydeuropa har Löfven och Sverige fått igenom att ska fördelas på alla EU-länder. En stor framgång enligt Löfven. Men hur stor? Hittills har 85(!) personer omfördelats enligt Agenda. Är det hela bara ett bedrägeri? Har de andra länderna inte alls gått med på något? Annat än att låtsas för att hjälpa Löfven att lura sitt folk?

Löfven lobbar nu på olika sätt stenhårt för att fler EU-länder måste ta ett större ansvar. Han vill nämligen också omfördela immigranter från Sverige till andra EU-länder. Men han vägrar i sten att ta i sin mun att han vill minska antalet som kommer till Sverige. Trots att programledaren frågar upprepade gånger vägrar han att svara. Det påminde väldigt mycket om den klassiska intervjun med Bosse Ringholm, i vilken Ringholm sju-åtta gånger svarade identiskt lika. Till Löfvens fördel måste framhållas att han flera gånger formulerade om sig. Det tyder på att han har ett rörligare intellekt än Bosse Ringholm. Men det säger ju å andra sidan inte så mycket…

Det är ju egentligen tragiskt. Att vilja så mycket som Löfven och hans tvillingsjäl, den överavlönade politiska redaktören Karin Pettersson på Aftonbadet - men att kunna så lite. Och att inte kunna anpassa munnen efter matsäcken. Det kommer naturligtvis i slutändan att skada alla - ursvenskar såväl som nysvenskar.

Inte heller den havererade inresekontrollen ville Löfven kännas vid. Vi har en kontrollerad invandring, menar han. Men ingen kontroll sker ju vid invandring. Det råder fri invandring. Märkligt...

TV4’s Kalla Fakta visade i veckan på graden av förfall i gränskontrollen. Vid ankomst till Sverige kontrolleras inte ens anländandes pass. Det kontrolleras bara på främmande mark, inför bordandet av flygplanet som ska till Sverige.

Naiv som ett litet barn som väntar på jultomten menar Löfven att den som fått avslag på asylansökan ska bege sig hemåt. Men tiotusental personer uppehåller sig i Sverige och försörjs av svenska skattebetalare - trots att de fått avslag på sin asylansökan. Inga åtgärder vidtas för att söka upp och skeppa iväg dem trots att de saknar asylskäl. Inte ens utbetalningarna stoppas.

En fråga som - naturligtvis - inte ställdes till Löfven, är vilka åtgärder som vidtas av svenska myndigheter för att söka rätt på och avvisa personer som tagit sig in till Sverige men inte söker asyl. Det är ju långt ifrån bara nordafrikanska gatubarn som gör det.

Det har tagit Sverige decenniers tid att delvis läka skadeverkningarna av en tjuvaktig socialdemokratis övergrepp mot befolkningen på 1970-talet. Marginalskatter på 100% och mer skapade en enorm svart sektor. Övergreppet - om än fridsammare - påminde om Pol Pot’s och Mao Zedong’s kulturrevolutioner i Kambodja respektive Kina. I Sverige ledde det till att välutbildade läkare stannade hemma och utförde enkla sysslor som vedhuggning, eftersom det var lönsammare än att arbeta som läkare, och hantverkare övergick till att jobba svart.

Det Löfvens oförmåga nu hotar skapa är en enorm svart sektor som kan slå ut mycket av det arbete som under senare år blivit vitt. Vad det kommer att betyda för lönebildningen och facket kan nog de flesta räkna ut. Det känns lite märkligt tycker jag. Löfven kommer från den fackliga rörelsen och gör ändå detta. Vems ärenden går han egentligen? Och nyss har man tutat i de svenska väljarna att både den ena och den andra ofinansierade jullappen ska delas ut. De flesta kan nog räkna ut även hur det kommer att gå med den saken - och även vem som kommer att drabbas hårdast när bedrägeriet så småningom klappar ihop…

Människor som kommer från länder där man nästan inte får någon lön alls, som uppehåller sig illegalt i landet, vilka löneanspråk har de?

Att vilja, men inte kunna - och ändå få hållas…

Det är märkligt att Löfven får hållas med sina tokigheter, tycker jag.

Södertälje lördagen den 31 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Korruptionen alltings moder

.

(Svar på anonym kommentar till inlägget ”Maffian behöver tiggare och flyktingar”.)

Det är lite märkliga frågor Du ställer. Skulle en vanlig samhällsdebattör som jag, kunna svara konkret med namn och allt, eller hur menar Du, när Du skriver ”belägg”? ATT det förekommer finns det ju hur mycket belägg som helst för, åtminstone för den som har ögon att se med. Skatteintäkterna är större än någonsin, ingenting underhålls och nästan ingenting fungerar längre. Det är klart som fan att det försvinner pengar ur systemet. Och i vissa fall är det extremt tydligt, som i många offentliga byggprojekt, SKL och Landstingens järnvägslek, Sjöfartsverkets helikoptersvindlerier, plundringen av försvaret, Vattenfalls och Telias utlandsaffärer mm.

Det är som jag har skrivit många gånger tidigare. Det är inte en partipolitisk fråga. Det är en fråga om kriminalitet som inte bekämpas. Om tjuvar som får gå lösa och härja för att de satt rättsväsendet ur spel. Det har gått till så att den domare och/eller åklagare som inte ställer upp åt tjuvarna motarbetas, stannar i karriären, fryses ut eller får sparken. Detta till trots finns det ändå exempelvis domare som inte låter sig korrumperas. Det hanteras så att man låtsas dra lott om mål som är viktiga för maffiaintressen. Men lotten utfaller alltid så att maffians handgångna män får de målen på sin lott. Eftersom det här har pågått länge finns Göran Lambertz-typerna överallt.

Det är också så, att huvudfrågan är korruptionen i den offentliga sektorn. Den vanskötta migrationsfrågan som lett till att det är svängdörrar in till Sverige är en följdeffekt av korruptionen. Det hindrar inte att migrationen på lite sikt blir kostsammare än korruptionen och kan välta hela samhället över ända. Den är ändå sprungen ur korruptionen. Det hjälper därför inte, och är knappast möjligt, att hantera migrationsfrågan på ett bra sätt utan att ta itu med korruptionen. Det finns alldeles för mycket skurkar i den offentliga sektorn som tjänar på att migrationsfrågan skyddar dem från andras uppmärksamhet. De kommer att förhindra att den får en bra lösning.

Skulle det vara så att inte svenskarna kan komma till rätta med korruptionen så kan det faktiskt vara bättre att migrationen får hållas. De velourinbäddade svenskarna är väldigt illa skickade att ta itu med grova brottslingar. Det gör säkert många av de som kommer på ett bättre sätt. De gör sig inga dubier om att staten är någonting annat än en skurk. Även om den svenska staten är en till mysfarbror förklädd skurk så genomskådar de det. Det tycks inte svenskarna klara av. Om de gör det är de i alla fall väldigt bra på att hålla det hemligt.

Det finns mig veterligen inte någon entydig definition på vad som är maffia. Men så här står det exempelvis i Wikipedia:

”En maffia eftersträvar starkt inflytande över politik, myndigheter och den finansiella kapital- och penningmarknaden. Detta är i sig inte sådant som definieras som organiserad brottslighet utan kan lika gärna klassificeras som lobbying, men maffian gör det för att underlätta sin ekonomiska brottslighet och övriga kriminella verksamhet.”

Det finns många grupper av organiserade brottslingar, med städat yttre, exempelvis offentligt anställda, politiker eller bankirer vilka kvalar in för att betecknas som maffia, även i Sverige.

Det finns med andra ord inte en maffia utan många maffiagrupperingar, ibland har de beröringar med andra grupper, överlappar varandra, ibland inte. Även om brottsligheten är både grov och organiserad och många är återfallsförbrytare, handlar det i de flesta fall om löst sammansatta grupper.

För den grova insiderbrottsligheten som plågar den svenska offentliga verksamheten gäller samma fundamenta som för den vanliga gatubrottslingen som stjäl ihop till sitt knark, eller om man så vill, det nordafrikanska gatubarnet som sökt sig till Sverige för att det är känt i kriminella kretsar att Sverige är ett nedrustat kollapsat samhälle där man får härja fritt utan risk.

Det som förenar de nyss uppräknade är den stora kapitalförstöringen som deras verksamhet åstadkommer. För att kunna stjäla en miljon orsakar korrumperade tjänstemän och politiker skador för tiotals och hundratals miljoner. Den stora vinsten görs av de samarbetspartners som tillhandahåller mutorna eller är det offentligas motpart. Ibland kommer initiativet därifrån och ibland väljer tjänstemän och/eller politiker ut samarbetspartners som man vet att mutar, som exempelvis i samband med Sjöfartsverkets helikoptersvindel.

Det ligger i sakens natur att de här affärerna är sådana att en vanlig skribent och debattör inte kan belägga dem. Hur skulle det gå till? När inte hela den sammanlagda kraften i vårt tyvärr kraftigt korrumperade rättsväsende klarar det? En större tidning skulle, möjligen, klara det i enskilda fall. I så fall krävs att flera kriterier är uppfyllda: duktiga journalister, stora resurser och anfallsorder. Ofta saknas någon av dessa ingredienser och då blir det inget.

Samhällseliten i västvärlden skyller invandringen på människosmugglarna. Men det är västvärldens bild av sig själva, som samhällseliten kontrollerar och sprider i tredje världen, som sätter människorna i rörelse hit. Människosmugglarna hjälper säkert till att motivera människorna, men framför allt kanaliserar de efterfrågan. Att ge människorna motiv att sätta sig i rörelse gör västvärlden tillräckligt bra genom att sätta länder i tredje världen i brand under USA:s ledning. Det är svårt att säga om Europeiska politiker är för dumma i huvudet för att begripa att det kan bli Europas undergång eller om de är för kriminella för att bry sig? Förmodligen förekommer bägge varianterna.

Jag sprider varken semi-kommunism eller kvasi-kapitalism. Jag talar bara om att korruption är vårt huvudproblem. Det är korruptionen som fått vitala samhällsfunktioner att sluta fungera och det är korruptionen som gör att man sköter migrationen så illa. Det sker som jag framfört tidigare för att avleda uppmärksamheten från sig själva till någon annan som man kan skylla på. Som ovan uttryckts kostar hittills korruptionen mycket mer än invandringen. Men den blir snart omkörd. Det är dock i grunden korruptionen som orsakar att det är svängdörrar vid våra gränser och att ingen idag vet vem som finns här, eller var, och vem som inte gör det. 

Vår ordnade vita sektor, som får välfärdsstaten att fungera, är redan decimerad på bekostnad av en snart enorm svart sektor och då bryter resten av samhällsfunktionerna samman. Det som gör det möjligt är de korrumperades vilja att skydda sig själva genom att rikta fokus mot andra. Och svenska media - med mycket få undantag - ställer snällt upp och hjälper till.

Leipzig fredagen den 30 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Journalister ber inte om ursäkt

.

Vi har alla i åratal kunnat följa hur pressen och övriga media har exploaterat utvisningar av människor som nekats uppehållstillstånd i Sverige. Nu kan vi alla se följderna av det. Statstjänstemän, livrädda för att bli uthängda i media har inte gjort sitt jobb. Resultatet är människor som räknas i tiotusental som lever i Sverige år efter år på de svenska skattebetalarnas bekostnad. Det forsar iväg pengar till människor som inte har dragit in ett öre till svenska staten. Men på område efter område bryter den svenska staten samhällskontraktet. Tjänster som staten ska tillhandahålla i utbyte mot världens högsta skatter uteblir på område efter område. Men till främlingar som inget gjort för landet finns det pengar.

Därför finns det människor utspridda i landet som i likhet med IKEA-mördaren Abraham Ukbagabir närhelst de ska utvisas - om vår kollapsade migrationshantering klarar av det - kan förvandlas till nya IKEA-mördare, eller till ICA-mördare eller Konsum-mördare. De får nämligen stanna i Sverige och bo gratis på statens hotell om de mördar någon. Sedan kan de rymma och fortsätta uppehålla sig i Sverige, när det passar. Att vara intagen på ett svenskt fängelse är nämligen betydligt bättre än att vistas i frihet i de flesta länder som våra immigranter kommer ifrån. På ett svenskt fängelse får man kläderna tvättade, centralvärmda rum, skydd mot överfall och brottslingar, läkarvård (med vissa begränsningar) och tre mål lagad mat per dag utan att behöva arbeta. Ingen av våra IKEA-mördare, varken han som redan mördat eller de som kommer att göra det, kan åstadkomma något sådant i de länder de kommer ifrån och ska utvisas till. Och våra dilletanter till lagstiftare och lagtolkare tror att det handlar om ett straff för exempelvis afrikaner eller afghaner att hamna i svenskt fängelse. Det gör det inte. Det handlar om en belöning. Annat vore förstås om det svenska rättsväsendet verklighetsanpassades. 

Om våra mördande immigranter och de som begår andra brott, som gruppvåldtäkter exempelvis, istället för att sitta i fängelse i Sverige hamnade i fängelse i sina respektive hemländer skulle det påverka laglydnaden i Sverige i positiv riktning och även öka säkerheten i Sverige. Det skulle också bli mycket billigare för svenska staten. Och det skulle vara en bra affär för den stat som de utvandrat från. En sorts bistånd.

Men för att återvända till rubrikens ämne försöker nu pressen, journalisterna, exempelvis Aftonbladet genom Kerstin Weigl, kollra bort oss. De vill få oss att tro, på det ena mer förvirrade sättet än det andra, att IKEA-morden var oförklarliga, att mördaren är en psykologisk gåta och så vidare. Men det är bara mer lögner travade på varandra. IKEA-mördaren agerade fullkomligt rationellt och egennyttigt utifrån de alternativ som stod till buds för honom. Och det är den svenska journalistkårens egennyttighet som gjort det möjligt, som gett honom både motiv och möjlighet att mörda oskyldiga svenskar.

Men svenska skurkar som är journalister ber inte om ursäkt.

Leipzig torsdagen den 29 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Maffian behöver tiggare och flyktingar

.

Med maffian menar jag förstås de grova och organiserade brottslingar som uppehåller sig i våra verk och departement och för all del även delar av den övriga offentliga sektorn. Inte minst regeringskansliet och näringsdepartementet.

De behöver ouppklarade och upprörande ärenden som tilldrar sig svenskarnas uppmärksamhet och får svenskarna att glömma de än så länge betydligt kostsammare stölderna i de statliga verken och de offentliga projekten, som exempelvis Vattenfall, Telia, Sjöfartsverket, Nya Karolinska och de mer ökända arenabyggena. Det handlar om tiotals miljoner som stjäls varje gång, ibland hundratals miljoner och ibland blir slutnotan för skattebetalarna hundratals miljarder. Pengarna tvättas av våra banker som just därför slipper genomlysning. Sedan låtsas man jaga penningtvätt genom att trakassera Kreti & Pleti som växlar in sina kaffepengar. Det är detta som i första hand hotar alla våra offentliga institutioners funktion. Det är nämligen denna kriminalitet som även hindrar att man sköter migrationsfrågan.

Därför hanterar nämligen det offentliga migrations- och tiggarärendena så taffligt tillsammans med sina vapendragare i media. Det är inte på grund av inkompetens utan det är egennyttan som driver dem att göra pajaskonster av allt. Och de känner sina pappenheimare. De vet att svenskarna kan stå ut med att bli plundrade av sina byråkrater. Det är de vana vid. Men de är så pass mycket rasister att de blir fullkomligt rasande om det spiller över på utlänningar som är på lika låg nivå i hierarkin som de själva, eller ännu lägre.

Det är inte så lätt att bli klok på vilket fack Stefan Löfven ska sorteras in i. Han uppträder emellanåt så förvirrat och motsägelsefullt, för att inte säga verklighetsfrämmande. Kanske är han bara ett maffians rundningsmärke som de mer förslagna skurkarna manipulerar efter behag?

Södertälje onsdagen den 28 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Nya yrken i folkvandringarnas spår?

.

Vår hjälplösa Löfven-ministär har, i likhet med dess lika hjälplösa företrädare Reinfeldt-ministären, gjort några fruktlösa försök att återföra människor som nekats uppehållstillstånd i Sverige till sina hemländer. Det har visat sig lättare sagt än gjort. Många är papperslösa. Ofta därför att de helt sonika gjort sig papperslösa. Det är inte alltid helt lätt att veta var de kommer ifrån. Deras hemländer vill ofta inte ha tillbaka dem och tar inte emot dem. Så lär det vara med de marockanska gatubarnen som stjäl, våldtar och kanske värre ändå. Det vore anledning att bojkotta Marocko. Men förmodligen är det inte möjligt. Sannolikt har Wall-Enberg och kompani för mycket affärer med Marocko för att en svensk bojkott ska vara politiskt möjlig.

Uppgifterna varierar om hur många migranter som uppehåller sig i landet efter att ha fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Vissa källor säger några tusen, andra nämner något eller några tiotusental. Alla verkar vara ense om att skattebetalarna försörjer alla dessa, håller dem med kost, logi och fickpengar så att de sedan kan jobba lite svart - om de vill - för att ge tillvaron lite guldkant. Det är svårt att känna respekt för politiker och tjänstemän som handskas så med skattemedel. Om det nu är med verkligheten överensstämmande kommer de ju aldrig att ge sig iväg härifrån frivilligt.

Regeringens försök att avvisa oönskade har slutat med att man har stökat till det bortom allt förstånd. Statliga tjänstemän har rest omkring som pensionerade dollarmiljardärer. För att utvisa några enstaka oönskade har man chartrat en privatjet och skickat ut fem tjänstemän ut i världen. Dessa har tagit in på lyxhotell på destinationsorten, med helpension, och där har de sedan bott kvar i flera dagar efter att utvisningsproceduren varit avslutad, istället för att resa hem till den väntande korvsoppan. Ingen fick sparken. Med sådana metoder kommer regeringen aldrig att lyckas skicka hem de oönskade. Och den kommer aldrig att ha råd med det heller. Det krävs helt andra metoder.

Den som blivit nekad uppehållstillstånd ska naturligtvis inte bo på skattebetalarnas bekostnad med helpension mm. Han ska åka hem. Men många av dem gömmer sig. Om man då menar allvar med att upprätthålla någon som helst ordning, ska väl rimligen den som ska ut ur landet ut genast? Genast eller inte alls. Om det är det senare som gäller, vilket svängdörrarna vid gränserna tyder på, kan man genast avskeda alla som jobbar inom migrationsbyråkratin. De är i så fall en helt onödig kostnad for skattebetalarna.

Menar man däremot allvar ska den som ska utvisas omhändertas först och därefter delges beslutet, för att inte kunna gömma sig. Och det här larvet med chartrade privatjetplan måste få ett slut. Båt duger bra, kompletterad med tåg, buss eller taxi, beroende på omständigheterna. De stora mängderna migranter gör att det krävs båt för att kunna hantera kostnaderna. En mindre Finlandsfärja som klienterna bor på efter avvisningsbeslut och intill ankomst till hemlandet krävs för att hålla igång sådan storskalig verksamhet. Statens tjänstemän som hittills fått dålig skolning i hantering av skattebetalarnas pengar måste även få lära sig att de är tjänstemän i en bananrepublik och inte några dollarmiljardärer.

Problemet med nationer som vägrar ta tillbaka sina medborgare kommer också att få sin lösning, sedan, när våra politiker avkrävs att verkligen lösa problemet. Precis som vi sett andra yrken uppstå och branscher blomma upp kommer vi förmodligen att få se specialister ta hand om utvisning till ovilliga mottagarländer. Det kanske blir någon sorts hemvändarlotsar, utvisningskonsulter eller liknande. Kanske får vi se oinbjudna kastas ut från flygplan. Med fallskärm förhoppningsvis. Den tanken kan nog förefalla hemsk för många, men många svenskar betalar dyra pengar för att få hoppa fallskärm. Andra helt ostraffade hoppar fallskärm i tjänsten. Många arméer håller sig med fallskärmshoppare och de är helt ostraffade människor. Om ostraffade kan hoppa fallskärm, varför då inte personer som oinbjudna tar sig in i landet? Sen får man bromsa tjänstemännen så att det inte börjar skena iväg. Om de får i uppdrag att hålla kostnaderna nere är risken annars stor för att de börjar kasta ut migranterna utan fallskärm. Helikopter kan säkert fungera i många fall men knappast med amerikanska piloter. De är alltför kraschbenägna på sådana uppdrag.

Kan Löfvens hussar i USA slumpmässigt mörda folk med drönare i många länder kan Europas länder säkert skicka tillbaka oönskade. Det är inte heller omoralisk att göra så. Inte om man öppet deklarerar att det är det man riskerar om man olovandes tar sig in i landet. Problemet ligger nog på ett annat plan:

- Hur ska vi få Stefan Löfven att uttrycka det så att folk begriper vad han säger?

Södertälje onsdagen den 28 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Den godhjärtade dumhetens ångest

.

Ångesten i Malmö är så tät att den nästan går att ta på, genom TV och allt, när den godhjärtade dumhetens byråkrati ängsligt ska försöka komma till rätta med människor som nästan är lättledda och lutherska svenskars antipoder. De är sedan förmodligen urminnes tider experter på att utnyttja godhjärtade människor, stressa deras dåliga samveten och inte minst på att strunta i alla existerande regler för samlevnad och svina ned något kopiöst. Byråkratin i Malmö är utan tvekan, som andra kommunala byråkratier i landet, experter på att mala ned flitiga och rättrådiga svenskar, i den mänskliga gruskross som en väl utvecklad byråkrati innebär.

Men mot dessa olutherska levnadskonstnärer som hellre spelar fotboll eller sitter och tigger än arbetar, hellre svinar ned än har det rent och hellre skiter och parar sig mot betalning på kyrkogårdar förmår varken den kommunala eller den statliga byråkratin någonting. Inte ens tillsammans klarar dessa byråkratiska fascister sig mot dessa fridsamma underfundiga och av allt att döma även humoristiska levnadskonstnärer. Bara för att dessa människor inte bävar av skräck när myndigheterna hör av sig förvandlas byråkraternas ryggrader och knän till gelehallon, ansiktena blir högröda, halsarna hesa och rösterna darrar. Lagböckerna läses så bladen yr som höstlöv i höststormar på jakt efter hårklyverier i lagtexten som man kan gömma sig bakom för att slippa göra sitt jobb. Att möta människor som helt saknar respekt för auktoriteter i varje form försätter av allt att döma våra byråkrater i skräck.

De vanliga fascistvapnen fungerar inte mot människor som inte har fasta tillgångar som kan stjälas, lån som kan sägas upp och företag som kan tryckas i konkurs med lämpliga och väl tilltagna viten mot försumbara eller påhittade förseelser. Och som grädde på moset vaktar media som hökar efter varje tecken på rasism. Det värsta som en svensk idag kan beskyllas för. Bara för att de skiter och horar på kyrkogårdar kan man väl inte ta dem i hampan och skjutsa tillbaka dem till Balkan? Självfallet måste den konkursade före detta humanitära stormakten Sverige även ta på sig försörjningsansvaret för Europas alla romer. 

Det ska bli intressant att se vad det blir för slags förlossning i Malmö när det väl kommer igång. Det mesta talar väl för att hundratals romer, till att börja med, kommer att - i tysthet - framleva sina dagar på Malmös skattebetalares bekostnad i någon form. De är i så fall att betrakta som en förtrupp.

Men Malmös byråkrater borde i likhet med många bröder i de fascistiska strukturerna och korridorerna känna att tidpunkten närmar sig för när inte bara romerna tas i hampan och kastas ut. Många kommunala byråkrater, skattefascister, tjuvaktiga fogdar, korrumperade åklagare och fega eller inkompetenta domare kan så småningom få göra romerna sällskap på Balkan och leva på vad romerna eventuellt vill tigga ihop åt dem. Här gör de ju i alla fall ringa nytta. Och blir vi av med dem kanske det kan betyda en förstärkning på bägge håll? Balkantiggarna kan ha mycket att lära av svenska fascister om hur man lever gott på sina medmänniskor utan att göra någon nytta. Utifrån svenskt perspektiv kan det vara värt att betala Bulgarien och Rumänien en bra slant för att de ska ta emot dessa, vår motsvarighet till deras romer.

Södertälje tisdagen den 27 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Om det funnes någon rättvisa…

.

…i världen, då skulle det vara möjligt för de flyktingar och/eller immigranter - vad man än vill kalla dem - som nu kommer till Europa, att ställa hela västvärlden till svars, för falsk eller vilseledande marknadsföring. I åratal har man producerat dessa förhärligande filmer och TV-serier som för den okunnige utmålar livet i västvärlden som bara snäppet sämre än paradiset - nästan oavsett vilken religion man har.

Västvärlden har sedan i åratal, och i bästa fall stillatigande, åsett hur USA har fått alla, eller åtminstone nästan alla, offentliga institutioner att upphöra att fungera i land efter land, i Asien och Afrika och i Mellanöstern i synnerhet. I sämre fall har man, som Sverige, hjälpt till att trasa sönder länderna. Sedan har man utrustat och tränat psykopater och allehanda galningar som exempelvis IS. Så har man tagit ifrån människorna deras möjligheter att försörja sig och att freda sig. Man har även tvingat iväg dem från det som återstått av deras hem. När de väl har tvingats till flyktingläger har man strypt vatten- och livsmedelsransonerna och på det sättet tvingat iväg dem till Europa för att de över huvud taget ska ha någon chans att överleva. 

När de som mot alla odds ändå har överlevt den långa resan så äntligen är nära det förväntade paradiset så hamnar man i Lima. Människor från civilisationens vagga, från de kanske gynnsammaste klimat som finns för mänskligt liv och förstås ofta från det täta och livliga gytter som miljonstäder i Mellanöstern är, hamnar ungefär så långt in i skogen som det går att komma - i Lima med 398 invånare (År 2010 enl Wikipedia).

Det må vara att det inte är migrationsverket som utmålat livet i västvärlden som paradisiskt, men det går att förstå att de människor som kommer känner sig bedragna, svikna och lurade. De behöver inte vara kräsna för att tycka det. Det räcker att de inte tror att alla i västvärlden är lögnare.

Amerikanerna och för den delen även övriga västerlänningar silar mygg och sväljer kameler. I USA kan man inte sälja en motorsåg utan att det medföljer ett tjockt häfte med förmaningar som alldeles uppenbart förutsätter att amerikanen i gemen är helt imbecill. Exempelvis kan det stå att man inte ska sätta handen på sågkedjan medan den snurrar. Men drömfabrikens många skapelser typ Falcon Crest och Dallas och allt vad senare tiders filmer och serier kan tänkas heta, sänds till människor i bergsbyar med sedan sekler tillbaka närmast incestuös kultur med allt vad det innebär - helt utan upplysningar som förtydligar att de visar en fiktiv och förljugen verklighet som i bästa fall någon enstaka kan komma i åtnjutande av. Invandrare från Tredje Världen kan i bästa fall få plocka bomull, apelsiner och jordgubbar, näst intill utan lön, för att sedan genast skickas hem om det blir sämre tider. 

Att kalla det dubbelmoral är väl ett understatement? Resultatet kan i vilket fall som helst avläsas vid europeiska gränspassager och i svenska skogsbyar.

Södertälje tisdagen den 27 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Sveriges lilla Stefan

.

Ser i media att i förra veckans uppgörelse om flyktingpolitiken ingick att Sverige på EU-nivå ska börja kräva att jämställas med Italien och Grekland. Det förefaller minst sagt ganska magstarkt, för att inte säga direkt svamligt. Italien och Grekland har sina problem för att de ligger just där länderna ligger. Dessa problem har svenskarna gjort sitt bästa för att förvärra, bland annat genom fördömande och skymfande uttalanden och genom att med svenska krigsfartyg hjälpa människosmugglarna att skjutsa immigranter till Italien, istället för att hjälpa italienarna att återbörda dem till Libyen. Sen har man (Löfven) genom högljutt kraxande uppmanat så många som möjligt att söka sig till Sverige och nu vill man att att övriga EU-länder ska betala för svamlet. Nog kan det vara läge för Européerna att be svenskarna hoppa och fara.

Någon visförfattare, okänt vem, har varit förutseende och redan för mycket lång tid sedan förutsett Löfven-ministärens bravader:

(Melodi: Prästens lilla kråka)

Sveriges lilla Stefan

skulle ut och åka,

ingen hade han som körde.

Sveriges lilla Stefan

skulle ut och åka,

ingen hade han som körde.

Än slank han hit och

än slank han dit,

och än slank han ner i diket.

Än slank han hit och

än slank han dit,

och än slank han ner i diket.

Södertälje tisdagen den 27 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Elektrifierings- och Parabolfolkvandringen

.

I våra medias förljugna propaganda, och av vår statsminister-dilletant, påstås att alla som nu massinvandrar till Europa och Sverige är flyktingar i betydelsen att de flyr undan våld och förföljelse. Det är inte tillnärmelsevis sant. Visst, en stor del flyr undan det proamerikanska kriget i Syrien och Irak. Men den helt övervägande delen flyr från ett fattigare liv till, som de tror, ett rikare liv.

Det går ju nämligen an att leva som ens förfäder alltid levat, på slättland eller i bergen, utan el, brukande sin jord under enkla förhållanden - så länge man inte vet av något annat. Åtminstone inte annat än genom sägner. Men när man får el, parabol och/eller Internet blir det jobbigt. Att varje dag, efter att dagens slit är till ända, måsta se på dessa filmer och serier, förhärligande västerlandets levnadssätt, med exklusiva bilar, lätta manschettjobb utan smuts under naglarna, med första drinken redan tidigt på eftermiddagen, gör det naturligtvis motigt att gå ut och hacka i marken nästa dag.

Om Stefan Löfven ska fortsätta att kalla alla som kommer för dels ”utsatta” och dels ”flyktingar” bör han åtminstone vara distinkt. Kalla dem för det som de flesta är:

- TV-flyktingar eller Elektrifierings- och Parabolflyktingar!

Södertälje tisdagen den 27 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Den nya järnridån

.

”Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkts över kontinenten”. Så sa Winston Churchill i ett tal i Fulton, Missouri, 1946 (källa: Wikipedia).

Det går en järnridå genom Europa nu också. Den har nästan samma sträckning. Men nu skiljer den inte kommunistiska och icke-kommunistiska diktaturer åt. 

Nu skiljer den istället på länder som nyligen upplevt, eller ännu upplever, fattigdom, och som därför vet att hotet om dysfunktionella statsfunktioner och misär är en realitet, på den ena sidan av muren. På den andra sidan av muren finns länder som så länge upplevt välstånd och ordnade förhållanden, med hyggligt fungerande samhällsfunktioner, att många av medborgarna där tror att deras länder av någon sorts högre väsen är skyddade från misär och att man därför kan släppa fram vilka stollar som helst till den politiska makten. Deras nationer är, tror de, skyddade från allehanda påfrestningar som de kan utsättas för av politisk oförmåga.

Det finns, menar jag, en betydande risk för att medborgarna på denna sida - vår sida - av järnridån kommer att plågsamt få erfara att det inte var ett högre väsen utan istället ansvarsfulla, ibland krävande, politiska beslut som höll misären på avstånd.

Södertälje tisdagen den 27 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Skolskjutningar - av ”tillbakadragna enslingar” eller av mobbade?

.

Beskrivningarna och omdömena i efterhand om skolskjutningarnas gärningsmän tycks vara ganska lika i de flesta, kanske alla, fall. 

Tillbakadragna enslingar, som ”ingen hade kunnat tro om något sådant”, säger man alltid om dem i efterhand. Det är förmodligen överlevande mobbares sätt att hantera chocken, skulden och skammen.

Bakom beskrivningen döljer sig förmodligen inte frivilliga enslingar utan istället mobbade eller åtminstone utfrysta och exkluderade skolkamrater.

Jag vet inte hur dessa förr hanterade sin situation ute i världen. Men åtminstone i Tornedalen brukade vi tala om ”peräkammarin poikia”. De stukade och tillbakadragna barnen, i just detta fall männen, som inte riktigt fick plats i gemenskapen och som framlever sina dagar i hemmets innersta kammare, skyddade från en hårdhänt omvärld.

Hur man hanterar sin situation bestäms förstås i hög grad av vilka intryck man får i, och från, samhället. Förr var det fridsamma, fostrande och förmanande intryck som stimulerade till ansvarstagande. Idag översvämmas vi av en orgie i fullkomligt vettlöst våld, från i huvudsak amerikanska producenter. Förutom våldet förhärligas ofta en skrupelfri moral och en allmän brist på medmänsklighet. Man måste vara extremt välmående, harmonisk och mentalt stabil, för att inte ta intryck av denna flod av besinningslöst och bestialiskt våld som väller över oss, dag efter dag, om vi inte aktivt värjer oss.

Den som bär på sorger efter åratal av smärtsamma kränkningar är nog inte lika motiverad att faktiskt värja sig mot denna påverkan, utan kan nog snarare vara benägen att ta till sig en hel del impulser. Den som andra inte riktigt har tid med, eller intresserar sig för, har gott om tid att leva i denna imaginära värld av terrordåd av olika dignitet. Det vore mer konstigt om INTE dessa filmer och serier blev normen för många än att de faktiskt blir det.

Vi lever dessutom i ett samhälle som kastat ut psykfallen på gatan utan vård, med TV:n, och dess våldsdyrkan, som kanske enda sällskap.

Skolskjutningar är därför en naturlig biprodukt i ett samhälle som allt för mycket värnar de starka och som inte ser till att även de mindre starka, eller lite udda, omfattas av gemenskapen.

Det amerikanska samhället är sedan dess uppkomst extremt fixerat vid duglighet och har mycket lite till övers för svaghet. Dessutom håller samhället på att drunkna i vapen. Skolskjutningar blir den naturliga följden av dyrkan av duglighet och våld, tillgång till vapen, enorm medial våldsglorifiering och försummelse av alla som inte är vinnare.

Att det nu även kommit till Sverige är inte konstigt med den okritiska dyrkan av allt amerikanskt som präglar vårt samhälle.

Se gärna amerikanska våldsdyrkande filmer och serier och beundra gärna den amerikanska livsstilen och dess tvivelaktiga moral, som numera ätit sig in i det offentliga Sverige. Men bered Er då också på att emellanåt besöka barnens skolor och dagis för att identifiera lik.

Södertälje tisdagen den 27 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Låtsas-TUT

.

Det är en gammal nationalsocialdemokratisk sedvänja att samla lättlurade människor i partiet. Sedan lurar man i dem att man ger dem det som de vill ha. Även direkt motstående intressen påstås få sitt - i samma parti. Sedan bedyrar man unisont att man Äääälskaar sitt parti. Sen sjunger man en stump om solidaritet, hand i hand, och demonstrerar mot sig själva.

Ungefär så gör man nu med TUT=Tillfälligt UppehållsTillstånd. I princip inför man nu tillfälligt uppehållstillstånd, men bara tillfälligt, i tre år, sedan blir det automatiskt permanent uppehållstillstånd. Men inte riktigt än, eftersom det tar mer än ett år innan denna enkla lagregel kan införas.

Varför gör man så?

Naturligtvis för att de som säljer permanenta uppehållstillstånd ska få ett och ett halvt år på sig att svart sälja förtur, som direkt ger permanent uppehållstillstånd. Då har man gett dem som kräver att tillfälliga uppehållstillstånd införs det som de vill ha - men ändå inte. Åtminstone kan man visa motståndarna mot TUT att ingen drabbas av det. Och det här bedrägeriet deltar Nya Låtsas-Moderaterna i. Den Nationalsocialdemokratiska avsaknaden av moral har således smittat moderaterna också vilka gått från att vara Moderaterna, via Nya Moderaterna till att vara Nya Låtsas-Moderaterna.

Samtidigt görs det undantag från TUT för familjer och ensamkommande barn. De får även i fortsättningen permanent uppehållstillstånd. TUT kommer därför bara att beröra dem som kan försörja sig själva genom arbete OCH har råd att muta tjänstemännen genom att köpa sitt permanenta uppehållstillstånd och därmed flyttas upp i högen av ansökningar och kringgå TUT. Alla som kommer att ligga skattebetalarna till last får per automatik permanent uppehållstillstånd.

De som vill att TUT införs har därmed fått sitt och de som är emot har också fått sitt. Alla har fått sitt och alla är nöjda. Och våra politiker har gjort ett stordåd ägnat att i demonstrerat samförstånd bekämpa politikerföraktet. Nu återstår bara för Nya Låtsas-Moderaterna att vara med och ändra lagen så att en minoritet kan styra som om den vore en majoritet. Världens behändigaste lilla diktatur, genomförs i samförstånd av våra politikerattrapper, som är livrädda för att tvingas ta något som helst ansvar, eller någon som helst konflikt, i utbyte mot sina förmåner.

Södertälje tisdagen den 27 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Nya Orientexpressen

.

Jag sitter på Nya Orientexpressen och smälter dagens intryck. Jag vill kalla det så. Visserligen har jag ännu inte sett vare sig Hercule Poirot eller Sean Connery, men de flesta andra som man skulle förvänta sig att finna på Orientexpressen tycks vara här. Jag är på Nattåget nr 94, som vinglar sig norrut genom höstnatten, på det som ännu återstår av vår järnväg. För en stund sedan var jag till bistron och försökte köpa en öl, men fick tji. All ölförsäljning är stoppad på nattåget, eftersom ”de utsatta”, på statsministerslang, har för vana att bälga i sig kopiösa mängder öl och ställa till med kalabalik på tåget, med störningar i trafiken och störningar för andra resenärer som följd, samt skapande behov av ordningsvakter på tågen. Det här skrivs det inte om. För en gångs skull fick i alla fall en öl-älskande svensk chansen att känna sig som en renlevnadsman. 

Det är inte många svenskar på det här tåget. Därav namnet. Över huvud taget har jag inte sett så många svenskar på min resa. På Centralen lufsade omkring en massa folk med Röda Kors-västar på sig. Volontärer förmodar jag? Invandrare allihop - åtminstone de jag såg och det var många. Invandrare i vilken generation förblir oklart, men saknar också betydelse. Det här har inte media berättat om. Att volontärerna är invandrare. Naturligtvis inte alls konstigt, men det är fel att mörka det.

För att ta sig in på perrongen på Stockholms Central måste man numera först passera en spärr i änden av varje perrong, med flera vakter, och avkrävs att visa biljetten. Är det nu slut med tiden då man kunde komma och gå som man ville på perrongen, för att vinka av och ta emot vänner och närstående?

Får ett meddelande från en som råkar befinna sig på tåget i Boden, på väg i motsatt riktning. Där är alla dörrar på tågen låsta till skydd mot gratisåkare och personalen släpper in resenärer med biljett en och en. Orsaken är de nordafrikanska gatubarnen, som inte har biljett, men som tar sig in i alla kupéer där de kommer åt, för att stjäla. Det är förstås synd om dem. De är naturligtvis ”utsatta” och man kan förstås med Stefan Löfven-logik inte göra något åt saken. Brasiliens president Dilma Rousseff har just gästat landet. I hennes hemland är det känt att polisen reglerar förekomsten av gatubarn genom ”slutgiltig” gallring av dem. Hur länge tar det innan man även i Sverige hanterar frågan genom att skjuta ned gatubarn i organiserad form? Förmodligen inte så länge om vi ska ha en förvirrad statsminister, som reagerar på varje förändring i samhället med oförmåga och handlingsförlamning. Det är förmodligen det vi minst av allt behöver nu. Det är en sak att aldrig släppa problemet över tröskeln och det är något helt annat att kunna utrota det, när det väl har slagit rot överallt.

Om den offentliga sektorn ska fortsätta att präglas av den Löfvenska odugligheten kommer det redan mycket snart att bli i Sverige som det var i Kenya redan för 20 år sedan. Där var villorna försedda med 3 m höga järnstängsel, med långa sylvassa spetsar högst upp. Varje villa, där ägaren hade råd, var bemannad med en egen beväpnad nattvakt. Vad denna Löfven måste älska Amerika, när han ställer till det så att vi också snart måste börja vara beväpnade och skjuta inbrottstjuvar på nätterna. Och kan det verkligen vara en nationalekonomisk fördel att vi ska tvingas lägga ned så mycket resurser på vår säkerhet för att den offentliga sektorn inte fungerar?

Allt det här måste ju kosta samhället oerhörda summor. Nog måste denna invandring vara kolossalt lönsam om samhället kan belastas med sådana här kostnader och våra politiker ändå påstår att invandringen är lönsam.

Regeringen måste bestå av en massiv samling kompletta idioter som inte begriper, eller bryr sig om, att hålla landet med en poliskår som åtminstone har resurser att hålla landet fritt från stjälande afrikanska gatubarn. Fy fan sådan oduglighet. Men stjäla från de statliga bolagen, det duger de minsann till, de kriminella klåparna.

Det är inte roligt att lägga sig till vila med en bild på näthinnorna av landet i så totalt förfall.

Kramfors, ungefär, torsdagen den 22 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Vad gör USA egentligen i Syrien?

.

Vi har nåtts av fragment av vad som förmodligen är sanningen om vad som pågår i Syrien. Olika små fragment i olika svenska och utländska media. Om man lägger samman dem tonar en mycket otrevlig bild fram.

I USA har miljarder avsatts, officiellt för att ”utbilda lokala styrkor för att kämpa mot IS”. Av dessa miljarder bidde efter något år några tiotal man som gjorde en charmig läggmatch mot USA:s egentliga adept, IS. Den stora insatsen av resurser rimmar väldigt illa med det ynkliga officiella resultatet.

Det verkar som om USA har expanderat sin räd i Mellanöstern för att krossa dess samhällsbildningar och stjäla deras olja, till att även innebära utbildning av samhällsomstörtande religiösa fanatiker för utplacering i Ryssland, kanske även i Europa.

Europas politiker förefaller inte begripa särskilt mycket. De förefaller minst lika lyckliga som Charles Perrault’s, Bröderna Grimm’s och Walt Disney’s ”Rödluvan”. De har ännu inte ens lyckats komma fram till frågan: "Varför har du så stora öron, mormor?"

Men ryssarna har av allt att döma förstått. De har räknat ut att det är lättare att bekämpa dessa terrorister när de finns samlade i de USA-finansierade IS-träningslägren i Syrien, än att försöka hitta dem när de blandat sig med den egna befolkningen. Och USA's till världspoliser nödtorftigt kamouflerade terrorister verkar närmast generade över att ha blivit ertappade med byxorna nere - igen.

Till Europa importerar vi ännu glada i hågen dessa, det amerikanska militärindustriella komplexets, femtekolonnare. Vår stolle till statsminister tycker till och med att vi ska ta ansvar för och försörja dem. Allt medan de kastar handgranater mot polisbilar och befolkningen samt skjuter med maskingevär på öppen gata. Hur kunde vi bli ett land i vilket bara idioter - eller mutkolvar - bereds plats i politiska församlingar?

Södertälje onsdagen den 21 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Nationalsocialdemokratisk krisgrupp eftersökes

.

Nu när Nationalsocialdemokraterna under Stefan Löfven passerat Håkan Juholts opinionssiffror, under fortsatt kurs nedåt, undrar nog många vad som pågår. När Juholt presterade dylika siffror betraktades det som inget mindre än en katastrof. Men han försökte ju bara leda Nationalsocialdemokraterna.

Löfven däremot kan man inte vara säker på vad han försöker göra, eller vem han tror att han är? Emellanåt tycks han tro sig vara pakistansk klanledare eller afghansk krigsherre. Samma dag eller nästa dag är han syrisk shejk som vurmar för integration. Eller somalisk eller eritreansk krigsherre. Eller balkansk zigenarhövding. Eller muslimsk mulla som predikar jämlikhet och tolerans. Eller maffialedare med uppgift att plundra skattebetalarna genom deras bolag. Allt bara för att i nästa ögonblick tro sig vara inofficiell europeisk toppledare med uppgift att styra även resten av Europa mot undergången.

Man skulle kunna tro att Messias från Ådalen, Stefan Löfven, lider av en svårartad multipel personlighetsklyvning. Kanske i kombination med en rejäl portion storhetsvansinne? Men varför får han hålla på? Förmodligen för att han påminner det lika galna partietablissemanget om Palme. Man blir lyckliga av att drömma sig tillbaka till fornstora dagar när Palme mästrade alla andra och partifunktionärerna reste till allehanda befrielserörelser med väskor med skattebetalarnas kontanter. Till glädje för befrielseledare och partieliten.

Men Palme förvandlade aldrig Sverige till ett flyktingläger, till en nation med tiggare på gatorna och tältläger i stan, med exploderande bilar, nedskjutningar på öppen gata och brinnande förläggningar. Varför får då Löfven hålla på? Är partieliten fullt upptagen av att roffa åt sig varhelst skattebetalarnas tillgångar forsar ut eller är all expertis som skulle kunna vårda denna världspolitikens Sancho Panza, sittande bak- och fram på sin åsna, fullt upptagen av traumavård ute i förorterna eller ute i spenaten? Eller varför får han hålla på? Inte tror väl alla ledande nationalsocialdemokrater att de är valda av somalier, eritreaner, pakistanier, syrier, romer och afghaner att ta ansvar för dem? Nog måste det väl finnas några nationalsocialdemokrater kvar som förstår att man är valda av svenska folket för att ta ansvar för deras väl och ve?

Södertälje onsdagen den 21 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Statistikernas krig och människornas selektiva hörsel

.

Hans Rosling är mycket underhållande att titta och lyssna på. Med extremt tydlig pedagogik och en härlig pondus gör han processen kort med många ”sanningar” som tutats i oss av okunniga eller oärliga journalister, politiker och tjänstemän. Det är faktiskt mycket njutbart även i de delar som man själv är av delvis annan uppfattning.

Rosling travade sina klotsar i TV med sedvanlig självsäkerhet och visade med dem vilken effekt ökande välfärd fått på olika världsdelars befolkningstillväxt tidigare. Så kommer det följaktligen att bli även med de områden som nu står i tur att ta klivit in till ökad välfärd. Klart som korvspad, eller hur?

Men det är en sak att analysera det som redan hänt, i syfte att ta reda på varför det har hänt. Det är något helt annat att utifrån det, och utifrån ett förenklat synsätt, dra långtgående slutsatser om vad som kommer att ske i framtiden. Roslings förenklade resonemang innebär att han helt bortser från OM jorden verkligen kan försörja en befolkning på 10 miljarder med hög välfärd.

Förra veckan väckte hans idolstatus liv i en del konkurrenter, eller kollegor som det heter i den akademiska världen, som också sysslar med befolknings- och biståndsfrågor och vilka ville anföra avvikande mening i en debattartikel på SVD Debatt, undertecknad av Karl-Erik Norrman, Carl Wahren, Lars Wedén och Anders Wijkman.

I sin debattartikel räknar de upp en mängd faktorer som talar för att en ökad befolkning inte kommer att kunna ta del av den ökande välfärd som är en förutsättning för Roslings resonemang och slutsatser. Bland annat räknar man upp krympande åkerarealer, endast blygsamt ökande arealavkastning, utfiskade hav, torrbälten som breder ut sig, stigande havsytor, vattenbrist och att en stor del av befolkningsökningen sker i städerna.

Jag har ingen invändning mot deras exempel, utan vill istället peka på ytterligare ett antal faktorer, vilka kommer att, eller hotar att, verka i samma riktning:

USA svarar för en mycket stor del av mänsklighetens livsmedelsproduktion. Av avgörande betydelse för den amerikanska produktionen är i det närmaste total konstbevattning. USA har inom kort uttömt sina grundvattenreserver.

Snart är all växtodling beroende av konstgödning. Det är känt att jordar som brukas med hjälp av konstgödning blir mycket improduktiva om konstgödning inte kan tillföras även framgent. I tider av stor social oro, som vi kan förvänta oss, torde störningar i distributionen av konstgödning att bli ett nytt normaltillstånd. Det finns även anledning att känna oro inför hur jordar som uthålligt stressas med hjälp av konstgödning reagerar efter lång tids bruk. Denna fråga är inte belyst, och är säkert inte helt lätt att tillförlitligt belysa, inte ens om man vill.

Dagens höga jordbruksproduktion har skapats med hjälp av onaturliga produktionsmetoder som jordens ekosystem inte är rustade inför. Enorma monokulturer odlas vilket gynnar sjukdomar och skadedjur och kräver ökad tillförsel av gifter inom jordbruket. Det finns naturligtvis en gräns för hur mycket gifter man kan tillföra vår mat inom jordbruket utan att det orsakar stora skador hos konsumenterna, hotande deras överlevnads- och fortplantningsförmåga. Monokulturerna, deras ensidiga näring och giftiga miljö, är redan på väg att slå ut de för nästan allt liv nödvändiga pollinatörerna humlor och bin.

Nästan alla livsviktiga och naturliga grödor med naturligt nedärvd resistens har på kort tid ersatt av grödor med mycket smal genetisk bas. Det är mycket osannolikt, att det inte skulle betyda att vi exponerar oss för risken, att i normala fall tämligen ofarliga kombinationer av klimat- och andra förutsättningar, nu ska slå ut stora delar av vår jordbruksproduktion på kort tid och möjligen även med långtidsverkan.

Roslings resonemang innebär att han unnar sig lyxen att betrakta jordens förmåga att försörja en ständigt ökande mänsklig befolkning som obegränsad. Enligt Rosling är det inget problem att försörja befolkningen idag och det kommer inte heller att erbjuda något problem när befolkningen blir tio miljarder - OM den någonsin blir tio miljarder, vilket är allt annat än säkert. 

Vi lever inte av jordens avkastning längre. Vi lever av dess kapital. Annars skulle inte haven vara utfiskade, USA:s vattenreserver uttömda och djurart efter djurart utrotade. Det är förmodligen länge sedan mänskligheten blev större än jorden uthålligt kan försörja. Kanske passerade vi gränsen redan vid 2,5-3,5 miljarder? I vilket fall som helst var gränsen långt i från de åtta miljarder vi är idag. Det finns ingen annan väg att gå än att anpassa munnen efter matsäcken. Om mänskligheten aldrig hade vuxit sig så stor hade Jorden kunnat föda en större befolkning. Nu blir det istället fråga om hur många människor en våldtagen och ödelagd jord, med rubbade ekosystem, kan föda. Det är sannolikt mycket, mycket färre. Och situationen kommer att förvärras. Dels därför att man kommer att fortsätta att ödelägga ekosystemen för att hålla sig vid liv, efter hand som situationen förvärras. Men också därför att det finns forskare som är beredda att käckt och pedagogiskt, med glimten i ögat och en stor portion pondus tala om för människorna det som de vill höra: 

- Det är inga problem, bara kör. Allt fixar sig!

Det fanns en gång en blomstrande kultur på Påskön. Man tror att de utrotade sig själva genom att hugga ned alla träd på påskön och därmed försämra sina förutsättningar för jordbruk och fiske. Säkert fanns de som även på Påskön ifrågasatte om det var klokt att hugga ned alla träd för att resa upp stengubbar som inte gick att äta. Lika säkert är nog att det fanns Hans Rosling-typer på Påskön också, som sa åt människorna vad de ville höra:

- Det är inga problem, bara kör. Allt fixar sig!

Människorna är enfaldiga och vill bedra sig själva. De älskar den som säger att en plats i paradiset är utmätt åt dem - vare sig det är i det här livet eller i nästa.

Södertälje onsdagen den 21 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Flyktinghemlighetsmakeriets baksida

.

Med förmodligen de bästa av avsikter har man nu, som jag har uppfattat det, från migrationsverket, bestämt sig för att hemlighålla var det ska bli flyktingförläggning. Allt som ett sätt att förhindra att de blir uppbrända.

Det är absolut kontraproduktivt och direkt skadligt. Antalet blivande flyktinganläggningar är förhållandevis få och går både att bevaka och att spana på.

Om man hemlighåller vilka anläggningar som är på väg att bli förläggningar blir ett otal andra anläggningar föremål för ryktesspridning, som med rätt eller orätt, gör gällande att de ska bli flyktingförläggningar. Antalet anläggningar att spana på och skydda ökar därmed exponentiellt.

Rätt är istället att göra precis tvärtom. Sätt upp en en stor skylt vid den blivande förläggningen, som man brukar göra vid alla andra byggen, och övervaka sedan anläggningen. Då slipper man ägna uppmärksamhet åt tusentals anläggningar som inte är aktuella för att bli förläggningar.

Hela den här diskussionen drivs av en slags idioti som resulterat i att man i Sverige tror att övervakning bara kan ske på endera av två sätt. Antingen av ett par personer per två-tre län som sitter vid dataskärmar på LKC, med hjälp av några unga pojkar och flickor i bilar, som kastar sig mellan våldtäkts-, misshandels-, rån- och inbrottsfall. Alla sysslar uteslutande med brott som redan utförts och prioriterar hårt mellan de brott som ska belönas med deras uppmärksamhet. Ofta är de tio mil för långt borta, eller för få, för att göra någon verklig nytta. Vid ankomst är som regel situationen över och bara pappersarbete återstår.

Alternativet är eunucker och MÖP:ar i övervakningsbranschen, som gör ungefär samma sak som polisen, men mot betalning och utan polisens befogenheter.

Det verkar inte finnas något alternativ som innebär att man skaffar sig de övervakningsresurser som verkligheten och samhällsutvecklingen kräver.

Det blir väl inga pengar kvar till sådant när JAS-projekten och mutorna sugit alla pengar?

Södertälje tisdagen den 20 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Rosling, media och sanningen

.

Jag råkade se delar av Hans Roslings föredrag på Publicistklubben, som SVT sänder då och då. Rosling levererade ett antal uppgifter som säkert upplevdes som besvärande av många journalister. Detta kontrades av mediaetablissemanget med att fokusera på Roslings person istället för hans budskap. Utan tvekan i egenprotektionistisk nit.

Jag kommer osökt att tänka på, vad som brukar påstås vara ett gammalt kinesiskt talesätt:

- När man pekar på månen tittar dåren på fingret.

Södertälje tisdagen den 20 oktober 2015

Mikael Styrman

.

USA Europas vän eller fiende?

.

Våra ryggradslösa krutuppfinnare till allianspolitiker lobbar hårt för att Sverige ska gå med i NATO. Det görs gällande att det, och endast det, kan skydda Sverige från ett angrepp från Ryssland, vilket annars, som det får förstås av propagandan, skulle vara omedelbart nära förestående. Jan Guillou skrev om detta nyligen i Aftonbladet och det på ett utmärkt sätt. Sverige är skyddat från anfall för att Ryssland helt enkelt inte har någonting att vinna på att anfalla Sverige. Tvärtom kan man säga, skulle det innebära att skaffa sig en massa problem om man ockuperade Sverige, särskilt efter hur alliansen och sosseriet har kört landet i botten.

Sanningen är krigets första offer heter det. 

Det är därför inte konstigt om det skiljer sig en del i rapporteringen från kriget i Syrien. Men nu är saken verkligen ställd på sin spets. Ryska ”Russia Today” rapporterar om stora ryska framgångar i insatserna mot IS. Svenska media säger och skriver inte ett ord. Däremot ägnar sig svenska media åt ingående navelskåderi gällande den drönare som damp ned i backen vid den Syrisk-Turkiska gränsen.

Man behöver inte vara mycket konspiratoriskt lagd för att dra slutsatsen att det stora svenska intresset för drönaren och det uteblivna intresset för krigföringen, beror på svensk anpassning till amerikanska önskemål och på att ryssarna faktiskt, så här långt, har betydande framgångar.

Det väcker frågan vad amerikanerna sysslat med i månader med sitt ”phoney war”? Det ser onekligen ut som en upprepning av det låtraskrig som de allierade bedrev under merparten av Andra Världskriget. Etablerat är att det pågick från den 3 september 1939 till den 10 maj 1940. Men egentligen är det nog mer rätt att påstå att det pågick ända fram till den 6 juni 1944. Må vara att man kanske bör skilja perioderna åt med olika namn. Kanske korta och långa låtsaskriget, eller stora och lilla? Den amerikanska krigspropagandan utövar kanske ännu för stort inflytande över oss för att vi ska kunna föra en nyanserad diskussion om saken? 

USA har med andra ord nu låtsats bekämpa IS i månader, men istället försörjt dem med vapen och sannolikt även producerat merparten av deras bestialiska propagandamaterial. Ni minns, de där filmerna i vilka man skär halsen av folk. En följd av detta har blivit de stora flyktingströmmarna till Europa. Allt för att det extremt oljetörstiga men konkursmässiga USA, ska kunna stjäla oljan och för att psykopaterna i deras militärindustriella komplex ska kunna sko sig på andras misär.

- Gör det USA till Europas vän eller fiende?

- Vad gör det Europas ledande politiker till?

Södertälje tisdagen den 20 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Ansvarstagande mot crescendo

.

Nu räcker det inte längre för Stefan Löfven och hans kumpaner att ta ta ansvar för att få de svenska kommunikationerna, sjukvården, åldringsvården, skolan och rättsväsendet att sluta fungera. Det räcker inte ens att vara med NATO - eller USA som det egentligen handlar om - och bomba sönder asiatiska och afrikanska stater och driva deras befolkning på flykten, varigenom såväl EU som Europas stater skakas i sin grundvalar. 

Nej, Stefan Löfvens patos för ansvarstagande är så stort, att det Sverige som han inte styr, men väl formellt är statsminister för, nu ska ta ansvar för att enorma krisande Tredje Världen-länder som Brasilien har råd att köpa robotar från Israel och Sydafrika. Det är plötsligt något som Sverige ska ta ansvar för. Att Brasilien istället borde använda de pengar, som de tillsammans med den svenska maffian lurar till sig, till att hjälpa sina många fattiga bekommer inte vårt blindstyre till ”ansvarstagande” statsminister.

Vad tokigt har Stefan Löfven kvar att hitta på, varmed han ännu kan överraska oss med sin gränslösa idioti? Enligt uppgifter i media tangerar nationalsocialdemokratin nu Juholts siffror. Det är inte konstigt. Jämfört med Löfven, och några av de kriminellare stollarna i hans regering, framstår ju Juholt som en klok och eftertänksam statsman.

Södertälje tisdagen den 20 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Verklighetsfrånvända lallare problemets skapare

.

Det är inte alls konstigt att kommunerna kläms mellan olika lagar som inte kan följas. Riksdagen har i många år ägnat sig åt att stifta orealistiska lagar som det inte har funnits, inte finns och inte kommer att finnas möjligheter att efterleva.

Det går inte att låta bli att förundra sig över hur verklighetsfrånvända våra förtroendevalda är. Jag råkade titta en stund på de desillusionerade moderaternas partimöte i helgen. Jag visste inte om jag skulle skratta, gråta eller rent av bli arg, när jag lyssnade på en del av de värsta dumheterna som hoppade ur munnen på talarna.

Uppgifterna går i sär om hur många som uppehåller sig i landet trots att beslut om avvisning föreligger. Jag har hört siffran 21.000 nämnas. På moderatstämman nämndes 16.000. Och så sades en sak till. Polisen kan i bästa fall skicka iväg 3.000 per år. Men det förutsätter nog att de inte gömmer sig. Om de gömmer sig blir det nära noll. Mot den bakgrunden är det nästan ointressant om det rätta värdet är 16.000, 21.000 eller något annat. Det är lika ouppnåeligt i alla fall. Och vad gjorde man åt saken på den ängsliga moderatstämman då? Jo, någon talare sa, nästan i förbigående att polisen måste bli bättre på att  skicka iväg dem som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd. - Som om det nu skulle lösa problemet…

Det är nästan en bedrift att man har lyckats köra ned polisen duglighet så totalt.

En sak som man kan undra över är om alla de här tusentals människorna lever på statens hotell med helpension - helt gratis? Om det är på det viset, vilket jag förmodar, då behöver man inte förundra sig över att människor från alla håll i världen väller över våra gränser i tusental per vecka. Dumma vore de ju annars.

Det är med andra ord våra egna idioter vi har att tacka för migrationsproblematiken. Det är kanske mer Stefan Löfven, Fredrik Reinfeldt och companis fel än USA:s fel? Och pressens roll ska inte underskattas. Där har vi de riktiga omdömeslösa mördarna. Hade de inte piskat fram tårar och lösnummerförsäljning vid varje utvisning, skulle till och med en komplett oduglig poliskår ha fått iväg åtminstone några stycken. Och då skulle inte hjälplösa människor i tusental ha behövt stå och frysa i regnet med sina barn vid Kroatiens gräns inatt, utan både filtar och mat. 

Södertälje tisdagen den 20 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Afghansk knäck i den amerikanska NATO-kalufsen

.

Det är som man brukar säga: Det är lätt att dra igång en sådan där expedition som NATO:s anfallskrig mot Afghanistan.

-  Men det är inte så lätt att kommer ur det hela sedan.

Nu verkar hela Afghanistan-grejen, som för övrigt de svenska lallarna också deltagit i, sitta fast som knäck i håret på ockupanterna. USA:s plan att lära upp inhemsk polis och sedan snabbt som ögat dra sig ur landet, har av allt att döma skitit sig. Nu skruvar barfotakrigarna långsamt sönder USA och NATO och det skamliga nederlaget för världens mest inbilska krigsmakt kommer närmare för var dag som går.

Den stora katastrofen har man nog trots allt hunnit undvika, genom att evakuera stora mängder soldater och tjuvar ur landet. Det skulle annars ha blivit en upprepning av Saigons fall. Men den minnesgode kan erinra sig hur det gick när George HV Bush startade sitt ”Wag-the-Dog-krig” mot Somalia, ”Operation Restore Hope”. Eller hur det gick för Jimmie Carter när han i ”Operation Eagle Claw” skulle frita gisslan i Teheran. Vad allt kommer inte dessa barfotakrigare att kunna hitta på för att kränka den allra märkvärdigaste nationella stoltheten i hela världen…? Och hur mycket värre kommer det inte att bli när jänkarna, med sårad stolthet, och med de bästa av avsikter - åtminstone enligt amerikanskt synsätt - ska försöka hantera problemet…?

Det blir säkert lärorikt för våra svenska NATO-ivrare att följa.

Södertälje tisdagen den 20 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Dilma Roussef i Sverige för fortsatt ”hand-shake”

.

Det krisande Brasiliens president, Dilma Roussef, är i Sverige för att försöka rädda sin och den svenska maffians tidigare genomförda ”handshake” om JAS. 

JAS-affären var redan tidigare kraftigt ifrågasatt. En extremt dyr affär som inte ger Brasilien någonting som Brasilien behöver. Men den ger den brasilianska nomenklaturan tillgång till Brasiliens fattigas pengar. Nu är affären i gungning sedan den brasilianska krisen gjort affären femtio procent dyrare, i ett redan krisdrabbat land.

Personligen är jag inte insatt i orsakerna till den brasilianska krisen, men mot bakgrund av att den spektakulära JAS-affären över huvud taget existerar, ligger det väl i farans riktning att problemen i Brasilien är snarlika de svenska problemen. Nämligen att staten och rättsväsendet misslyckats med att värna sin integritet och skydda skattebetalarnas pengar från maffians långa fingrar.

Det framförs nu i svenska toppstyrda media att det är viktigt för Sverige att affären räddas. Det är en nog en sanning med modifikation. Snarare är det viktigt för den svenska maffians personliga plånböcker.

Men varför är Roussef här egentligen? Är svaret som vanligt att syftet är att de svenska skattebetalarna ska plocka upp de svenska och brasilianska maffiornas nota, så att deras vinst inte försämras?

Sverige behöver ett nära och självuppoffrande samarbete med den brasilianska maffian, genom den svenska maffian, lika mycket som USA behövde ett nära samarbete med Sydvietnams Van Thieu eller med Shahen av Persien.

Det är möjligt att Sverige ska passa fingrarna. Om den brasilianska maffian har överdrivit sitt plundrande kan det vara mycket olyckligt för svenska intressen att bli sammanblandade med den grova ekonomiska brottsligheten. Stora Ensos undergrävande verksamhet i Brasilien är redan en belastning för Sverige i umgänget med Brasilien.

Om de svenska och brasilianska maffiorna kört ned armarna allt för djupt i den brasilianska syltburken så är inte lösningen att även låta dem köra ned armarna i den svenska syltburken. De får väl ta de konsekvenser man normalt får ta, när affärer går åt helvete. Man får väl visa samhällsansvar och blåsa av JAS-affären, mot bakgrund av att den i nuläget är för betungande för det brasilianska folket. Stefan Löfven gillar ju att ta ansvar…

Södertälje måndagen den 19 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Den omvända nöden

.

Jag råkade ha TV:n på idag, när TV4 sände ”Malou efter tio”. Det visade sig handla om Carola och hennes hov av ”flyktingar” som hon varit ned till Grekland och rekryterat. När jag såg henne sitta där bland hennes karriär-rekvisita och pösa över av ”godhet” blev jag åter påmind om hur beroendet är det omvända mot det förväntade.

Det är de ”godhjärtade” som behöver de ”nödlidande” för att inför andra människor manifestera sin godhet - inte tvärtom. Annars kan, exempelvis i Carolas fall, jobben sina. Migranter och flyktingar gör ett stort humanitärt arbete när de kommer hit och hjälper våra nödlidande ”godhjärtade”. Möjligen har de överskattat den västerländska nöden när de kommer i så stort antal.

Osökt drar jag mig till minnes hur min farmors mor, i min barndom, återkommande brukade ha laestadianska bönemöten i sitt hem i Korva. Alltid, och diskret, sköt åldringarna fram betydande summor pengar till predikanten för att han inte skulle nedkalla himmelens förbannelser över dem, hota med skärselden och frysa ut dem ur församlingen. Predikanten å sin sida tog personligen världsvant och diskret emot avlaten, Guds och himmelens representant som han var.

Carola jobbar på sin pensionsförsäkring och har om det skiter sig, men hälsan står henne bi, en strålande och lukrativ framtid som kringresande godhjärtad sångerska på vård- och ålderdomshem.

Södertälje torsdagen den 15 oktober 2015

Mikael Styrman

.

Vad ska vargarna leva av?

.

(Inspirerat av ”Ulf’s” kommentar till inlägget ”Vargen, Disney och nollåttorna”.)

Vargar är köttätare, rovdjur. Det är inget konstigt - sådant finns. Jag tycker själv att de är fascinerande. Men faktum är, att det är med dem som med kommunalråd: man tycker bättre om dem ju längre bort man är ifrån dem. Sämst tycker man som regel om sitt eget kommunalråd. Ofta är det dessutom välförtjänt.

Men, om vi nu ska ha vargar i vårt land, då måste de väl ha någonting att äta? Den ekologiskt och politiskt korrekta planen kan väl inte vara att vargen ska födas upp på får, jakthundar och dagisbarn? Inte heller nödvändigtvis i den ordningen.

Enligt uppgifter som cirkulerar i jägarkretsar är älgkalvar en viktig del av vargens föda. Jag fick höra härom veckan att ett vargpar tar en älgkalv i veckan.

Rimligen måste konsekvensen av en stark vargstam bli att även älgstammen måste vara stark. För att älgstammen ska kunna bli stark, måste vi tygla de hormoslyrdrickande contortaplanterande röjningsterroristerna, som utifrån sina positioner på skogsbolagen får fara fram som naturmarodörer och röja bort all mat för älgen, så att det bara blir plantorna kvar att äta.

Det måste gå att tygla den girighet som har lett till att man anser sig ha rätt att sköta sin skog så att man helt i onödan skadar faunan. Särskilt som den oftast har sin grund i en uppväxt som stadsbeduin. Tyvärr väger ju inte en kunnig skogsägare som är bärare av många generationers erfarenhet så tungt i vågskålen, om det i den andra vågskålen sitter en stadsbeduin som under några få år i skola inhämtat hur andra stadsbeduiner tror att skog ska skötas.

En stor del av skulden för vårt numera absurda förhållningssätt till älgen måste bäras av våra inkompetenta myndigheter och beslutsfattare. Skogsvårdslagen är skriven som om det handlar om att sköta en park lokalt i Stockholmsområdet. I själva verket råder extremt stora skillnader i skogsbrukets förutsättningar i landet. På Söderåsen i Skåne får man bedriva ett kontinuerligt pågående gallringsarbete och slutavverka gran efter 35 år. I nordligaste Norrbotten kan det ta 160 år till slutavverkning och man får - kanske - gallra en gång. När den Nordnorrbottniska granen eller tallen är färdigvuxen efter 160 år går det åt cirka 20 träd för att matcha ett skånskt träd, men det blir minst 10 ggr dyrare att avverka i norr. Skogsvårdslagen är dock skriven av klåpare som utgår från att dessa två ytterligheter har snarlika förutsättningar. Alla har krav på sig att marken ska vara återbeskogad tio år efter avverkning. I Skåne fröar det varje år och efter tio år får man börja gallra. I det nordliga läget kan det gå 20-30 år utan ett enda bra fröår eftersom det måste gå två varma somrar i rad för att producera grobara frön. Skogsbruket i norr med dess svaga lönsamhet terroriseras därför lätt av skogsfascister som av oförstånd och/eller illvilja kan ödelägga fastighetens redan tidigare svaga lönsamhet. Med de långa omloppstiderna i norr går skogsbruket med förlust om inte naturlig föryngring får användas.

Inspirerade av skogsbolagens hormoslyrdrickare tvingar (tvingade?) skogsmyndigheten skogsägaren att röja bort älgens mat. Man delade livslögn i så måtto att man gemensamt, skogsägare och myndighetsrepresentant, intalade sig att all tillväxt efter röjning skulle flytta över på huvudstammarna. Men det som flyttar över, om skogsägaren har älg och därmed jaktavkastning från sin mark, kan istället vara älgens bete. Om älgen betar så att beståndet skadas - eller ödeläggs som en del tror - då finns två alternativ. Antingen väntar man på att naturen läker skadan, vilket den normalt gör på 10-20 år. Eller så kommer skogsfascisterna och ålägger skogsägaren att återplantera innan naturen hinner läka beståndet.

Jag skrev att det läker på 10-20 år. Men har då inte skogsägaren lidit en förlust på en begränsad del av sin mark? Ja, visserligen. Men den är ganska teoretisk mot bakgrund av att det växer minst medelålders skog ur ändan på skogsägaren själv, åtminstone i Norrbotten, innan beståndet ska avverkas. Dessutom kompenseras skogsägaren mer än väl av jaktvärdet som följer av en god älgstam och som faller ut nu och varje år fram till avverkningen. Det är bara skogsfascisterna som kan stöka till det och i synnerhet om de har politisk anfallsorder, vilket åtminstone i Norrbotten inte är ovanligt.

Beträffande älgolyckorna satt jag nyligen en vecka mellan Övertorneå och Överkalix, i en skog närmast kliniskt ren från älg, i ett område i vilket knappast finns vare sig människor, hus, vägar, bilar eller älgar. Sådana områden finns det gott om i Sverige. Man behöver inte tro att en god älgstam resulterar i mängder av viltolyckor överallt i Sverige. Säkert finns det områden där så kan vara fallet, men på den helt övervägande delen av Sveriges yta är det inte så.

Att jägareförbundet från tid till annan bemannas av sådana där pratkvarnar som ingenting vet, men har en sagolik social begåvning, vilken gör det möjligt för dem att smälta in i alla församlingar, uppfattas som en trevlig prick, allt som oftast goda lyssnare som lyckas dölja sin egen okunnighet, är inget konstigt. Det gäller för de flesta intresseorganisationer, alla riksförbund och alla katastrofparasitorganisationer. Som regel leds de av arbetsskygga politiker i andra eller tredje generation, specialiserade på att parasitera på andra. Och när de kommer tillbaka till stan kan de uttala sig bombsäkert, på decimalen när, om hur många älgar vi bör ha i landet. Men om det nästa vecka dyker upp något som kan påverka karriären och leda den närmare en ännu bättre köttgryta, kan siffran då bli en helt annan. Men bakom den där exakta siffran som de här pappersvändarna älskar att uttrycka i kraft av organisationens pondus, döljer sig naturligtvis att de inte har en aning om vad ett rimligt värde är.

Klart är dock,

att om man sköter sin skog så att det finns mat åt älgen i den, kan vi ha en stor älgstam, samt,

att om vi har en stor älgstam, kan vi ha en stor vargstam, om det senare inte stöter på patrull av andra skäl.

Södertälje torsdagen den 15 oktober 2015

Mikael Styrman

.