Det
har varit mycket intressant på TV under helgen 3-4 september 2012. Så mycket
faktiskt att jag inte har kunnat se allt eftersom en del av programmen krockade
med varandra. Bra dokumentära eller halvdokumentära program om finanskollapsen
2008, som vi ännu befinner oss i, och förmodligen aldrig kommer ur.
"Mot Kollapsen" visade sig vara ett utmärkt program om hur framtida
överlevare kommer att försöka analysera vår civilisation och försöka förklara
orsaken till vår civilisations undergång - om vi inte gör något för att förhindra
den. Och det kommer vi ju inte att göra. Eller rättare sagt: våra makthavare
kommer inte att göra något. Och vi kommer inte att avkräva dem att göra något.
Utmärkt programidé men tidsperspektivet var för kort för att kännas trovärdigt.
Det använda året 2210 som utgångspunkt borde ha varit betydligt senare, kanske
2610 eller ännu senare. Det hade upplevts som mer trovärdigt.
En dokumentär om muren
som USA byggt längs gränsen mellan USA och Mexico var också mycket bra.
- Vilka svindlerier!
Försökte förgäves finna ut om SVT kommer att sända den fler gånger. Det hoppas
jag att de gör. Den borde ha sänts betydligt fler gånger och det borde ha
trummats lite mer för programmet.
Jag har tidigare skrivit på bloggen om hur den
amerikanska grova politiska och ekonomiska brottsligheten använt krigen i Irak
och Afghanistan till att plundra den amerikanska staten på fullkomligt hisnande
belopp. Om jag inte missminner mig skrev jag sent på hösten 2011. Det finns
mycket material på youtube om detta för den som vill se mer och behärskar
engelska, både nyhetsinslag och klipp från kongressförhör där man förgäves försökt
få klarhet i vad som hänt.
När man sett detta är
det svårt att inte tro, att det vi bevittnar nu verkligen är den amerikanska
civilisationens undergång. Kanske vår också, men definitivt den amerikanska.
Förmodligen är det
insikten om att USA aldrig kommer att ens försöka betala sina skulder, att man
kommer att fortsätta att låna samt att alla pensionsskulder kommer att förbli
oreglerade, som gör att det är som om någon dragit pluggen ur badkaret och
pengarna bara forsar ut ur den amerikanska staten till allt möjligt svammel.
Samtidigt upphör allt fler viktiga samhällsfunktioner att fungera.
Det är svårt att låta
bli att dra paralleller mellan Wall Streets plundring av den amerikanska staten
och vår egen oheliga allians mellan banker, politik, rättsväsende och hög byråkrati.
Men
allra mest underhållande, mitt i bedrövelsen, var den monumentala förstörelsen
av skattemedel som man ägnade sig åt när man byggde den dödfödda muren mellan USA
och Mexico. Eller murstumparna som man egentligen byggde, för 3 miljarder
dollar. Det är ju nämligen inte mur hela vägen utan det är gott om uppehåll i
muren så att inte smugglingen, av vad det vara må, ska störas.
Mycket
tyder onekligen på att samma sorts osynliga kontrakt mellan makthavarna och
folket finns både här och i USA. Kontraktet innebär att makthavarna får plundra skattebetalarna, men bara
under förutsättning att det ser ut som om plundringen skett på grund av makthavarnas
dumhet. Förutsättningen innebär, att medborgarna som blir plundrade får känna
sig klokare än makthavarna som
plundrar dem. Fast det är ju grunden för alla bondfångerier.
Makthavarna är naturligtvis inte dummare än folket. Många är
inte särskilt mycket klyftigare heller. Men de är skrupelfria och hänsynslösa
samt beredda att acceptera att spela dumma för att folket ska få känna sig
klokare än de som plundrar dem.
Folkets roll har jag lite svårare med. Det vill
säga frågan om allmänheten är medveten eller omedveten om att makthavarna inte
alls är dummare, utan bara spelar dumma. Förmodligen är de flesta innerst inne
medvetna om vad som gäller, men håller det på avstånd.
En
sak till ingår i kontraktet. Det förutsätter att inte makthavarna stjäl så mycket
att folket får det direkt dåligt Särskilt inte om det blir väldigt tydligt hur
de besuttna samtidigt får det väldigt bra. Och här börjar problemen. För nu stjäls
så mycket i den amerikanska staten, och i Sverige som följer USA som en andunge
följer sin mamma, att staterna krackelerar och viktiga funktioner inte längre
kan upprätthållas. Även övriga europeiska stater drabbas av samma fenomen, men
har lite större distans till USA än Sverige har.
Man kan, för att
uttrycka sig lite annorlunda, säga att folket betalar ett högt pris för att få
känna sig klokare än sina makthavare. Men hittills uppenbarligen inte för högt.
Att priset nu ökar kraftigt beror nog på en mix av orsaker. Vårt partivalssystem,
utnyttjat till bristningsgränsen, leder tyvärr till att lojala dumskallar
kommer till makten eftersom lojalitet med partiledningen är viktigare än
kompetens. Det är till och med så att kompetens kan upplevas som ett hot mot
ledningen, om den senare är svag. En annan orsak till att "priset"
ökar är att byråkratin har svällt så att ingen längre kan kontrollera den.
Åtminstone inte de ledare vi har. Och konflikten mellan kompetens och lojalitet
finns förstås både inom byråkratin och inom politiken.
Det som sker nu påminner
inte så lite om vad som hände i Frankrike på sent 1700-tal, innan
giljotineringen tog fart. Ett av de synliga tecknen är naturligtvis våra 377
statliga myndigheters gränslösa festande, rättsrötan och statens nypåtagna roll
som vapenkrämare, allt för att möjliggöra gränslöst plundrande av
skattebetalarna.
Ett annat tecken är regeringens
fula ovana att sätta utredningsväsendet ur spel, skjuta från höften när
regeringen blir trängd, som nu med järnvägarna, för att sedan konstruera fejkade
utredningar i efterhand, vilka ljuger verkligheten från svart till vit. Detta
fenomen illustrerades förresten på ett utmärkt sätt i Uppdrag Granskning i
veckan. Då gällde det Förbifart Stockholm, eller Krematorium Stockholm som jag
brukar kalla det. Det är klart att vi måste ändra lagen så att även en regering
som skjuter från höften och bluffar med utredningarna kan åtalas och dömas. Och
det måste ändras med retroaktiv verkan vilket är fullt försvarbart.
Brottslingar ska inte kunna lagstifta om att de egna brotten inte ska föranleda
straff. Men först måste vi sanera rättsrötan. Och vi är bara i början av den
processen.
Hur
var det Churchill sa?
"This is not the end.
This is not even the beginning of the
end.
But it is perhaps, the end of the
beginning."
Fast vi är nog inte ens så långt komna än i den
här processen.
Vi är nog snarare i the beginning of the beginning.
Men
å andra sidan så går ju allting väldigt fort nuförtiden ... :-)
Gulag-Kolmården
måndagen den 3 september 2012
Mikael Styrman
.
.
1 kommentar:
Hej Mikael! Vilka skulle du vilja se som ledare i Sverige, rent hypotetiskt, oavsett om personerna själva kan tänka sig det eller inte? V g ge några namn som exempel.
Min livserfarenhet säger mig att makten brukar korrumpera alla, förr eller senare. 'All makt utgår från folket' - alla diktatorer skulle skriva under detta. F ö var det här med Gulag mycket träffande!
Hälsningar Cleo
Skicka en kommentar