.
…behöver vi inga fiender. Det är en något sliten slogan, men nu är det faktiskt på sin plats att använda den.
Rakhmat Akilovs vansinnesfärd på Drottninggatan utfördes av en vanlig småkriminell migrant, utan skyddsbehov, som hade blivit nekad uppehållstillstånd i Sverige och surade över det. Problemet med honom var att han fick gå lös, att oduglingarna som borde sköta migrantcirkusen inte gör det, så han fick ströva omkring fritt i Sverige.
Men våra skärrade politiker som var mycket väl införstådda med vad Akilov var för en typ lät sedan polisen lägga ned 150 manår på att försöka utmåla brottslingen Akilov som en IS-terrorist som det inte i förväg gick att veta vad han skulle hitta på. Så länge 150 poliser lekte och lallade på kontoret med Akilov för att skydda våra politiska dilletanter utförde de inget riktigt polisarbete.
Allt som behövdes för att åtala och låsa in Akilov på hotell var känt efter två veckor. Allt som därefter skedde innebar misshushållning med allmänna medel. Om de 150 poliserna istället hade fått besöka verkligheten hade trots låg effektivitet ett betydande antal latenta Akilov-typer kunnat lokaliseras och skeppas iväg.
För att ytterligare föra allmänheten bakom ljuset blev det samordnat medialt fokus på nya betonglejon som ställdes ut på Drottninggatan och snart flyttas åt sidan för att de är i vägen, naturligtvis. Hela idén är ju befängd, på gränsen till ohederlig. Det hjälper ju inte mycket att tillfälligt ställa ut några betonglejon på Drottninggatan. För den som vill göra skada finns det ju hur mycket folksamlingar som helst i stan, som inte skyddas av vare sig betonglejon eller något annat.
Sedan dess har situationen förvärrats påtagligt på grund av IS-terrorister som kommer och går och allehanda brottslingar från vår omvärld som får ta sig in i landet helt fritt.
Men det största hotet mot allmänhetens säkerhet och trygghet i Stockholm, det tycks Stockholms Landsting stå för. Numera vet även vi att SL trafikerar Stockholm med gasdrivna bussar som är livsfarliga och kan brinna explosivt, så snabbt att det inte är säkert att någon tar sig levande ut eller utan att bli vanställd för livet.
Man kan jämföra dem med den amerikanska Sherman-stridsvagnen från andra världskriget. Den var bensindriven och så dåligt skyddad i förhållande till det motstånd den mötte, att EN träff räckte för att sätta den i brand. Det fick de tyska soldaterna att ge den öknamnen ”Ronson” och ”Tommy Cooker”.
Givet hur urbota dåligt våra politiker, vår byråkrati och vår polis sköter IS-terrorister och allehanda övriga kriminella, som våra politiska stollar släpat hit, måste man nog ifrågasätta om man inte har hål i huvudet när man transporterar Stockholmarna med bussar som är så explosiva och eldfängda att Andra Världskrigets Sherman-tank är brandsäker som en sur vedklabbe vid en jämförelse.
Hur länge tar det innan galningarna som våra politiker släpat hit ger sig på gasbussarna?
Och vad kommer den alltid träffsäkra folkhumorn att döpa dessa motoriserade Molotov-cocktails till?
Hur ska denna idioti kunna döljas så att det framstår som något som ingen hade kunnat ana?
Hur ska allmänheten skyddas mot Sosseriets, Centerns och Miljöpartiets vänner när de är ute och åker buss? Ska man ställa betonglejon på busstaket? Befängt? Ja, naturligtvis, men de gör inte mindre nytta där än på Drottninggatan.
Falun tisdagen den 12 mars 2019
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar