Gamla dogmer måste omprövas utifrån dagens förutsättningar

.

I slutet av 1970-talet och början 1980-talet ville man bygga 800 kV-ledningar i Sverige. Man var så säkra på att beslutet var mer eller mindre en expeditionsfråga, att när beslutet kom att man inte fick bygga 800 kV hade man redan kommit så långt med en 800 kV från Forsmarks kärnkraftverk, att den kom att konverteras till 2 st 400 kV ledningar, på de för 800 kV konstruerade stolparna.

Men då rådde en annan verklighet än dagens. Med de planeringsförutsättningar som gäller idag är det uppenbart att man bör ta upp frågan till ny prövning. Landet kommer annars snart att likna en 150 mil lång kraftledningsgata. Det måste rimligen finnas ett tak för hur mycket mark man helt i onödan tar i anspråk för kraftledningar.

För en lekman är det kanske inte uppenbart, men en fördubbling av spänningen fyrdubblar överföringsförmågan. Om de fyra nordsydgående 400 kV-ledningarna vi idag har mellan Norrbotten och övriga Sverige successivt byggs om till 800 kV motsvarar överföringsförmågan således 16 st 400 kV ledningar.

En annan viktig både klimat- och ekonomiaspekt är, att om man genomför SVK:s planer att bygga om de nuvarande 400 kV-nätet för högtemperaturlinor fyrdubblas istället överföringsförlusterna, trots stora investeringar. Om man istället höjer spänningen till 800 kV sjunker förlusterna till 1/4 av förlusterna i det nuvarande 400 kV-nätet. Skillnaden mellan 800 kV å den ena sidan och 400 kV med högtemperaturlinor å den andra sidan är således att överföringsförlusterna blir 16 gånger större i 400 kV-alternativet. Rent praktiskt betyder det att vi behöver bygga ett par kärnkraftverk extra bara för att producera förluster. På motsvarande sätt bör 200 KV-nätet sannolikt höjas till 400 kV.

Det här är ändå inte hela sanningen. Härtill kommer att 400 KV-nätet är byggt mellan början av 1950-talet och början av 1970-talet. Delar av 200 kV-nätet är från 1930-talet. Den 400 kV som man just lagat provisoriskt med ”tejp- och ståltrådsmetoder” var drabbad av metallutmattning. Det visar med all önskvärd tydlighet att de planer som tagits fram innebärande att lösa problemen provisoriskt till höga kostnader är dödfödda. Om det ska finnas minsta hopp om ett Sverige som fungerar i framtiden bör de planerna slutarkiveras i det runda arkivet.

Falun tisdagen den 18 januari 2022

Mikael Styrman

.