.
Linda Ylivainio, C, från Övertorneå, kom in i Riksdagen efter valet i september. Där har hon blivit utsedd att sitta i Riksdagens Konstitutionsutskott, KU, för den här mandatperioden samt att vara förste ersättare i Utrikesutskottet - Grattis!
Det är säkert nyttigt för den ganska avskyvärda kören som systematiskt mobbade henne i Övertorneå under ledning av nuvarande bottennappet som Landsbygdsminister, tillika mobbningsledaren Sven-Erik Bucht. Han med ”språkkurserna” ni vet. Ibland heter det tunnelarbeten, ibland konstverk, ibland järnmalmsgruvor, ibland is-smältningsmedel, men just i det fall jag tänker på kallades det engelska-kurser, fast det naturligtvis var något helt annat. Zebran är ett randigt djur, ränderna går aldrig ur.
Sedan erfar jag att Lind Y även blivit utsedd att leda Centerns grupp som ska analysera valet. Det måste vara något av minerad mark. Den narcissistiska Annie Lööf förväntar sig förstås att höra att det är hennes ryggradslösa vimsande som lett Centern till framgång. Det sista hon vill höra är förstås att sosseriets valfusk räddade Centern och framför allt Liberalerna kvar i Riksdagen.
Att sosseriet hade tagit rösterna själva skulle ingen ha svalt. Det var förmodligen ganska slugt att fuska över Sverige-Demokraternas röster på Centern och Liberalerna. De är ju för sosseriet i allt väsentligt jämförbart med att ta rösterna själva. Varken Centern eller Liberalerna vågar ju göra något mot sosseriets vilja. Och ingen av de borgerliga vågar ju ens prata med SD utan sosseriets tillstånd.
Att både Annie Lööf och Jan Björklund vet om att sosseriets fuskande bidrog till att rädda dem är nog ganska uppenbart. Lite svårare är att veta om man även hjälpt till i någon mån. Men att sosseriet valfuskar är ju inget nytt. De har de ju alltid gjort. Och säger Löfven och hans underhuggare att de har räddat C och L så väcker det förstås ett tryck på motprestationer.
För Linda Ylivainio och den valanalysgrupp hon ska leda blir det dock inte så lätt, med en inbilsk och egotrippad partiledare som längtar efter oförtjänt bekräftelse å den ena sidan och den krassa verkligheten å den andra sidan. Vad i all världen ska man hitta på, som inte skapar ett uppslitande inbördeskrig i partiet men inte heller blir alldeles uppenbart löjligt?
Falun onsdagen den 10 oktober 2018
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar