Som de flesta nog har kunnat
se, även om kanske inte alla gjort kopplingen, är det skillnad på upphandling
och upphandling.
När man i offentlig verksamhet ska upphandla något som är
nödvändigt för verksamhetens drift är man ofta duktiga på att veta hur
upphandlingen ska gå till. Då sker upphandlingen som regel till lägsta pris,
vilket nästan säkert garanterar att verksamheten inte kommer att fungera. Det
bästa sättet att pressa priset är nämligen att fuska med kvaliteten. Den som
fuskar mest har ofta den sämsta produkten, det lägsta priset och får jobbet.
Men när man i den offentliga verksamheten däremot ska ha fest, då
vet man ingenting om några regler. Inte ens om man har miljonlön och fringisar
därutöver. Då struntar man i upphandling. Då vill man ha kvalitet och status.
Det har man dessutom som regel råd med, eftersom man pressat ned priset på
verksamheten så lågt, att den tjänst man tillhandahåller till allmänheten
skattebetalarna inte fungerar. Men fest räcker pengarna till.
Och skulle pengarna mot
förmodan inte räcka till begär man raskt en miljard till i extra anslag, något
som beviljas slentrianmässigt.
Gulag-Kolmården torsdagen den 30 augusti 2012
Mikael Styrman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar