Jag tyckte länge att det var förbryllande, hur det kunde komma sig att man i USA kunde lägga ut miljarder dollar på valet, för att påverka människor och väljare, med oftast bara måttlig framgång. Samtidigt syntes man vara paniskt rädd för att den fattiga kusinen Ryssland, med sina jämförelsevis begränsade resurser, omedelbart och totalt skulle kunna påverka utfallet i valet.
Naturligtvis finns alltid en möjlighet att politiker som surfar fram på Rysslandsskräcken kan åberopa ett sådant hot i förvissning om att väljarna är för korkade för att inse det absurda i påståendena. Visst finns också möjligheten att väljare som begriper bättre väljer att tiga för att ”höra till” och inte sticka ut. Men ändå. Det var bara för mycket dumheter och de har bitit sig envist fast i den offentliga diskussion för att särintressen nyttjar skräckpropagandan för att roffa åt sig amerikanernas skattepengar - inte för amerikanernas säkerhet utan för deras egen nyttas skull.
Efter att ha sett ”Last Week Tonight with John Oliver” (på HBO, Säsong 6, Episode 28) blir det lättare att förstå. Det är ingen inbillad rädsla för att ryska hackers skulle kunna påverka det amerikanska valet. Valsäkerheten och rösträkningsproceduren är faktiskt så dåligt skyddad i USA att vilka dataintresserade gymnasie- eller till och med högstadieelever som helst kan påverka eller till och med avgöra valet.
Varför är det så - bortsett från den allestädes närvarande förklaringen ren och skär dumhet och inkompetens? Och varför gör man ingenting åt saken? I en riktig demokrati är valhemligheten och en trovärdig rösträkningsprocedur heliga grundbultar.
Det trista svaret är sannolikt att makteliten inte gör någonting åt den undermåliga processen därför att man själva vill kunna påverka vem som blir president. Den naive skulle då kunna invända att det i så fall skulle förhindra att en oempatisk och gränslös komplett idiot skulle kunna bli president. Men så fungerar det inte i USA. Åtminstone där fungerar maktelitens inflytande så att den som går att styra och håller skattekassan öppen åt det militärindustriella komplexet blir president.
Kanske allra tråkigast med detta är att det här pågår utan att yttrandefrihetens och det fria ordets falska riddare andas om det. Förmodligen vet de alla. Kanske har de alltid eller åtminstone länge vetat? Men de låtsas som om fenomenet inte existerar. Med våra skenheliga ynkryggar till utgivare, redaktörer och journalister är det bara i satirprogrammen kriminalitet och vanstyre kan häcklas. Dagens satirprogram - de bästa av dem - fyller samma tomrum som hovnarren fyllde förr. De törs häckla och säga det otillåtna. De låtsas inte heller stå på yttrandefrihetens barrikader utan att mena det.
 |
| Möjlig framtida chefredaktör på Dagens Nyheter? |
Kanske det skulle bli bättre om vi kunde byta ut chefredaktörerna på de större tidningarna och andra nyhetsorgan mot gamla tiders hovnarrar?
Falun torsdagen den 6 februari 2020
Mikael Styrman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar