onsdag 25 februari 2015

Lätta ditt hjärta, Anders Sundström!

.


I Kaitum, i ett naturreservat, sköts tiotalet älgar olagligt. In- och uttransport av jägare och de bästa köttbitarna skedde med helikopter som fakturerades Vattenfall. Informationschefen Karl-Axel Enström stod som beställare. Resten av köttet lämnades att ruttna bort - ungefär som man utrotade bisonoxen i USA på 1800-talet. Det är hög tid att Du nu berättar sanningen om tjuvjakten på Vattenfalls bekostnad i naturreservatet i Kaitumdalen.

Vi vet den tillrättalagda versionen. Att Vattenfalls informationschef, under den tid Du var styrelseledamot i Vattenfall Norrbotten och drog personlig nytta av Bengt Toolanens svindlerier inom Vattenfalls byggavdelning, hette Karl-Axel Enström. Vi vet att han tog ”straffet”. Ja, jag skriver ”straffet” inom citationstecken för det var ju inget riktigt straff. Formellt dömdes den tidigare journalisten Karl-Axel Enström för tjuvjakt. Men i praktiken satt han ju aldrig i fängelse. Han hade ”frigång” och jobbade som vanligt på Vattenfall. Och den norrbottniska journalist- och redaktörskåren teg som en man. De norrbottniska läsarna fick inte veta någonting.

Vi vet också att några Råneåbor, i princip utan inkomst, dömdes som ”målvakter” i de riktiga brottslingarnas frånvaro. Men vi vet ju också att människor utan inkomst inte åker till fjällen och tjuvjagar med helikopter. Det är en allt för exklusiv hobby. Däremot är de ju billiga att köpa som målvakter.

Personligen känner jag mig genuint orolig för Din skull, Anders. Det här kan inte vara något som är roligt att gå och bära på resten av sitt liv. Och ännu jävligare blir det ju om Du går och bär på det hela livet och så berättar någon annan hur det förhåller sig. Jag menar, i vilken position befinner Du Dig då? Vem vill prata med Dig då? Vem vill ens ta i Dig med tång - älgjägare eller inte? Vem vill då ta upp Dig i sitt jetplan?

- Seså, kom fram ur skåpet nu Anders, och berätta sanningen om tjuvjakten i naturreservatet i Kaitum.

Onsdagen den 25 februari 2015
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer: