Maria Croft skriver i Lördagskrönikan i DN den 1 september:
"Myndigheternas
dyra festnotor besvärande för regeringen".
Och visst är det som hon skriver, att regeringen oförtjänt har klarat sig undan
från sina tillkortakommanden som resulterat i myndigheternas slöseri.
Ganska långt fram i krönikan står, apropå pågående
utredningar om eventuella brott i samband med lyxfestandet: "Men det är
helt klart besvärande för regeringen om utredningarna leder till vidare
åtgärder." Och så kanske det fungerar. Men det borde, mot bakgrund av vårt
rättsväsendes många tillkortakommanden under senare år - speciellt den totala oförmågan att stävja brott begångna i offentlig tjänst -
vara precis tvärt om.
Det borde vara klart besvärande om grov misshushållning med
allmänna medel, förskingring, penningtvätt mm som sannolikt döljer sig bakom
många av dessa fall INTE leder till
vidare åtgärder inom rättsväsendet. Särskilt som det bara skrapats på ytan av
den offentliga sektorns excesser så här långt.
I sista stycket skriver Maria Croft även:
"Riksrevisionen kan välja ut ett område som de granskar extra noga".
Det låter sig sägas men är inte lika lätt gjort. De här statliga institutionerna, myndigheterna och
departementen har ägnat sig åt kriminell bokföring för att dölja sina bedrägerier.
Det är därför en grannlaga uppgift att på andra konton söka fram bedrägerierna
först.
Det är förmodligen inte
fel att påstå att vårt maffiaanstrukna rättsväsende redan har förlorat mycket
på de här affärerna. Men det kan också uttryckas som en delseger för
rättssäkerheten. Våra fängelser är fulla av entreprenörer, företagare och
vanliga medborgare som sitter av långa fängelsestraff och som har blivit
plundrade in på bara benen för betydligt blygsammare summor än det här är fråga
om, med hjälp av det genomkriminella skattetilläggssystemet. För att nu inte
även nämna näringsförbud och dubbelbestraffning som ingår i spåren som de här
busarnas kollegor lämnar efter sig i umgänget med befolkningen.
Vem som helst av de nyss nämnda kategorierna skulle under
jämförbara förhållanden, om de istället varit företagare, omedelbart ha blivit
utsatta för husrannsakan i hem och kontor, bevissäkringar, beslag och
godtyckliga och långvariga utmätningar som skulle ha förlamat och skadat deras
ekonomier.
Men nu när det är maffians egna som blivit beslagna med grov
brottslighet har det maffiaanstrukna skatte- och rättsväsendet fullt upp med
att se upptagna ut av annat. De har inte sett något, inte hört något. De bara hoppas
på att tiden ska gå och frågorna ska falla i glömska så att man kan återuppta
trakasserierna mot medborgarna, för att piska ur dem mer pengar till fler
offentliganställda tjuvars förlustelser och i bästa fall inkompetenta lallande.
Gulag-Kolmården
måndagen den 3 september 2012
Mikael Styrman
.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar