.
Många har hört talas om Tutankhamon’s hämnd eller Montezuma’s hämnd eller något annat mysterium kopplat till någon historisk person. Men inte lika många känner till mysteriet som får bussar och andra höga fordon att, år efter år, ideligen råka ut för olyckor efter kurvan norr om Centralbron. Få vet nog att Klaratunneln i Stockholm är Almar Ner’s hämnd.
Hjalmar Mehr var sossepamp i Stockholm när ”Riksgropen” kom till i City och Klara-kvarteren skövlades. Den tidens betongsossar skulle förvandla hela staden till mångfiliga motorvägar som drogs in i staden från alla håll. Inget var heligt. Vad som helst kunde skövlas - eller saneras som man sade. Inget gammalt uppskattades. Bara betong av östtysk modell räknades i vandalernas kretsar.
Så småningom tog pengarna slut och det räddade vad som fanns kvar av det gamla, vackra, Stockholm. Ett viktigt steg i omprövningen av rådande dogmer föranleddes av kampen för att rädda almarna i Kungsträdgården. En planerad tunnelbanenedgång till stationen Kungsträdgården fick till följd att politikerna skulle fälla almarna men en folkopinion satte sig till motvärn. Folkhumorn döpte då om Hjalmar Mehr till Almar Ner.
Men han fick sin hämnd i form av den utomordentligt omdömeslöst byggda Klaratunneln som innebär att en av Stockholms viktigare infarter plötsligt, strax efter en kurva, övergår till begränsad takhöjd, 3 m. Det får bland annat till följd att höga fordon återkommande kolliderar med tunneltaket vid tunnelinfarten. Nu senast idag resulterade det i att en gasdriven buss exploderade och brann upp. Bussen var inte i trafik och hade därför inga passagerare - den här gången.
Men det räcker inte med det. Senare tiders politiker, av alla färger, har tagit vid där 1960-1970-talens sossevandaler slutade. Av det en gång så vackra Stockholm återstår inte så mycket efter fem decenniers fortsatt skövlande. Kanske är det Almar Ner’s förbannelse som vilar tungt över Stockholm?
Falun söndagen den 10 mars 2019
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar