.
Tisdagen den 2 oktober skrev jag här på bloggen och raljerade lite över hur NSD ganska skamlöst öste beröm över Sven-Erik Bucht inför valet. Tidningens artikel gick ut på att han skulle vara ett vallokomotiv och innehöll mycket beröm över hans insats. Beröm som det var mycket svårt att känna igen sig i.
Efter valet har det varit ganska tyst om hur det gick för det av NSD hyllade vallokomotivet. Men torsdagen den 4 oktober, tidigt på morgonen har plötsligt NSD, förmodligen lite med skammens rodnad på kinderna, skrivit några rader om det. Det gick ut på att ingen blir profet i sin hembygd och att Sven-Erik Bucht i senaste valet fick 38 personkryss av 474 valdeltagande i hembyn Karungi.
NSD nämner också att det inte gick så bra för sosseriet i något val i Karungi. I riksdagsvalet gick SD starkt och i kommun- och landstingsvalen gick det bra för Sjukvårdspartiet. Man nämner att Sven-Erik Bucht i riksdagsvalet 2010 fick 17.674 personröster i länet.
Men djupare än så borrade man inte i saken. Kanske beror det på skammen över att man tillsammans med andra media hyllade Sven-Erik Bucht som en frälsare. Bland annat utsåg man honom till ”Årets Svensk” för att han fick IKEA att etablera sig i Haparanda.
Vi har kunnat se hur det resulterade i att högavlönade industriarbeten i kommunen fick vika för lågavlönade deltidsarbeten i handeln, utan att det bekom politikerna. Den lokala handeln konkurrerades ut av rikstäckande kedjor och stadens centrum lades öde och började förslummas. På senare tid har kedjorna börjat bomma igen sina filialer utanför staden. Den handel som fanns, anpassad för den lokala köpkraften, har ersatts av ett halvfyllt köpcentra vid gränsen och en stor grop intill. Det är klart att det inte är så roligt för NSD att bli påmind om sin roll i propagandaspelet för att lyfta Bucht till skyarna. Det rimmar förstås väldigt illa med den uppblåsta journalistiska självbilden.
Jag tycker dock att NSD hade kunnat borra lite djupare i Buchts siffror, före valet naturligtvis, men även efter valet. Kanske framför allt efter valet.
Som NSD redan nämnt fick Sven-Erik Bucht 17.674 personröster i riksdagsvalet 2010. Jag tror att det var en direkt följd av att han utmålades som en outsider i media. Missnöjda S-väljare trodde sig proteströsta genom att rösta på S och kryssa Bucht. I valet 2014 hade antalet personröster sjunkit till 10.550, fortfarande mycket. Kanske var det därför NSD skrev en sådan hyllningsartikel till Bucht i augusti? I valet 2018 fick Bucht 5.458 personröster. Intressant är att bara 785 av dem kom från Tornedalen, där människorna känner Bucht. Man kan misstänka att NSD med sin artikel i augusti lyckades lura ungefär 4.673 icke-tornedalingar att rösta på Bucht.
Det tycks vara så, att ju bättre man känner Bucht, desto mindre benägen är man att rösta på honom. Jag tror inte att det beror så mycket på att man inte blir profet i sin hembygd. Mer troligt är, att det har att göra med att Haparandaborna numera inser konsekvenserna för dem själva av Buchts klättring mot maktens tinnar, med stöd av maffia-trogna media. Många tornedalingar har förmodligen också ruinerat sig på Sundströms, Paulssons och Buchts bluffgruva utanför Pajala. Andra har låtit lura sig att delta i stölden av Ekfors-företagen och kastandet av mig i politiskt fängelse. Många deltog gärna, lovade som de blev att de skulle få lägre eltaxor. Nu har man upprepade gånger istället fått höjda taxor.
För mig är det en gåta hur någon kan tro, att man ska få lägre taxor från ett kommunalt bolag där tre man gör en mans arbete, lett av människor som aldrig gjort annat än att fylla i bidragsansökningar, än man fick från ett privat bolag där en man gjorde tre mans arbete och man hade tre generationers erfarenhet med sig i bagaget. Men det är klart, fanns det inte lättlurade människor skulle ju inte Sundström, Paulsson och Bucht kunna starta några gruvor heller.
Det är ju sorgligt att människorna i Tornedalen lönade oss så illa för tre generationers slit att man var beredda att stjäla vårt företag, ungefär som de tyska nazisterna plundrade judarna, förfölja min familj och sedan slänga mig i politiskt fängelse. Nå nu är det ju som det är med det. Ingen av oss har i alla fall ännu blivit gasade i något koncentrationsläger. Tornedalingarna får fortsätta att vänta på att människor som Bucht ska få bygden att blomstra och att de själva ska få lägre eltaxor. Tiden ger väl dem en belöning efter förtjänst.
Falun tisdagen den 9 oktober 2018
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar