.
Sverige har inga fristående människorättsorganisationer som granskar och kritiserar den svenska maktens kränkningar av mänskliga rättigheter i Sverige. Det finns närbesläktad verksamhet som innebär att militanta politiska grupperingar ibland använder våra organisationskulisser till sina syften. Men någon riktig bevakning av mänskliga rättigheter i Sverige finns inte, eller åtminstone bara i mycket begränsad utsträckning. De organisationer som finns och påstår sig ägna sig åt sådan verksamhet är nästan utan undantag infiltrerade, oftast av socialdemokratin och ideologiskt närbesläktade grupperingar.
De mutas med statsbidrag och fokuserar på kränkningar i andra länder. Funktionärerna är ofta sosseadel i andra och tredje generation. Den underförstådda verkan blir en känsla av att den svenska staten inte kränker mänskliga rättigheter. Annars skulle de ju uppmärksammas, eller hur?
Lite tillspetsat fungerar våra ”människorättsorganisationer” så att om de varit verksamma i Turkiet skulle de låtit sig styras av Erdogan, i Ryssland av Putin och i Saudiarabien av prins Abdullah. Men nu är vi i Sverige och här styrs de av socialdemokratin och fokuserar helt på övergrepp som andra länder gör mot sina medborgare. Ju längre bort desto bättre.
Falun onsdagen den 10 oktober 2018
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar