Etniska enklaver är inte integration

.

Sveriges politiker påstår sig verka för integration av nysvenskar i det svenska samhället. Kanske lever politikerna fjärran från verkligheten, i någon sorts drömvärld där de kan vara lyckliga och intala sig själva att resten av världen avundas Sverige för sin lyckade integration, sitt skapande av det svenska multi-kulti-samhället.

Svenska politiker har försökt, eller har åtminstone påstått sig försöka, skapa ett samhälle som en kopia av en tidig och naiv FN-broschyr. Ett samhälle i vilket alla etniska grupper och kulturer lever uppblandade, men ändå separerade, segregerade och samtidigt integrerade. Allting präglat av en möjligen Disney-inspirerad tro på alltings inneboende godhet. Tyvärr är det nog så, att om man tror på alltings inneboende ondska kommer man närmare den mänskliga verkligheten. Om man inte förstår det kan man inte tygla ondskan när den uppträder. Då förstår man inte ens att försöka.

Vad man istället lyckats göra är att importera och konservera etniska konflikter från Mellanöstern. Men det räcker inte med det. Man har också importerat etniska konflikter och klanstrider från övriga Afrika och Asien.

Med integration förstås att anlända nysvenskar upptas och smälter in i det svenska samhället. Det innebär också att man tillägnar sig viktiga delar av den svenska kulturen även om man i olika grad också behåller kontakten med sina rötter. Men man lever på ett sätt som visar att man söker samförstånd och fredlig samexistens med ursprungsbefolkningen. Man undviker att expandera sin medhavda kultur på ett sätt som utmanar eller skrämmer ursprungsbefolkningen.

Det finns betydande mängder välutbildade och kloka nysvenskar som förstår detta och som man kan se att är mycket observanta och lyhörda för sådana relationer. Det är inte de som är problemet. Det är de många outbildade och enfaldiga, som exploateras av psykopater för sina egna syften. I Sverige får man inte föra en sådan dialog. Vi erkänner inte att orsaken till att många saker i samhället fungerar illa är att många människor på ren svenska är både korkade och okunniga. Istället ägnar vi oss åt att i missriktad välvilja låtsas som om alla människor är lika kloka. Förmodligen är det en av förklaringarna till att man anställer så svaga chefer i den offentliga sektorn att stora delar av samhället är dysfunktionellt. Det är också förklaringen till att psykopater som Sven-Erik Bucht och Anders Sundström kan slå sig fram genom att utnyttja obegåvade människors oförmåga att genomskåda dem och deras syften.

Media, som inte missar ett tillfälle att påstå att de kämpar för det fria ordet och granskar makten, har upprätthållit den svenska åsiktskorridoren och utmålat alla som haft invändningar som rasister. Istället för att granska den sosse-, miljöparti- och senare även vänster- och centerledda  mobbningen mot människor som har andra åsikter än den av makteliten förespråkade, har media drivit mobbningskampanjen, som i Tyskland på 1930-talet.

Staten har på olika sätt konserverat olika etniska gruppers kultur och särart. Bland annat delas skattebetalarnas pengar ut till allehanda etniska, politiska och religiösa föreningar och organisationer som jobbar för vad som helst - utom just integrationen. I själva verket finns det ett inbyggt motsatsförhållande mellan integration och sådana organisationer. Integration skulle innebära att sådana organisationer mer eller mindre avskaffar sig själva, åtminstone decimerar sin egen betydelse. Dessa organisationer är ofta en maktbas för människor som är mer framåt än fromma. Ibland är de kamouflerade affärsmän och/eller maffialedare som i hög grad exploaterar andra människor på olika sätt. Att tro att detta ska tillföra vårt samhälle något av godo och befrämja integrationen är ungefär som att ge bidrag till Yassir Arafat men samtidigt be honom söka fredlig samexistens med Israel, när alla visste att konflikten genererade bidragen, som för övrigt bara i ringa utsträckning kom befolkningen till del.

Jag ska göra en jämförelse med Södertälje. Det beror inte på att Södertälje är särskilt unikt. Förmodligen finns liknande förhållanden på många ställen i Sverige. I Södertälje till exempel börjar syrianerna numera vara i majoritet. De har i stor utsträckning sökt sig till Sverige och Södertälje för att undkomma muslimskt förtryck i Mellanöstern. Den svenska politiken har inneburit att man till grannkommunerna importerat och segregerat de muslimer som syrianerna flytt ifrån. Vi har redan fått en syriansk enklav och en, eller flera, muslimska enklaver intill varandra. Svagbevågade dilletanter blir lyckliga när de ser det och tror att det är ett tecken på en integration som är på väg att lyckas. I själva verket är det mer troligt att det är en kruttunna, med apterad tändhatt och stubin, som bara väntar på sin gnista.

Det kan räcka med en enda billast med idioter för att utlösa en situation som vare sig går att kontrollera eller återkalla. Situationen är dessutom mycket värre än så. Vapenindustrins psykopater underblåser etniska konflikter runt om i världen, varhelst rätt förutsättningar finns. Många attentat som framstått som obegripliga och uppstått som en blixt från en klar himmel har egentligen varit vapenindustrins false flag-operationer. För att motsättningar ska uppstå mellan två segregerade etniska grupper krävs inte att vare sig den ena eller den andra grupperingens medlemmar gjort något. Det räcker med att någon annan lyckas göra det troligt, eller bara möjligt, att det har skett, för att helvetet ska braka lös. Liknande kan naturligtvis uppstå av andra skäl, till exempel strider om knarkdistrikt som kamoufleras till etniska eller religiösa konflikter.

Jag tog nu syrianer och muslimer som exempel för att den jämförelsen är närliggande för mig. Den är också väldigt aktuell mot bakgrund av vad svenska, eller bara Sverigeboende muslimer ägnat sig åt under IS och som i hög grad riktat sig mot Syrianer, Yasidier och andra stammar. De skyldiga är på väg till Sverige, är delvis redan här, och dessa ska nu de svenska dilletanterna tafatt gulla med. Därutöver finns ju hur många exempel som helst på motsättningar och konflikter mellan etniska och religiösa grupper i Mellanöstern som bekrigat varandra i tusentals år. Man måste vara ganska lycklig för att inte förstå att den förda politiken kommer att resultera i att de tar med sig konflikterna hit.

En klok integrationspolitik, i kombination med en tydlig hantering av grova brottslingar - även unga grova brottslingar -  som hade inneburit att de nyanlända hade assimilerats kunde kanske ha hållit emot. Den förda politiken med segregerade getton, förstärkning av etniska grupperingar kamouflerat till multikulti-gynnande och gullande med grova brottslingar kommer förmodligen att utsätta vårt samhälle för stora påfrestningar. Kanske så stora att vare sig välfärd, rättstrygghet eller säkerhet överlever.

Vad har ett samhälle i Sveriges storlek för överlevnadschanser när outredda gangstermord med påtaglig etnisk koppling blir outredda i hundratal, när polisen trots det lägger ned 150 manår på att utreda en utvisad men i frihet kvargående galning som Akilov, när samhället inte ens kan freda personalen på akuten från gangsters, när polis- och rättsväsende - alla grova brott till trots - ännu används för att förfölja dissidenter som på den ”gamla goda tiden”? 

Kan ett förljuget samhälle verkligen överleva genom att hata den som säger sanningen?

Falun lördagen den 16 mars 2019

Mikael Styrman

.